Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka elevers inställning till att läsa både i skolan och på sin fritid. Hur ser elever på läsning av skönlitteratur och ämnesböcker i skolan, hur ser de på läsning på sin fritid, hur ställer sig elever till att läsa analogt och digitalt idag och vad har de för synpunkter på hur skolan kan öka läslusten. Studien använder sig av en blandad metod där både kvantitativ undersökning i form av enkät och en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer genomförs. De teoretiska ramverk som tillämpas är ett fenomenologiskt och hermeneutiskt ramverk. Resultatet visar att fler elever är positivt inställda till läsning men att det hör ihop med utbud av böcker och motivation. Läsning på fritiden anser eleverna är viktigt men det är få som faktiskt läser böcker utanför skolan. Resultaten visar också att elever gärna använder sig av digitala verktyg när det ska läsas. Att lyssna på när någon läser eller använda en fysisk bok får högre svarsfrekvens när eleverna blev tillfrågade om vad som är det skönaste sättet att läsa eller lyssna på. Elevernas synpunkter på hur skolan kan öka läslusten visar på att fler elever önskar högläsning och ett bättre utbud av spännande och bra böcker samt att de vill få vara med att ta fram de böcker som ska läsas tillsammans.

I denna litteraturstudie sammanställs forskning om hur estetiska uttrycksformer i form av bild och drama kan bidra till utvecklingen av elevers läsförmåga. Samt att sammanställa vilken betydelse bild och drama har för läsförmågan. De systematiska sökningarna resulterade i sex artiklar som analyserades till fyra kategorier: ”ökad motivation hos eleverna”, ”ökad förståelse av innehållet”, ”skapa en trygghet att dela med sig” och ”upplevelse av litteraturen”. Resultatet visar att dessa kategorier har en positiv påverkan på elevers läsförmåga. Dock hamnar diskussion, konklusion och implikation i att vidare forskning krävs för att säkerställa hur stor denna effekt är. Fler forskningsstudier anser vi behövliga eftersom tendenserna i studien visar en möjlighet för eleverna att förbättra sina skolresultat.

Syftet med uppsatsen är at t undersöka hur föräldrar beskriver sina upplevelser av läsningen av  läsläxan tillsammans med sitt barn i år 1. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med 16 föräldrar på tre olika skolor. Tematisk analys har använts för att analysera det empiriska materialet och resultatet presenteras i två större huvudteman; kommunikation - och  motivationsfaktorer, med flera underteman. De teoretiska perspektiv som har använts i studien är the Simple view of Reading, proximala utvecklingszonen och det kompensatoriska perspektivet. Resultatet visar att föräldrarna tycker att läsläxan är bra, men att de  som föräldrar är osäkra i sin roll. De eftersöker mer information och vägledning i hur de ska hjälpa sina barn med läsningen av läsläxan. Studien visar vidare att kommunikationen mellan skola och hemmet kan utvecklas för att på bättre sätt kunna stötta föräldrarna. Som det är nu tar  föräldrarna till sig en information som är konkret och tydlig för dem, exempelvis att läsa texten tre gånger. För elevernas del visade studiens resultat att innehållet i läsläxan är av  yttersta vikt för att den ska motivera eleverna i sin läsning av läxan, även nivån på texterna har betydelse för om eleven, enligt föräldrarna ska tycka att det är roligt att läsa läsläxan. Eleverna behöver texter och som ligger inom den proximala utvecklingszonen gällande både nivå och innehåll.

I denna undersökning fokuseras undervisningsmetoden Att skriva sig till läsning (ASL).Utifrån Arne Trageton (2014) beskrivs hur arbetet med metoden kan gå till i förskoleklass och årskurserna 1-2. Sedan presenteras tidigare forskning och övrig litteratur genom att belysa fördelar med metoden, varför metoden fungerar och nackdelar med metoden. Tidigare forskning är av delad mening vad det gäller om metoden är något att arbeta med i undervisningen eller inte och denna undersökning ska försöka svara på frågor som tidigare forskningar efterfrågar.Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar av metoden Att skriva sig till läsning(ASL). Vilka för- och nackdelar har metoden för elevers lärande? Hur anser lärarna att metoden stöttar elever med svårigheter? Hur bidrar ASL- metoden till elevers lärande i jämförelse med mer traditionella undervisningsmetoder?Undersökningen grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervju. Då undersökningen syftar till att utforska lärares uppfattningar och deras tolkningar av verkligheten gör sig metoden rättvis i denna undersökning. Informanterna i undersökningen är lärare som undervisar i förskoleklass eller årskurs 1-2 och som använder sig av metoden ASL.Resultatet i undersökningen visar stora fördelar med ASL. Metoden upplevs av lärarna att gynna alla elever och då särskilt de elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna ser att eleverna presterar bättre i arbete med metoden i jämförelse med mer traditionella undervisningsmetoder.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken betydelse som läsandet har för ett antal fångar inom svensk kriminalvård. Rent konkret har svar på följande frågeställningar sökts:   1. Underlättar läsandet för intagna att klara av sin strafftid i såväl häkte som anstalt? 2. Hur påverkas fångars välmående av läsandet? 3. Har läsningen en rehabiliterande effekt, påverkar alltså läsningen intagna att tänka eller agera på ett mer prosocialt sätt?   Biblioterapi har utgjort den teoretiska grunden. Denna terapiform handlar om att läsning av böcker, som är utvalda på individuell basis, ska användas för behandling av den enskilda. Generellt kan sägas att biblioterapin skiljer på att nå förståelse genom egna insikter av det lästa materialet (läsandets biblioterapi) och att få hjälp genom att diskutera texten med andra (interaktiv och poetisk biblioterapi).   Intervjuer har skett med åtta intagna om deras läsvanor, såväl i frihet som i häkte och/eller fängelse. Resultaten visar att läsandet är något som underlättar för intagna att klara av sin strafftid i häkte och anstalt. Det mest påtagliga är som tidsfördriv och ett sätt att hålla samvetets demoner på avstånd. Även fångarnas välmående påverkas av läsandet, bland annat genom att sömnbesvär lindras och att självkänslan ökar (en förbättrad självkänsla leder till en större tro på sin egen förmåga att klara av olika situationer, exempelvis att vara pappa). Då det gäller läsningens rehabiliterande effekt, är svaret inte lika otvetydigt. Biblioterapin som terapiform kan förvisso anses ha en positiv inverkan, till exempel genom en ökad självkänsla som har visat sig sänka återfallsrisken. Osäkerheten ligger här i att man inte vet vilka faktorer som exakt har spelat en roll för att en viss person blivit mindre benägen att fortsätta en brottslig bana. I likhet med vad som framkommit i tidigare forskning så har det även i denna studie visat sig att det inte går att endast hänvisa till läsandet som enskild omständighet då det gäller exempelvis en attitydförändring hos en intagen.

This thesis examines creative reading and its potential usage in teaching literature. The focus lies on how creative reading, when applied on “provocative literature”, can contribute to new ways of discussion regarding the schools code of conduct. The used method consists of a text analysis based on a theoretical probing of what creative reading is. Vladimir Nabokovs Lolita and J.M. Coetzees Disgrace are the objects of study and the creative reading tried on these works focuses on how they may induce what I call “ethical ambiguity”. The results indicate that creative reading can be used to promote a more aware and critical stance towards reading as well as teaching literature. The results also illustrate how creative reading can be used to seek productive connections between the didactical core-questions What, How and Why. The study is concluded with discussion of how this try-out of creative reading stresses the importance of teacher preparation.

The aim of the study was to investigate how teachers, special education teachers and principals describe their schools work with children in reading and writing difficulties. How do they reason about reading and writing difficulties and the cause of it? This study also investigates what kind of support students with these difficulties get in school. Six teachers, two special education teachers and two principals were interviewed. The result showed that the schools are aware of reading and writing difficulties. Special education teachers, teachers and principals agreed that causes related to reading and writing difficulties were educational as well as teaching and heredity. All respondents agreed that different interventions are necessary and that early identification and interventions are very important, although good core education is what is the most important. Interventions that were used at the schools were mainly managed by the teacher in the class and in the classroom. The study implicates that special education teachers and special education are needed in the schools.

The aim of this study was to investigate what the phenomenon of ethical competence can mean and what function reading of fiction might mean for the development of ethical competence. Furthermore, it has also discussed what conclusions one can draw from this for ethics education in the religious studies subject. In order to answer the essays aim, the aim has been divided into two main questions and a discussion question. The main questions were: what is ethical competence? What does the reading of fiction mean for the development of ethical competence? The discussion question was: what conclusions can be drawn from the answers from question 1 and 2 in relation to ethics education in religious studies? The basic data to answer the essay questions consists of two theories on reading and which importance fiction has. The material was then examined and analyzed with a sort of qualitative text analysis. The results of the study show two different theories about what ethical competence can mean. The theories show different, but similar, conclusions on how the reading of fiction can be seen as a source if a person wants to develop its own ethical competence. It was also discussed whether ethical competence should be seen as part of the ethics education or not. The results of this discussion was that it’s possible to argue that the development of ethical competence of students should be seen as an integral part of ethics education as ethical competence contains elements that should be seen as part of the general education mission (fostransuppdrag) that the school in Sweden has.

I Identitetskris undersöks ambivalensen hos den fiktiva figuren doktor Glas. En svängande osäkerhet tar sig uttryck genom såväl karaktärens självsyn som genom de större frågor som karaktären ställer sig om människan och dess varande. Dessa tankar och frågor står att finna i de dagboksanteckningar som doktorn fingeras skriva, vilka har varit föremålet för uppsatsens analys. Doktor Glas framställs i ena stunden som ensam, viljesvag och självkritisk för att i nästa stund framställas som en man fylld av självförtroende och kraft som står över sina medmänniskor. Med hjälp av ett posthumanistiskt perspektiv kopplas karaktärens ambivalenta självsyn samman med hans uttalanden om Darwins utvecklingslära och om förhållandet djur­–människa. Glas uttrycker längtan efter ett tillstånd där människan inte teoretiserar hela sin tillvaro och istället lever mer ödmjukt och enkelt. På samma gång uttrycker han ett förakt mot människans ursprung bland djuren och förespråkar den civiliserade och tänkande människan. Analysen visar hur doktorns identitetsvacklande kan hänga samman med hans kluvna uttalanden kring människan som särskild från andra djur, från naturen och från sitt ursprung. Söderbergs stora idéroman visar sig innehålla mer känslogrund och fler paradoxer än vad man först kanske tror, när man väljer att se på den ur ett nytt perspektiv. Romanen kanske till och med kan sägas innehålla ett posthumanistiskt frö …