Syftet med denna studie är att utifrån nyare forskning om ungas meningsskapande läsning synliggöra hur läromedel för gymnasieskolans svenska B-kurs gör för att skapa ett intresse hos elever för skönlitteratur. På ett övergripande plan bidrar studien till den forskning som rör ungas intresse och engagemang för skönlitteratur och läsning. Fyra läromedel för gymnasieskolans litteraturundervisning har valts ut och undersökts kvalitativt med hjälp av analysfrågor konstruerade utifrån nyare forskning om ungas meningsskapande läsning. Frågorna handlar om texturval och frågeuppgifter i läroböckerna. Resultaten visar att texturvalet ofta följer ett traditionellt upplägg med kronologiska epokstudier. Det finns dock läroböcker som avviker från denna tradition. Resultatet visar också på en blandad uppgiftskultur, där bl a kontrollfrågor är ett återkommande inslag. Slutsatsen blir att i det undersökta materialet förekommer läromedel som i större utsträckning än andra kan sägas ha ett innehåll som överensstämmer med nyare forskning om ungas meningsskapande läsning.

Studier har visat att svenska elever uppvisar svårigheter med att bearbeta texter. Det har också framkommit att elever i Sverige sällan får undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket är en brist enligt läsforskningen. Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring läsförståelse utifrån lärares syn på, erfarenhet av och undervisning i läsförståelse. Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lärare som arbetade i årskurs tre intervjuade. Alla lärare hade minst tio års yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lärarnas ämneskunskaper inom läs- och skrivutveckling. Teoretisk utgångspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Studien visar att inte alla lärare undervisar i läsförståelse i någon större utsträckning, vilket är en brist enligt aktuell forskning. Undersökningen påvisar också eventuella samband mellan goda kunskaper inom läs- och skrivutveckling och lärares benägenhet i att undervisa i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Undersökningen visar till viss del att lärares kompetens inom läsförståelse och läsförståelseundervisning behöver stärkas och att skolans roll i att utveckla och aktivera förkunskaper hos elever behöver poängteras.

Ett av skolans mest utmanade uppdrag kan vara att upptäcka och arbeta med elever med lässvårigheter. Det övergripande syftet med den här översikten är att peka på hur modellen Simple View of Reading kan visa på de färdigheter som krävs vid läsning, svårigheter som kan uppstå och passande moment i arbete med dessa. Genom litteraturöversikten har nio nyutgivna internationella forskningsartiklar granskats för att svara till syftet. Översikten har sökt fokusera på inkludering av artiklar som endast behandlar yngre elever utan funktionsnedsättningar som adhd, apsperger, autism och/eller svårigheter genom tvåspråkighet. Alla artiklar i översikten är vetenskapligt granskade. Artiklarna redovisas utifrån teman som framkommit under analysarbetet. De övergripande forskningsfrågorna var: Hur ser forskning på läsning utifrån modellen Simple View of Reading? Hur synliggörs lässvårigheter utifrån modellen Simple View of Reading? Vilka förebyggande åtgärder blir synliga? Resultatet visar på att läsförståelse kan till stor del förklaras genom färdigheterna avkodning och språkförståelse. Vidare så visas att tre olika lässvårigheter kan synliggöras, avkodningssvårigheter, läsförståelsesvårigheter och blandade svårigheter. Resultatet visar även på de kognitiva färdigheter som elever med olika lässvårigheter behöver i förebyggande eller ingripande hjälpprogram. I översikten diskuteras artiklarnas olika ståndpunkter utifrån teman och även huruvida den svenska översättningen av modellen kan ses ha samma förklaringskraft som den engelska.

Det här är en studie om språkutveckling med fokus på läsning. Jag har genom en enkätundersökning samlat in underlag för att kunna genomföra studien. Under denna undersökning har jag fått fram överraskande resultat. Genom denna studie har jag fått en större insikt om hur det är att inte ha landets officiella språk som modersmål. Resultaten jag har kommit fram till har varit att förväntade samt en del överraskningar. Genom min undersökning har jag kommit fram till att det inte är så stora skillnader i läsningen mellan elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska som ges under utbildningen. Det är avsaknaden av större skillnader som är ett överraskade resultat.  Jag kommer att avsluta studien med att komma med förslag på vidare forskning.

Syftet med denna studie är att ta reda på och jämföra sex flickors läsning på fritiden med läsningen i svenskundervisningen. Studien fokuserar inte bara på vad flickorna läser utan även vilken funktion de uppger att läsningen har, det vill säga hur och varför flickorna läser. Läsningens funktion kopplas till hur svenska kan bli ett demokratiämne genom att se om flickorna, i läsningen, får en ökad förståelse för sig själva och omvärlden och får reflektera över moraliska och etiska problem. I studien har sex flickor valts ut efter vad de läser på sin fritid. Det går inte att dra några generella slutsatser kring vad flickorna läser på fritiden utan läsningen är individuell och skiljer  sig åt mellan flickorna. I svenskundervisningen dominerar läsning av skönlitteratur och tidnings- och debattartiklar. Läsningens funktion skiljer sig också åt då vissa läser för ett rent tidsfördriv medan andra använder läsningen som terapi och en del av sitt identitetsskapande. Studien tyder på att fritidsläsningens funktion tas med in i skolan när flickorna läser. I undersökningen framkommer att läsning kan användas för att göra svenska till ett demokratiämne. Dock uppger inte alla intervjuade flickor att läsningen i svenskundervisningen har en funktion som skulle kunna benämnas som demokratiskt fostrande.

Examensarbetets syfte var att undersöka hur sex lärare i år 7-9 använder sig av skönlitteratur i skolan och varför de använder sig av den. Den kvalitativa intervjun användes som undersök-ningsmetod och intervjuer genomfördes med sex lärare på tre olika skolor i en mindre kom-mun i södra Sverige. Efter genomförda intervjuer samt teoretiska studier har jag kommit fram till att lärare använder sig av en mängd olika arbetssätt vad gäller arbetet med skönlitteratur i skolan. De sätt de arbetar med beror bland annat på tid och ekonomiska resurser samt tradition på skolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, gymnasielärare i svenskämnet arbetar med läsning av skönlitterära texter som en källa till kunskap i undervisningen, samt vilka metoder som används under och efter litteraturläsning. Undersökningen grundar sig på teorier kring skönlitteraturens möjligheter att fungera som en kunskapskälla, och olika teorier kring vilka metoder som lämpligen kan användas i litteraturundervisningen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju svensklärare på gymnasieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Utifrån intervjumaterialet framkom det att lärarnas attityder till skönlitteratur som en kunskapskälla och deras bakomliggande tankar till undervisningens utformning sammanföll väl med de teorier som lyfts fram i uppsatsen. Enligt dessa teorier är det viktigt att elevers erfarenheter och åsikter inkluderas vid tolkning av skönlitterära texter och det viktiga är att lära genom skönlitteraturen snarare än om skönlitteraturen. De intervjuade lärarna använder metoder i sin litteraturundervisning som integrerar litteraturläsning med samtalande och skrivande.

<p>Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om förskollärares syn på barnböcker i förskolan. Frågor som uppsatsen byggde på var vilket syfte förskollärarna hade med barnboken, hur och vem som väljer och om förskollärarna ansåg att det fanns ett samband mellan att läsa för barn och barnens läsutveckling. Vi använde oss av en intervjumetod för att besvara syfte och frågeställningar. Genom intervjuerna kunde förskollärarna beskriva sina erfarenheter ur sitt perspektiv. Intervjuerna transkriberades, sammanställdes och kategoriserades efter likheter och skillnader. Detta resulterade i tio kategorier som i analysen kopplades till teori, uppsatsens syfte och frågeställningar. De olika kategorierna beskrivs här kortfattat. Förskollärarna hade olika syften med barnboken beroende på användningsområde. Barnboken valdes ut tillsammans med barnen eller enbart av förskollärarna. Förskollärarna kunde se ett samband mellan att läsa för barn och barnens läsutveckling och samtliga förskollärare belyste vikten av att läsa för barnen. Med denna uppsats kom vi fram till att förskollärarnas syn och kunskap om barnboken är viktig då den lägger grunden för barnens läsutveckling.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, gymnasielärare i svenskämnet arbetar med läsning av skönlitterära texter som en källa till kunskap i undervisningen, samt vilka metoder som används under och efter litteraturläsning. Undersökningen grundar sig på teorier kring skönlitteraturens möjligheter att fungera som en kunskapskälla, och olika teorier kring vilka metoder som lämpligen kan användas i litteraturundervisningen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju svensklärare på gymnasieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Utifrån intervjumaterialet framkom det att lärarnas attityder till skönlitteratur som en kunskapskälla och deras bakomliggande tankar till undervisningens utformning sammanföll väl med de teorier som lyfts fram i uppsatsen. Enligt dessa teorier är det viktigt att elevers erfarenheter och åsikter inkluderas vid tolkning av skönlitterära texter och det viktiga är att lära genom skönlitteraturen snarare än om skönlitteraturen. De intervjuade lärarna använder metoder i sin litteraturundervisning som integrerar litteraturläsning med samtalande och skrivande.</p>

Detta examensarbete studerar på vilka sätt ”En läsande klass” stödjer elevers läsförståelse. Arbetets syfte har varit att undersöka och analysera materialet utifrån litteratur och forskning för att utläsa hur elevernas läsförståelse stöds. Materialet består av studiehandledningen ”En läsande klass” som skickades ut gratis till skolorna under våren 2014. Handledningen hänvisar också till texter, läsloggar och arbetsblad som finns på studiehandledningens hemsida. Metoden i studien har varit analyserande och tolkande närläsning utifrån ett hermeneutiskt perspektiv för att få en förståelse för materialet och dess upplägg. Av resultatet i studien framgår att kritik kommit från forskarhåll att materialet fokuserar för mycket på lässtrategier och dess betydelse istället för att eleverna får fokusera på texten och fördjupa sin kunskap. Av några forskare har materialet setts som en tipskatalog där eleverna mekaniskt läser text efter text utan någon större förståelse vilket förenklar undervisningen och innebörden med läsförståelse. Mycket av det som framkommer i analysen befäster dessa forskares synpunkter då studiehandledningen är mycket detaljerat och styrd. Men används materialet på rätt sätt det vill säga att lärarna gör materialet till sitt eget och plockar ut de bästa bitarna som passar för sina elever kan materialet istället bli det där lilla extra som lärarna behöver för att stödja eleverna i deras läsförståelse. Materialet har många bra texter som lärarna kan använda sig av i sin undervisning. Lärarna och eleverna har också mycket att vinna på att utgå från det viktiga textsamtalet som studiehandledningen förespråkar och som fokuserar på det kooperativa och ömsesidiga lärandet. ”En läsande klass” är ett steg i rätt riktning mot Dysthes (1996) flerstämmiga klassrum och ett utmärkt verktyg och stöd till lärarna för att kunna förbättra och hjälpa elever till bättre läsförståelse men följs studiehandledningen från pärm till pärm kan det motsatta inträffa och materialet kan istället leda till en isolerad färdighetsträning vilket är forskarnas farhågor.