This master thesis’s in Library and Information Science examines texts from “Barnbokskatalogen”, a catalogue that primely presents children's books but also contains texts promoting reading. The aim is to critically examine reading as a social practice in these texts, where the aspect of power is the foundation of the analysis. This master’s thesis draws upon the theories of Norman Fairclough and uses Fairclough’s methods of critical discourse analysis. The reading practices constructed in the analyzed texts are mostly associated with idealistic values, expressed with an authoritarian voice where the author of the text is positioned as an initiator of the reading practice. This makes a closed and excluding reading practice in the texts. This is unfortunate when the library should undermine its power in the cultural field to include as many groups as possible in its practices, and not only those social groups where a cultural capital is an important part of the group’s identity. The most open practice, which is found in the texts, is reading as a personal experience.

I de mätningar som PISA och PIRLS genomfört har pojkars resultat gällande läsförmågan försämrats de senaste åren. Pojkar tycks inte uppskatta läsning lika mycket som flickor och enligt forskning finns det en teori om att pojkar utvecklar sin språkmognad senare än flickor. Skönlitterära böcker är inte alltid så tilltalande för pojkarna och bearbetningen av det lästa sker inte på ett varierat sätt. Syftet med studien har varit att undersöka vilken attityd till läsning som pojkar i årskurs 6 visar sig ha samt hur skönlitterära böcker används i klassrummet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med en fenomenografisk forskningsansats. Genom semistrukturerade intervjuer med 16 pojkar i årskurs 6 framkom det att flera av pojkarna hade en neutral attityd till böcker och läsning. Pojkarna förstod vikten av att läsa men efterfrågade ett mer varierat arbetssätt med läsningen. För att pojkarna ska läsa mer och uppskatta läsningen behöver bearbetningen av det lästa ske på ett annat sätt. Att läsa ska vara en gemensam aktivitet där upplevelsen ska delas med andra. / In the measurements conducted by PISA and PIRLS, boys' results regarding reading ability have deteriorated in recent years. Boys do not seem to appreciate reading as much as girls, and according to research there is a theory that boys develop their linguistic development later than girls. Fictional books are not always so appealing to the boys, and the processing of what they read is not done in a varied way. The aim of this study has been to examine boys’ attitude towards reading in sixth grade and how fictional books is used in the classroom. The study is based on a socio-cultural perspective with a phenomenological research approach. By semi structured interviews with 16 boys in sixth grade, it was found that many of the boys had a neutral attitude towards books and reading. The boys understood the importance of reading but asked for a more varied way of working with reading. To increase boys reading and get them to appreciate reading, the processing of what they read needs to be done in a different way. Reading should be a common activity where the experience is shared with others.

I dagens skola möts lärare av allt mer motstånd till läsning av skönlitteratur och det är en stor utmaning för lärarna att motivera elever till läsning. Forskare talar om vikten av läsning i skolan då det är språkutvecklande men också personlighetsutvecklande, läsningen utvecklar såväl vår självinsikt som vår identitet. Jag har utifrån detta genomfört en systematisk litteraturstudie med syfte att ta reda på vad forskningen vet om ungdomars motivation till läsning av skönlitteratur. Syftet var också att undersöka vilka faktorer i litteraturundervisningen som är viktiga för att främja elevers läsmotivation. De frågeställningar som användes var: Vad motiverar elever till att läsa skönlitteratur, enligt tidigare didaktisk forskning? Vad säger ämnesdidaktisk forskning om vilka aspekter i litteraturundervisningen som är viktiga för att främja elevers läsmotivation? Resultatet visar att det finns både inre och yttre faktorer som påverkar elevers motivation till läsning och de teman som identifierats i mitt material är hem- och skolmiljö, sociala aspekter, val av bok, belöningar och mål, igenkänning och relevans i texter samt balans mellan framgång och utmaning. Den slutsats som dras är att varje elev är unik och motiveras av olika saker men det finns några faktorer som kan vara till hjälp att tänka på när man som lärare ska försöka motivera sina elever till läsning.

The aim of this thesis was to examine the ways in which librarianswork to stimulate the joy of reading in boys. Four children- andschool librarians were chosen for interviews in which they wereasked questions about boys' reading and the approaches they usedto help boys. The librarians were asked if they perceived boys'reading as problematic, what methods they used to stimulate thejoy of reading and if they thought it would be helpful to work withboys and girls in different ways. They were asked what theythought was the biggest challenges in changing the boys’ attitudestowards reading and what they would do if they could choosefreely without any constraints in time or money.Aidan Chambers' "The circle of reading" was used to compare atheory about reading to the ways in wich the librarians worked andtheir thoughts about how to initiate reading. All the librariansshowed awareness about the situation with boys' decreasingreading abilities and they had all developed approaches to helpstimulate boys’ reading in slightly different ways. Theirapproaches included carefully planned media acquisition and booktalks as well as displaying the books according to different themessuch as genres and organising special book shelves for popularbook series. / Program: Bibliotekarie

SammanfattningBakgrundHögläsning har förekommit mellan den vuxna och det lilla barnet i flera hundra år. Förskolan har haft högläsning som företeelse under en lång tid men det är på senare tid som forskning har visat högläsningens betydande roll för barns utveckling. Forskning visar också att samspel har en betydande roll för barns utveckling och högläsning möjliggör detta. Genom högläsning kan människor utbyta tankar och erfarenheter om det lästa. Förskolan utgör en viktig roll för högläsningen då det förekommer allt mindre i hemmen.SyfteStudien syftar till att undersöka förekomsten av högläsning och vilka motiv som finns bakom detta i förskolan.MetodMed hjälp av kvalitativ metod intervjuades sex verksamma förskollärare på en förskola. Öppna intervjufrågor användes och frågorna delades upp under två huvudrubriker. En pilotstudie gjordes och missivbrev skickades ut för att öka tillförlitligheten i studien. Svaren på intervjufrågorna har bearbetats och analyserats i relation till bakgrunden i arbetet.ResultatPedagogernas avsikter med högläsning visade sig vara för att varva ner efter maten och få en lugn och mysig stund tillsammans med barnen. Barnens intresse och behov styrde många gånger de tillfällen då det förekom högläsning under dagen. De hade även en del andra tankar kring högläsning såsom att det utvecklar ett flertal olika dimensioner hos barnen. Under intervjuerna framkom det att förskollärarnas kunskaper om högläsning inte styrde användandet i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

The purpose of this thesis is to examine how reading different media forms can lead to different experiences for the reader and how they choose which media form to read. Two questions are posed in the study. Question number one is: How does the media form influence the reading experience of the book and question number two is: What reasons can be seen behind the different choices of media forms?The study is based upon qualitative interviews with six readers using different media forms. Two different theories are used for analyzing the result. When analyzing reading experiences Sten Furhammar´s model of reading have been used and a media consumption theory for analyzing choices of reading different media forms.The results of the examination shows that the experience of the book differs depending on which media form the informants are using and that their choices depends on where they are about to either read or to listen to an audio book. / Program: Bibliotekarie

BAKGRUND: Bakgrunden till detta examensarbete om just elevers inställning till läsning är för att jag själv alltid har funnit läsning som något roligt och som snart färdig lärare inser jag vikten av att läsa för varje elev och varje medborgare i vårt samhälle. Därför ville jag undersöka vad ett antal elever hade för inställning och vanor när det gäller läsning. Elevernas föräldrars inställning är en viktig påverkande bakgrundsfaktor för elevernas läsvanor och därför också viktig att undersöka.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad ett antal elever i årskurs 3-5 har för inställning till läsning.• Hur ser elevernas läsvanor ut, vad, var, när och hur ofta läser de?• Vilken betydelse har läsningen i skolan?• Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors läsvanor?• Vilken betydelse har läsningen på fritiden?• Hur ser föräldrarnas läsvanor ut, vad och hur ofta läser de?• Hur stor andel av föräldrarna läste för sina barn när barnen var yngre och hur stor andel läser fortfarande?METOD: Vid denna undersökning har enkät använts som metod. Eleverna har fått svara på en enkät och deras föräldrar har fått svara på en annan enkät.RESULTAT: Resultatet av studien visar att många av eleverna läser mycket både i skolan och på fritiden. Bland pojkarna finns det en kategori som läser en gång i veckan i skolan och en kategori som aldrig läser på fritiden. Bland elevernas föräldrar läser de flesta kvinnor minst några gånger i veckan. Bland männen läser merparten aldrig böcker.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vad för inställning till läsning och vilka läsvanor på fritiden som ett antal elever i årskurs 4 och 5 har samt om och på vilket sätt de skiljer sig åt mellan könen. Studien baseras på 116 stycken enkäter som delats ut i årskurs 4 och 5. I studien framkommer det att tidigare forskning visar att pojkar har en mer negativ inställning till läsning än flickor samt att pojkarna är mer välrepresenterade än flickorna i gruppen som läser lite. Författaren av denna studie har även kommit fram till ett sådant resultat. Den här undersökningen visade också att eleverna får ta del av väldigt lite högläsning på sin fritid. Det var vanligare att flickorna fick höra någon vuxen läsa för dem än det var för pojkarna. Enkätundersökningen visade även att mysterieböcker var den populäraste genren hos de tillfrågade eleverna och även det populäraste valet hos pojkarna som enskild grupp. Den populäraste genren hos flickorna visade sig vara kärleksböcker. Studien visade även att det populäraste sättet för eleverna totalt sett att få tag i de böcker de läser på sin fritid är att låna i skolans bibliotek, detta var även det vanligaste sättet för flickorna. Pojkarna däremot fördrog att läsa böcker som på ett eller annat sätt redan finns i hemmet.</p>

<p>Studien har som syfte att undersöka hur pedagoger kan möjliggöra god läsförståelse för att skapa lust till läsning på gymnasiet. Genom att ta del av nio pedagogers tankar kring hur de främjar god läsförståelse, har jag fått underlag till denna studie. Undersökninginstrumentet består av tre telefonintervjuer samt sex brevintervjuer via mail. Undersökningsmetoden vilar på en kvalitativ ansats med en fenomenografisk inriktning. Resultatet visar att en majoritet av de intervjuade pedagogerna anser att god läsförståelse är en färdighet som bör utvecklas hela tiden och som är nödvändig i alla ämnen. Ändå visar resultatet att det inte arbetas tillräckligt med läsförståelsen när eleverna kommer upp på gymnasiet, eftersom det förutsätts att en god läsförståelse redan finns. Dessutom tyder studien på att de pedagoger som tidigare har arbetat på grundskola med barn i årskurs ett till sex ser på läsförståelse som en del i läsutvecklingen som ett naturligt inslag i all undervisning. Här finns en skillnad i synsätt hos de pedagoger som endast undervisat och har erfarenhet från gymnasiet, vilka anser att god läsförståelse förväntas finnas när eleverna börjar gymnasiet. Pedagogerna upplever även att de saknar kunskap om detta och känner en svårighet inför att arbeta kontinuerligt med läsförståelse. Främjandet av en god läsförståelse underlättas av en del faktorer som att kunna arbeta med små grupper, utgå från elevernas enskilda behov och elevernas tidigare erfarenheter. Likaså är en av de viktigaste faktorerna för främjande av god läsförståelse samtal kring det lästa som skapar en god gemensam förståelse. Ytterligare viktig är pedagogens roll som innefattar kompetens och kunskap. Resultatet visar även att kartläggning är ett betydelsefullt verktyg för att kontrollera elevernas kunskaper kring läsning och läsförståelse. Ändå visar studiens resultat att en del av pedagogerna i undersökningen har liten eller ingen insyn i detta på skolan.</p><p> </p>