<p>Lärare ska erhålla förståelse för alla elevers enskilda förutsättningar, vilket står i läroplanerna. Syftet med denna studie var att synliggöra elevernas tankar och upplevelser utifrån deras egenupplevda läsning. Utifrån elevens perspektiv får läraren förståelse hur eleverna ser på sin egen lässituation och genom denna kunskap kunna tillge hjälp och stöd om det behövs. Här talas det inte om diagnostiserade svårigheter som exempelvis dyslexi, utan det handlar om olika faktorer som gör att eleverna får svårt att komma igång med sin läsning. Elever som går i år 3 berättar genom intervjuer om upplevelser och hur de själva uppfattar sin läsning. Eleverna i denna studie visade att lässituationerna åtskiljer sig hos individerna. De flesta av eleverna som intervjuades hade svårigheter med långa och svåra ord. Andra elever talade om svårigheter med att få ned ord på papper och koncentrationssvårigheter. Elever som anser att det är svårt med att förstå en text utan bilder och elever som hoppar över rader i texter samt de elever som måste kämpa med sin läsning. Detta medan andra elever inte finner några problem med läsningen, utan lärde sig läsa tidigt, till och med innan skolstart.</p>

Lärare ska erhålla förståelse för alla elevers enskilda förutsättningar, vilket står i läroplanerna. Syftet med denna studie var att synliggöra elevernas tankar och upplevelser utifrån deras egenupplevda läsning. Utifrån elevens perspektiv får läraren förståelse hur eleverna ser på sin egen lässituation och genom denna kunskap kunna tillge hjälp och stöd om det behövs. Här talas det inte om diagnostiserade svårigheter som exempelvis dyslexi, utan det handlar om olika faktorer som gör att eleverna får svårt att komma igång med sin läsning. Elever som går i år 3 berättar genom intervjuer om upplevelser och hur de själva uppfattar sin läsning. Eleverna i denna studie visade att lässituationerna åtskiljer sig hos individerna. De flesta av eleverna som intervjuades hade svårigheter med långa och svåra ord. Andra elever talade om svårigheter med att få ned ord på papper och koncentrationssvårigheter. Elever som anser att det är svårt med att förstå en text utan bilder och elever som hoppar över rader i texter samt de elever som måste kämpa med sin läsning. Detta medan andra elever inte finner några problem med läsningen, utan lärde sig läsa tidigt, till och med innan skolstart.

Syftet med studien har varit att undersöka om läsmotivation påverkar läsförståelsen för en utvald grupp elever i årskurs 1, samt hur deras lässituation ser ut. Materialet har samlats in genom samtalsintervjuer och har kompletterats med ett läsförståelsetest och en enkät. Materialet har analyserats med utgångspunkt från teorier om det subjektiva. Respondenterna har bestått av elva elever ur en klass och deras vårdnadshavare, samt två klasslärare.   Det går att se genom resultaten att automatiserad läsning har en viss påverkan på läsförståelsen. Dock behöver inte automatiserad läsning betyda att eleven har läsförståelse.  Resultaten visar att läsmotivation kan påverka läsförståelsen, då majoriteten av elever med god läsförståelse har en positiv läsmotivation. Genom läsförståelsetestet går det att utläsa vilken del av den språkliga medvetenheten eleverna har svårigheter med. Genom resultaten går det att utläsa att modellen Läsning = avkodning x förståelse x motivation (Taube, 2007) stämmer till viss del.   Genom slutsatserna som går att dra utifrån resultaten syns det att hela elevernas lässituation är viktig för en bra läsutveckling. Både hemmen och skolan behöver skapa ett intresse för böcker och läsning samt ge eleverna mycket tid som de kan ägna åt läsning eftersom utvecklandet av god läsförmåga tar lång tid. / The purpose of the study was to examine whether reading motivation affects reading comprehension for a selected group of students in grade 1, as well as what their reading situation looks like. The material has been collected through interviews and has been supplemented with a reading comprehension test and a survey. The material has been analysed on the basis of the subjective theories. Respondents consisted of eleven students and their guardians, as well as two class teachers.   It is possible to see from the results that automated reading has some influence on reading comprehension. However, automated reading does not mean that the learner has reading comprehension. The results show that reading motivation can affect reading comprehension, as the majority of students with good reading comprehension have a positive reading motivation. Through the reading comprehension test it is possible to see which part of the linguistic awareness students have difficulties with. Through the results it is possible to read that the model Reading = Decoding x Understanding x Motivation (Taube, 2007) is correct to some extent.   The conclusions that can be drawn from the results show that the entire students' reading situation is important for a good reading development. Both homes and schools need to create an interest in books and reading and give the students a lot of time that they can devote to reading because the development of good reading capacity takes a long time.

<p>Syftet med min uppsats är att undersöka hur lässituationen framställs i en handbok i brukstextanalys. Mitt material är "Vägar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen används diskurs-, makt- och subjektbegrepp hämtade från Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framställer lässituationen som en diskursiv process, men även som en traditionellt hierarkisk maktrelation där läsaren begränsas. Resultaten diskuterar jag i termer av meningsproduktion.</p>

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lässituationen framställs i en handbok i brukstextanalys. Mitt material är "Vägar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen används diskurs-, makt- och subjektbegrepp hämtade från Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framställer lässituationen som en diskursiv process, men även som en traditionellt hierarkisk maktrelation där läsaren begränsas. Resultaten diskuterar jag i termer av meningsproduktion.