<p> </p><p>Den här rapporten ställer frågan om dagens jakt efter så billiga konstruktioner som möjligt verkligen leder till långsiktig lönsamhet. Rapporten fokuserar på de 50 första åren av en byggnads livstid. Arbetet har genomförts genom intervjuer, datainsamling och beräkningar med tillhörande analys.</p><p>Rapporten behandlar ytterväggskonstruktioner med olika fasadmaterial samt vindsbjälklagskonstruktioner med olika yttertakstäckningar. Kostnaderna som tas med i beräkningarna är byggkostnader, planerade underhållskostnader, energikostnader, lånekostnader samt försäkringskostnader.</p><p>Vi kommer fram till helt olika resultat beroende på om det är en yttervägg eller ett vindsbjälklag med yttertak som analyseras. I fallet med ytterväggarna kommer vår tes om att en större grundinvestering lönar sig efter några år visa sig stämma. Detta tack vare att den dyrare tegelfasaden blir billigare än den billiga träfasaden redan efter 12-19 år. Detta på grund av sin väldigt låga underhållskostnad.</p><p>I fallet med vindsbjälklagskonstruktionerna kommer denna rapport däremot fram till att det lönar sig att bygga billigt. Alternativet med lätt stomme och taktäckning av betongtakpannor på råspont är både billigast att bygga och totalt sett billigast efter 50 år.</p><p> </p>

Background: Institutional investors today, own and control a big chunk of the outstanding shares belonging to large Swedish companies that are listed on the Swedish stock exchange. The large ownership means they have influence over the corporate strategy. How this influence is used affects every shareholder. For a long time, especially in the USA, there has been a debate regarding institutional investors and their influence over corporate investmenthorizons. The debate has mainly existed of critics being sceptic of what they see as an unmotivated focus on short-term earnings. As a resultat of the debate, researchers have studied the influence of institutional investors. Studies have reached different conclusions and the the debate is still ongoing. Purpose: The purpose of the study is to investigate if institutional investors, have influence over, corporations investmenthorizons. Method: Institutional investors are split into two groups. One group cointaining investors whom are expected to put pressure on companes to invest more long-term and one group with investors expected create a pressure on companies to invest less long-term. To measure short- and long-termism, research and development costs are used as a proxy-variable. A regressionsanalysis is then used on paneldata to test for expected relationships. Conclusions: The result shows, institutional investors, cathegorized as long-term investors, having a statistically significant relationship with increasing costs for research and development. No statistically significant relationship can be found between the group of investors, cathegorized as short-term institutional investors and costs for research and development. / Bakgrund: Institutionella investerare äger och kontrollerar idag en stor andel av svenska storbolag. Den stora ägarandelen innebär ett ökat inflytande över företagens verksamheter. Hur detta inflytande används påverkar samtliga aktieägare. Det har nu under en längre tid, i framför allt USA, funnits en debatt kring den institutionella investerarens inflytande över företagens investeringshorisonter. Debatten har främst besått av kritik mot ett omotiverat fokus på kortsiktig lönsamhet, undersökningar har genomförts med blandade resultat som inte satt stopp på debatten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om institutionella investerare har någon påverkan på investeringshorisonter som används av företagen de äger aktier i. Metod: Institutionella investerare kategoriseras i två grupper. En grupp av institutioner förväntas påverka företag att investera mer långsiktigt och en som förväntas påverka företag att investera mindre långsiktigt. För att mäta företags investeringar för framtiden används proxy-variabeln forskning och utveckling. För att empiriskt testa hypoteserna som formulerats utförs en regression på insamlad paneldata. Resultat: Studiens resultat visar att institutionella investerare som kategoriserats som långsiktiga har ett statistiskt signifikant samband med ökade kostnader för forskning och utveckling. Inget statistiskt signifikant resultat kan utläsas för att vad vi kategoriserar som kortsiktiga institutionella investerare har någon påverkan på företagens investeringshorisont.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad kunder inom den industriella marknaden värdesätter i valet av ny leverantör. Den teoretiska referensramen diskuterar hur utvecklingen av en nyetablerad kundrelation ser ut från det inledande relationsstadiet då kontakt tas fram till det etablerade stadiet där parterna har samarbetat under flera år och känner varandra väl. Intervjuer på fallföretaget Sjölanders Mekaniska samt intervjuer med två representanter från respektive Kund, Kund A och Kund B, har genomförts. Målet var att få en bred förståelse för fallföretagets och kundernas verksamhetsområde, dess kultur samt vad de värdesätter i en affärsrelation för att kunna hitta en röd tråd i hur ett lyckat samarbete mellan ny kund och leverantör uppnås. Ett samarbete har skett med en parallell undersökning (L. Ask & K. Westh 2009) av fallföretagets redan etablerade kundrelationer för att få en helhetsbild av fallföretagets kundrelationer. Det som värdesätts i en ny relation är att en öppen dialog kan föras och att företaget har den kompetens som behövs samt att de är flexibla inför kundernas behov. Andra viktiga faktorer som framkom i undersökningen var bland annat kommunikation, öppenhet och ärlighet.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad kunder inom den industriella marknaden värdesätter i valet av ny leverantör. Den teoretiska referensramen diskuterar hur utvecklingen av en nyetablerad kundrelation ser ut från det inledande relationsstadiet då kontakt tas fram till det etablerade stadiet där parterna har samarbetat under flera år och känner varandra väl. Intervjuer på fallföretaget Sjölanders Mekaniska samt intervjuer med två representanter från respektive Kund, Kund A och Kund B, har genomförts. Målet var att få en bred förståelse för fallföretagets och kundernas verksamhetsområde, dess kultur samt vad de värdesätter i en affärsrelation för att kunna hitta en röd tråd i hur ett lyckat samarbete mellan ny kund och leverantör uppnås. Ett samarbete har skett med en parallell undersökning (L. Ask &amp; K. Westh 2009) av fallföretagets redan etablerade kundrelationer för att få en helhetsbild av fallföretagets kundrelationer. Det som värdesätts i en ny relation är att en öppen dialog kan föras och att företaget har den kompetens som behövs samt att de är flexibla inför kundernas behov. Andra viktiga faktorer som framkom i undersökningen var bland annat kommunikation, öppenhet och ärlighet.

Den här rapporten ställer frågan om dagens jakt efter så billiga konstruktioner som möjligt verkligen leder till långsiktig lönsamhet. Rapporten fokuserar på de 50 första åren av en byggnads livstid. Arbetet har genomförts genom intervjuer, datainsamling och beräkningar med tillhörande analys. Rapporten behandlar ytterväggskonstruktioner med olika fasadmaterial samt vindsbjälklagskonstruktioner med olika yttertakstäckningar. Kostnaderna som tas med i beräkningarna är byggkostnader, planerade underhållskostnader, energikostnader, lånekostnader samt försäkringskostnader. Vi kommer fram till helt olika resultat beroende på om det är en yttervägg eller ett vindsbjälklag med yttertak som analyseras. I fallet med ytterväggarna kommer vår tes om att en större grundinvestering lönar sig efter några år visa sig stämma. Detta tack vare att den dyrare tegelfasaden blir billigare än den billiga träfasaden redan efter 12-19 år. Detta på grund av sin väldigt låga underhållskostnad. I fallet med vindsbjälklagskonstruktionerna kommer denna rapport däremot fram till att det lönar sig att bygga billigt. Alternativet med lätt stomme och taktäckning av betongtakpannor på råspont är både billigast att bygga och totalt sett billigast efter 50 år.

Problemformulering: Hur påverkas och anpassas bankernas belöningsstrategi till deutmaningar och svårigheter som uppstår i samband med enlågkonjunktur, och vilka effekter har bankernasbelöningsstrategi på medarbetarnas motivation och prestation? Teoretisk referensram: Studiens teoriavsnitt innehåller teorier inom områdena; Ledning, Strategi och Personal. Kapitlet inleds med teorierinom Human resource management (HRM), vilket kandefinieras som ett strategiskt synsätt för att hanteraarbetsrelationer, inom vilket belöningssystemen spelar en roll.Vidare behandlar vi teorier kring motivation och olikamotivationsfaktorer, ledarskap i en kris och internkommunikation och knyter an dessa till den insamladeempirin. Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ metod med kvantitativainslag, vilket beror på att vi i denna undersökning valt attinkludera både ledning och medarbetarnas uppfattning ombelöningssystemet och dess effekter i en lågkonjunktur. Vi hargenomfört intervjuer med personalchefer på tre olika banker i Umeå, vilka representerar ledarskapssidan. Dessa intervjuerkompletteras av enkäter till medarbetarna på de olikabankerna, vilka alltså representerar medarbetarsidan. Slutsatser: De slutsatser vi kunnat dra med hjälp av denna studie är att detinte är belöningarna och motivationsfaktorerna i sig som varitden avgörande faktorn för medarbetarnas motivation ochbankernas förmåga att hantera och ta sig genom krisen på ettbra sätt. Det har snarare varit vilken typ av bank, vilken gradav risktagande banken har och långsiktigt tänkande som tycksvara de framstående faktorerna i hur framgångsrikt manlyckas ta sig igenom svåra tider. De generella ochövergripande strategierna tycks ha påverkat mer än justbelöningsstrategierna i sig.

I denna rapport har jag skrivit om mitt projekt Kyrkkafe, ett inredningsförslag till Pingstkyrkan i Kungälv. Detta förslag är baserat på det program, behov och önskemål, som upprättats efter samtal med Pingstkyrkan samt efter egna observationer. Detta är resultatet av frågeställningar: Hur kan jag designa ett långsiktigt inredningsförslag till ett kök och kafé i Pingstkyrkan i Kungälv som främjar delaktighet och tillhörighet, underlättar relationsbyggande och ger tillfälle för gemenskap? Genom research, samtal, skissprocesser, planritningar, möbleringsplaner, vägguppställningar, moodboard och gestaltningsarbete har jag designat ett inredningsförslag till ett funktionellt kök som uppfyller regler, krav och användarnas önskemål samt en kafélokal som uppfyller kravet av flexibilitet genom olika möbleringsplaner. / In this paper I have written about my project Church café, an interior design proposal for a Pentecostal Church in Kungälv. This proposal is based on the program, the needs and desires, drawn up after interviews with the Pentecostal Church and my own observations. This is the result of the question: How can I design a long-term interior proposal for a kitchen and café in the Pentecostal Church in Kungälv which promotes participation and affiliation, that facilitates relationship building and provides an opportunity for communion? Through research, interviews, design processes, floor plans, furnishing plans, wall setups, moodboard and figuration work, I have designed an interior proposal for a functional kitchen that meets the rules, requirements and wishes of the users as well as a café that meets the requirement of flexibility through various furnishing plans.

Förändringar inom Försvarsmakten under de gångna årtionden kan ses som ett resultat av samhällsutvecklingen och försvarspolitiken, båda starkt influerade av  New Public Management och det säkerhetspolitiska läget i närområdet. I kontrast till försvarsnedskärningar och ett internationellt fokus under  2000-talets inledning så ges, i den försvarspolitiska omställningen 2015, riktlinjer med fokus på att bygga upp en nationell försvarsförmåga syftandes till att möta ett väpnat angrepp. Utifrån denna utveckling syftar denna studie till att undersöka hur Försvarsmaktens policy för upphandling ser ut idag, hur den har förändrats under 2000-talet samt hur de strategiska begreppen tillgänglighet och långsiktighet, omhändertas i policyn. Studien genomförs som en enfallsstudie med kvalitativ ansats, som, med stöd av en teoretisk referensram söker svar på studiens frågeställningar genom analys av dokument och en semistrukturerad intervju. Studiens resultat visar att Försvarsmaktens policy för upphandling är uttalad och regleras dels genom ett flertal dokument, dels genom rådgivning och beslutsfattande på strategisk nivå. Policyn har förändrats avseende styrning såväl organisatoriskt som innehållsmässigt samt vad som återfinns i dokumenterad form. Långsiktighet och tillgänglighet omhändertas i varierande grad vid upphandling men det saknas dokumenterade riktlinjer  som styrker detta omhändertagande varför reliabiliteten måste tas i beaktande.Denna studie kan bidra till en ökad förståelse av vikten att implementera övergripande mål, baserade på strategiska inriktningars innebörd, i verksamhetens olika processer. Hur Försvarsmaktens förmåga till väpnad strid påverkats genom utkontraktering av krigsförbandsnära tjänster kan utgöra förslag på fortsatta studier.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Västerås, Surahammar och Fagersta arbetade utifrån sina handlingsplaner mot hedersrelaterat förtryck. Frågeställningarna som styrde studien var, vilka utgångspunkter används som förklaringsmodell till hedersrelaterat våld, hur fortgår arbetet med tillämpningen av handlingsplanerna samt vad anser intervjupersonerna själva om effekterna av arbetet med handlingsplanerna och eventuella svårigheter? Detta undersöktes med hjälp utav en semistrukturerad intervjuguide. Två personer i respektive kommun intervjuades. Samtliga intervjupersoner arbetade strategiskt med frågan. Den tidigare forskningen som redovisas diskuterar debatten kring hedersrelaterat förtryck som dominerats av det kulturbetingade perspektivet. Detta problematiserades i den tidigare forskningen utifrån att det riskerar leda till att förstärka ett utanförskap genom att redan marginaliserade grupper stigmatiseras. De teoretiska referensramarna var det kulturbetingade perspektivet, byråkratins gränser för handlingsutrymmet och stämplingsteori. Resultatet visade att det kulturbetingade perspektivet problematiserades hos hälften av intervjupersonerna samt att två intervjupersoner upplever att det finns en risk att stereotypiseringen av hedersförövare leder till att unga utsatta riskerar att inte våga söka hjälp. Intervjuerna visade vidare att det inte är självklart vilket perspektiv man ska ersätta det kulturbetingade med. Vidare visade också resultatet att de största problemen som intervjupersonerna upplevde med arbetet idag är brist på resurser och långsiktighet. Ingen utav kommunerna har utvärderat sina handlingsplaner vilket innebär att det är svårt att mäta effekterna av arbetet. / The purpose of the following study was to examine how the authorities of the municipalities of Västerås, Surahammar and Fagersta are acting against honor related oppression. The questions at issue were; which perspective of honor related violence is used by the authorities, how is the action against honor related oppression proceeding, and what do the authorities themselves think about the outcome of the work. A qualitative approach was used. Semi-structured interviews were conducted with two representatives from each municipality in charge of the task. The previous research used in the study presents a traditional view of honor related oppression dominated by a cultural perspective. This view was put into question based on the assumption that it could increase the sense of exclusion in already marginalized groups. The theoretical references used to interpret the results were the culture determined perspective, the bureaucracy’s impact on discretion and stigmatization. The results showed that three of the respondents found the culturally dominated perspective problematic. Two of the respondents assumed that stigmatization of honour offenders might prevent victims from seeking help. Furthermore the interviews showed that the authorities could not produce any alternative explanation of the honor related oppression. Lack of resources and few possibilities for long term follow ups were viewed as main obstacles in the work against honor related oppression. Neither one of the municipalities have evaluated their plans of action, why it’s hard to assess the outcome of the work.

This paper aims to give an insight into how venture capital work with their investments in the school sector. The purpose of the paper is to examine their work, regarding to goals of the company and the process of controlling the goals.  The study also aims to determine the way the companies work with value growth. This study uses a qualitative research method, where the theories license to operate, the relationship value management framework, agency-principal and new public management theory is tested in relation to the collected data. Eleven persons were interviewed in this paper. This paper also aims to give an overview to venture capital in the school sector, where it will examine whether financial goals could collide with social goals. What the study can tell is that venture capital does not have a license to operate in this sector, according to the theory. The collision of financial goals and social goals can cause a problem, but an all-around answer can’t be given. What leads to mismanagement is not a question regarding the structure of the ownership but rather about unserious owners, which can come in different forms, not just venture capital. The companies included in this paper do not work with the operational work, they delegate that work to the schools. They act as active owners through strategic directions and decisions for the schools. The companies included in this paper work with long-term aims even though they act as owners in short-term.