I den här studien undersöker jag hur aktiva lärare reflekterar kring motivation och vilka metoder och tillvägagångssätt de använder för att öka elevers motivation till läsning. Jag tar del av lärarnas egna perspektiv och erfarenheter och valde därför att använda mig av kvalitativ intervju som val av metod. Dessa intervjuer utför jag på tre lärare som alla arbetar på mellanstadiet med ämnet svenska då jag anser att detta ger mig tillräckligt med information för att besvara mina frågeställningar. Denscombe (2009) beskriver intervju som en lättvindig och fördelaktig metod vid de tillfällen då man vill undersöka en människas tankar. Resultatet visar ganska tydligt hur lärare reflekterar över motivation och alla anser det vara en viktig del i arbetet som lärare för att kunna hjälpa elever frammåt. Det visar även att samtliga lärare använder sig av liknande mönster för att skapa motivation till läsning och dessa har jag kategoriserat i resultatet i form av olika underrubriker, exempelvis ''böckernas åtkomlighet'', ''lärarens betydelse'' och ''hemmets betydelse''. Vidare diskuterar jag dessa med en koppling till tidigare forskning i diskussionen och en slutsats jag drar är att läraren verkar ha den främsta rollen inom arbetet med en elevs motivation till läsning.

I forskningsdebatten, som rått på läs- och skrivområdet, har en polarisering kunnat urskiljas. De två polerna utgörs, enligt Anita Hjälme (1999), av ett syntetiskt respektive ett analytiskt synsätt. De olika synsätten finns, enligt oss, representerade hos två framstående forskare, Ingvar Lundberg och Caroline Liberg. Både Lundberg och Libergs forskningsresultat har haft stor inverkan i undervisningssammanhang, men forskningsresultaten står i kontrast mot varandra. Med utgångspunkt i de två synsätten, syntetiskt och analytiskt, har vi byggt vår studie. Syftet är att undersöka verksamma lärares synsätt på läsning och skrivning i de tidiga skolåren. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med lärare i grundskolan. Vi har i resultatet kunnat fastslå att merparten av lärarna inte kan sägas ha antingen ett syntetiskt eller ett analytiskt synsätt, men vi ser tydliga tendenser åt något av hållen. Lärarnas varierande synsätt leder till att även de valda metoderna varierar i läs- och skrivundervisningen. Den forskning som vi har studerat, främst Hjälmes (1999) avhandling, visar att det finns en dikotomi mellan syntetiskt och analytiskt synsätt. Detta är något som vi inte har återfunnit hos de lärare vi har intervjuat.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre rektorers samt tre lärares perspektiv ser ut på läsinlärning, faktorer som kan påverka läsningen samt den pedagogiska miljön i årskurs ett. Tre av intervjuerna var med lärare från årskurs ett och där observerade vi även en lektion, de resterande tre intervjuerna var med de rektorer som arbetade på samma skola som lärarna. Vi valde att jämföra en liten-, mellan- samt stor skola och med vår kvalitativa studie intervjuade vi både lärare och rektorer för att få en bredare syn på läsinlärning på skolan där de arbetade och på sätt se om de svarade olika. I resultatet kan vi se att svaren skiljer sig åt men att det även finns likheter mellan skolorna och att lärarnas arbetssätt skiljer sig åt. De faktorer som kan påverka elevernas läsning samt läsinlärning är klassrumsmiljön, bibliotek, läxor, hemmiljö, lärare (kön, ålder, erfarenhet, engagemang) samt schema (hur ofta förekommer läsning?).

Syftet med den här studien var att ge en bild av vad som sker i mötet mellan lärare, elever och skönlitterära texter i grundskolans senare år. Jag ville undersöka hur lärarna planerar sina lektioner utifrån skönlitteraturen och kursplanen i svenska och vad som händer under själva processen. För att samla in data använde jag semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra svensklärare på fyra olika grundskolor. Resultatet påvisar att läsning av skönlitterära böcker har en given plats i skolan och att lärarnas främsta syfte är att motivera och inspirera elever till läsning. Lärarna anser att skönlitteratur är nyckeln till kunskap, språkutveckling och tänkande. Resultatet visar också att man kan arbeta med skönlitteratur på flera olika sätt i undervisningen och att lärarna använder sig av olika metoder. Vidare kan man se att det inte förekommer något samarbete mellan ämneslärarna på skolorna. Följaktligen drog jag slutsatsen att läsning av skönlitteratur går ut på att motivera och inspirera eleverna samt att litteraturundervisning har ett instrumentellt värde.

För att vara en aktiv samhällsmedlem krävs förmågan att kunna läsa. Läsning utvecklar språket och det abstrakta tänkandet. Pedagoger tar ständig ställning kring om, hur och varför de ska ge läxa i läsning. Som verksam pedagog är det relevant att uppmärksamma vad som motiverar elever till att göra sina läsläxor. Det är även av vikt att undersöka de effekter läxor i läsning har på eleverna. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som motiverar elever till att göra sina läxor samt belysa läxors effekt på läsutveckling hos elever. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där nio olika vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framkom olika motiverande anledning till varför elever gör sin läxa. Läsläxor som ges mer frekvent och elever som spenderar mer tid på sina läxor resulterar i bättre läsprestation. Det är relevant att pedagoger lägger tid på designen av läsläxor för att skapa optimal effekt. Mer forskning behövs som uppmärksammar läxor i läsning för att hjälpa pedagoger att ta ställning i sitt användande av läsläxor.

Uppsatsen anlägger ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik samt är skriven utifrån sociokulturell teori. Svensklärare respektive matematiklärare med specialpedagogisk erfarenhet intervjuas på två olika skolor.  Syftet med intervjuerna är att öka kunskapen om vilka metoder eller positiva påverkansfaktorer som några pedagoger på högstadiet framhåller när det gäller att utveckla elevers läsförståelse inom matematikämnet sett ur ett dilemmaperspektiv. Undersökningen resulterade i att ett antal dilemman, samt metoder för att överbrygga dessa, kunde identifierades i analysverktygets tre nivåer. Dels i den sociala kontexten som innefattar arbetsformer, men också när det gäller elevens kognitiva processer och den matematiska uppgiftstexten. Ett dilemma som alla respondenterna uppmärksammade var dilemmat mellan att tillgodose gruppens behov kontra individens behov av stöd för att kunna nå kunskapsmålen. Pedagogernas metoder för att överbrygga aktuella dilemman redovisas och kopplas till forskning på respektive område. Resultatet går inte att generalisera på grund av undersökningens ringa omfattning, men det pekade tydligt på att dilemmaperspektivet har ett starkt berättigande utifrån pedagogernas uppfattningar samt att pedagogerna har en uppsättning metoder för att förhålla sig till aktuella dilemman vilket också exemplifieras i diskussionsdelen.

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att kartlägga vilka attityder och läsvanor som finns hos elever i årskurs 5. För att kunna se elevernas intresse av litteratur och deras läsvanor berör studien endast den läsning som sker på elevernas fritid. De frågeställningar som ligger som grund i detta arbete är följande: <em>Hur mycket läser elever i årskurs 5 på fritiden</em>? <em>Hur ser elevernas läsvanor ut</em>? <em>Vilken attityd finns till läsning på fritiden</em>? <em>Finns det skillnader mellan flickors och pojkars läsvanor och attityd till läsning</em>? <em>Finns det något samband mellan läsattityd och frivillig läsning</em>? För att få svar på dessa frågor genomfördes studien med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning där eleverna fick ta ställning till ett antal påståenden.</p><p>Resultatet visar att eleverna i de undersökta klasserna läser mycket och de har en positiv inställning till läsning. Det framkom även att det finns skillnader mellan pojkars   och flickors attityd till läsning. Flickorna visade sig vara något mer positiva än pojkarna i sin inställning till läsning och litteratur. Det finns även en mer samstämmig syn inom gruppen flickor, det vill säga deras svar var likartade. Pojkarnas svar däremot visade sig vara mer varierande.</p>

Denna studie undersöker hur lärare resonerar om utmaningen att motivera elever till läsning. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer lärare anser påverkar elevers motivation till läsning samt hur lärare ser på sin egen roll när det handlar om att motivera elever till läsning. Tre verksamma lärare som undervisar i ämnet svenska har intervjuats. Studiens resultat har visat att bristande tålamod, mognad och koncentration är faktorer som lärarna anser påverkar elevernas motivation till läsning negativt. En faktor som kan gynna elevernas motivation till läsning enligt lärarnas uppfattning är vad de har för erfarenheter av läsning från hemmet. Resultatet visar även att lärarna upplever att deras relation till eleverna har en stor inverkan på elevernas motivation till läsning. Genom att lärarna har en positiv inställning och är engagerade till elevernas läsning menar lärarna att det kan få eleverna att förstå värdet av att ha en god läsförmåga. Att utgå ifrån elevernas intresse när de ska läsa är en gynnsam strategi. Även att eleverna läser tillsammans i grupp har en positiv inverkan på eleverna. Samt att eleverna får möta uppgifter som är anpassade efter deras förutsättningar och kunskapsnivå, är faktorer som påverkar elevernas motivation till läsning positivt.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vilka lässvårigheter pedagogerfinner hos elever med autismdiagnos i särskilda undervisningsgrupper för barn med autismsamt vilka metoder de använder för att utveckla elevernas läsförmåga eller kompensera förderas lässvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuermed elva pedagoger som arbetar i särskilda undervisningsgrupper för barn med autism frånårskurs ett till nio. Resultatet av studien visar att den mest framträdande lässvårigheten hosdenna elevgrupp är att läsa mellan raderna. Pedagogerna upplever att eleverna har svårighetermed att göra inferenser såväl när de ska koppla samman information från olika delar av textensom när de ska koppla kunskap och egna erfarenheter till texten. Svårigheter med avkodningoch språkförståelse lyfts i mindre utsträckning av pedagogerna men motivation framträder ideras svar som en viktig faktor för att eleverna ska ägna sig åt läsning. Pedagogerna användersig av modellering för att utveckla elevernas läsning. De tränar eleverna i att vara aktivaläsare och ställa frågor till texten och de berättar att de märker att elevernas läsförståelseförbättras av träningen. Bilder är ett framträdande verktyg som pedagogerna använder sig avsom stöd för elevernas läsning. De upplever att det är verksamt för att ge eleverna enförförståelse och för att skapa intresse för texten. Bildstöd används dessutom i form avtankekartor eller listor för att skapa struktur åt eleverna. Teorin om The Simple View ofReading förefaller inte vara tillräcklig för att förklara lässvårigheter hos elever med autismutan behöver utvidgas eller utvecklas.