<p>Denna uppsats är en historisk studie av långsiktigt månadssparade i fonder under åren 1995-2004. Studien är begränsad till elva aktiefonder som huvudsakligen investerar i Sverige och som lämpar sig för månadssparande.</p><p>Syftet med uppsatsen är dels att undersöka effekten av att kontinuerligt spara till månadens bästa kurs jämfört med månadens genomsnittliga kurs, vilket undersöks genom simulerat sparande, dels att studera huruvida det funnits regelbundenheter mellan månadens dagar vad gäller förekomsten av höga och låga kurser som kunnat vara till hjälp för att optimera tidpunkten för månadsinsättningen. Denna del av studien genomförs från två håll, först genom att för varje dag i månaden beräkna genomsnittet för fondandelskursen, sedan genom ett simulerat månadssparande på dagsbasis.</p><p>Vi finner att resultatet av att alltid ha köpt till de bästa kurserna är drygt 4 % fler innehavda fond-andelar än för det genomsnittliga sparandet. Denna summa överrensstämmer med det antal extra andelar som erhållits vid varje enskilt köptillfälle till bästa kurs jämfört med till medelkursen. Mellan de olika dagarna i månaden har vi funnit små regelbundenheter som tar sig uttryck i ett vågmönster. Vågmönstret ger upphov till tre perioder under månaden då sparandet gett något bättre resultat än genomsnittet, det rör sig dock om en mycket liten förbättring av resultatet.</p>

Denna uppsats är en historisk studie av långsiktigt månadssparade i fonder under åren 1995-2004. Studien är begränsad till elva aktiefonder som huvudsakligen investerar i Sverige och som lämpar sig för månadssparande. Syftet med uppsatsen är dels att undersöka effekten av att kontinuerligt spara till månadens bästa kurs jämfört med månadens genomsnittliga kurs, vilket undersöks genom simulerat sparande, dels att studera huruvida det funnits regelbundenheter mellan månadens dagar vad gäller förekomsten av höga och låga kurser som kunnat vara till hjälp för att optimera tidpunkten för månadsinsättningen. Denna del av studien genomförs från två håll, först genom att för varje dag i månaden beräkna genomsnittet för fondandelskursen, sedan genom ett simulerat månadssparande på dagsbasis. Vi finner att resultatet av att alltid ha köpt till de bästa kurserna är drygt 4 % fler innehavda fond-andelar än för det genomsnittliga sparandet. Denna summa överrensstämmer med det antal extra andelar som erhållits vid varje enskilt köptillfälle till bästa kurs jämfört med till medelkursen. Mellan de olika dagarna i månaden har vi funnit små regelbundenheter som tar sig uttryck i ett vågmönster. Vågmönstret ger upphov till tre perioder under månaden då sparandet gett något bättre resultat än genomsnittet, det rör sig dock om en mycket liten förbättring av resultatet.

En anledning till att många elever upplever bråkräkning som svårt kan vara att räkning med tal i bråkform inte förekommer i vardagslivet lika ofta som förr. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några eventuella brister hos elever, som går första året på gymnasiet, när de räknade med tal i bråkform. Kan grundskolan i så fall göra något för att motverka detta? Vi ville samtidigt studera hur eleverna förklarade och motiverade sina tankegångar. För att ta reda på detta genomförde vi en diagnos med tal i bråkform och till svaren skulle eleverna skriva motiveringar och beräkningar. Vi skickade även en enkät till de gymnasielärare som undervisar eleverna för att få deras syn på resultatet. Resultatet visar att många elever saknar tillräckliga baskunskaper för att klara bråkräkning, vilket också lärarnas enkätundersökning signalerar. I många fall handlar det om brister i grundläggande färdigheter, något som grundskolan borde kunna avhjälpa. Eleverna har även svårt att förklara sina beräkningar och motivera sina svar. Resultatet visar också på stor variation mellan olika program. Elever med betyg G i matematik från grundskolan och som valt ett yrkesförberedande program hade störst bekymmer medan elever med betyg VG och MVG och som valt ett studieförberedande program klarade diagnosen bättre.

<p>En anledning till att många elever upplever bråkräkning som svårt kan vara att räkning med tal i bråkform inte förekommer i vardagslivet lika ofta som förr. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några eventuella brister hos elever, som går första året på gymnasiet, när de räknade med tal i bråkform. Kan grundskolan i så fall göra något för att motverka detta? Vi ville samtidigt studera hur eleverna förklarade och motiverade sina tankegångar.</p><p>För att ta reda på detta genomförde vi en diagnos med tal i bråkform och till svaren skulle eleverna skriva motiveringar och beräkningar. Vi skickade även en enkät till de gymnasielärare som undervisar eleverna för att få deras syn på resultatet.</p><p>Resultatet visar att många elever saknar tillräckliga baskunskaper för att klara bråkräkning, vilket också lärarnas enkätundersökning signalerar. I många fall handlar det om brister i grundläggande färdigheter, något som grundskolan borde kunna avhjälpa. Eleverna har även svårt att förklara sina beräkningar och motivera sina svar. Resultatet visar också på stor variation mellan olika program. Elever med betyg G i matematik från grundskolan och som valt ett yrkesförberedande program hade störst bekymmer medan elever med betyg VG och MVG och som valt ett studieförberedande program klarade diagnosen bättre.</p>

EQT AB, ett av världens största Private Equity (PE) bolag, studeras för att utreda vilkavärdeskapande strategier bolaget tillämpar i sina portföljbolag. Frågorna som ställs är vilkavärdeskapande strategier som implementeras i portföljbolagen och om dessa strategier kanhärledas till EQT som ägare. Frågan om vilka värdeskapande strategier som tillämpasanalyseras genom EQT:s externa kommunikation (årsredovisning, webbsida, enegenproducerad studie och vetenskaplig artikel) i förhållande till principer för långsiktigtvärdeskapande. Inflytandet över portföljbolagen studeras genom intervjuer (CFO för BluestepBank AB och CFO för Epidemic Sound AB) i förhållande till PE-bolags tekniker förvärdeskapande. Studien finner att EQT implementerar principer om 1) långsiktigtvärdeskapande som övergripande mål, 2) anpassning av årliga planer, 3) förståelse föraktievärdet, 7) strategisk planering och 10) kommunikation mellan styrelse och ledning i sinaportföljbolag. Implementeringen sker genom operational engineering (operationell teknik)och governance engineering (styrningsteknik). Inflytande genom financial engineering(finansiell teknik) kan inte styrkas.

Syftet med fallstudien har varit att undersöka hur öppen dagvattenhantering och platsens användbarhet skulle kunna kombineras så det ena inte utesluter det andra. Studien utgick ifrån en hypotes om att det finns många konflikter mellan öppen dagvattenhantering och användbarhet. Motsättningarna mellan de olika perspektiven skulle därför innebära, enligt hypotesen, att det är omöjligt att planera för det ena perspektivet utan att skapa problem för det andra. Undantaget skulle vara om kombinationen varit en målsättning under förarbetet. Fallen som har studerats är Ekostaden Augustenborg i Malmö där öppen dagvattenhantering har prioriterats och Stadsparken i Borås där platsens användbarhet har varit en tidig målsättning. Fallen är goda exempel utifrån två olika perspektiv men har gemensamt att de hamnar under begreppet urban parkmiljö. Genom observation, intervjuer och textanalys har fallen studerats närmare. Hypotesen har kunnat verifieras utifrån de två fallen. För mer generella slutsatser behöver fler fall studeras. Resultatet från fallstudien presenteras i form av framtagna planeringsprinciper och förslag på vidare studier.

This bachelor thesis aims to clarify the relationship between urban stormwater management and heritage sites. The topic is so far relatively unexplored, but may become highly relevant in the near future. Scientifically there is a lot of information about the impact from stormwater in heritage objects, also when repeated. The solution is sustainable urban drainage systems (SUDS) and insertion of green infrastructure in the actual area or the surrounding areas. However, science and local management are not the same. At a local level, more information is requested. It appears that, from the investigated examples in this thesis, the problem is to find available areas for the drainage systems. Also the protection and conservation of the heritage objects create restrictions considering changes in the actual area. However, it is not impossible to apply these solutions, as showed in the thesis concluding chapter. In general both experts and laymen are positive to the insertion, as long as SUDS are introduced in respect to the heritage values. / Denna kandidatuppsats har tittat på förhållandet dagvattenhantering och kulturmiljö. Det är ett relativt outforskat ämne, men kommer att bli relevant i en snar framtid. Forskningen visar på en kemisk nedbrytningsprocess av på kulturhistoriska objekt från dagvatten. Det är en problematik som ökar med klimatförändringarna. Lösningen som forskningen förespråkar är införande av en hållbar dagvattenhantering och grönska, vilket begränsas av kulturmiljöns riktlinjer och skydd. Det råder dessutom en platsbrist inom områden för kulturhistoriska objekt. Generellt sett finns det inget hinder från kulturmiljöns sida kring dagvattenhantering, men varje förändring ska noga vägas mot de kulturhistoriska värdena. Däremot är både tjänstemän och lekmän positivt inställda till miljömässiga fördelar så som en hållbar dagvattenhantering även i denna miljö.

Studien syftar till att förbättra kunskapen om förhållandet mellan idéhantering och idégenereringsvilja hos Volvo CE och presenterar rekommendationer för fortsatt förbättringsarbete. Detta behov har uppkommit då Volvo CE uppfattat att antalet genererade idéer sjunkit. Följande frågor formulerades i arbetets inledningsfas: Hur påverkas deltagarnas vilja att komma med idéer och förbättringsförslag av idéhanteringssystemet? Finns det brister i Volvos idéhanteringssystem och om så är fallet, hur avhjälps detta? Arbetets empiri samlades genom ett antal intervjuer av deltagare och processledare under hösten 2011 och metoden har varit kvalitativ med grundad teori som ansats. Resultatet av arbetet är ett antal faktorer som tillsammans kraftigt påverkar deltagarnas idégenereringsvilja på lång sikt. Bland dessa faktorer finns, för att nämna några, innovation och ledarskap, återkoppling, upplevd expertis och insyn. / This study aims to gather knowledge regarding the connection between idea management and the employees will to participate in idea generation at Volvo CE. This was necessary as Volvo CE perceived that the amount of generated ideas was sinking. Recommendations for further improvements are also presented. The following questions were formulated at the start of this study: How is the participants will to share ideas and suggestions of improvement affected by the idea management system? Are there flaws in Volvo’s idea management system and if so, how can they be resolved? The data was gathered through a series of interviews during the fall of 2011 and the method used was a qualitative method with elements from grounded theory. The results presented are in form of factors that when combined, affect the participants longtime will to generate new ideas. Among these factors are, to mention a few, innovation and leadership, feedback, perceived expertise and transparency.

The aim with this study is to investigate through interviews, how the cooperation between women’s shelter and other participants and which methods and work methods are used in the long-term work of helping abused women. It’s the state and municipalities responsibility to meet the needs of the victims of violence with support and protection. Non-profit women’s shelters often complement the public authorities. Here, there often find a solid experience in the field, which public activities may lack off. For women who are victims of violence, who have previously had poor experience of government contacts, women’s shelters can be perceived as better alternatives, for support and assistance without a claim for counter performance (Regeringen 2007, Skr. 2007/08:39; Kunosson 2014). Therefore, the study takes its starting point from the staff in the perspective of women's shelter. The study is designed as a qualitative research strategy where semi-structured interviews are used as a method. The collected material from the interviews is analyzed through participationand empowerment theory. The result shows that the most important participants are social services and other municipal activities. Organizations. The experience is that organizations and government body functions don’t have sufficient knowledge in regards to violence and aspects relating to sheltering. The result shows that the term long term entails economic aspects and a view of that the yearly funding’s that the women’s shelters apply for could stretch for a longer time period. The term long term also includes being able to provide support for women for as long as they, themselves feel it’s needed. The result of the study also shows that the normalization and knowledge of and around men’s violence against women are important in the work. In addition to these results we also found that there are several methods and ways of working within the women shelters. Examples of these are empowerment, help to self-help and motivational interviewing.

Med dagens industrisamhälle och belastande livsstilar har människan under en längre tid bidragit till en miljöbelastning, vilket nu har lett till en ohållbar utveckling som kräver åtgärder. Många företag har börjat tackla nya krav och förväntningar som tillkommer, där intressenter har börjat ställa krav, hållbara varumärken har börjat växa och investerare har börjat prioritera hållbara företag. Hållbart arbete kan även bidra med många fördelar både internt och externt, men även för samhället i stort. Det är därför av stor vikt att det hållbara arbetet kan fortsätta växa och utvecklas. Det finns dock olika åsikter och åtgärder angående varför och hur en organisation bör jobba med hållbarhet och det anses ha blivit ett ämne som öppnar upp för individuella politiska och filosofiska tolkningar snarare än en vetenskaplig definition. Hållbarhet har inneburit stora förändringar inom näringslivet och det som är viktigt nu är att upprätthålla det hållbara arbetet och att det flyttar till en högre nivå och mognar. Studiens syfte ämnar därför att undersöka hur en organisation kan jobba långsiktigt med hållbarhet och vilka funktioner som kan ha betydelse i det långsiktiga arbetet. Detta görs genom att analysera två organisationer som har jobbat med hållbarhet, för att sedan spegla detta mot tidigare forskning och teori. Studien består därmed av en flerfallsstudie och har en abduktiv ansats, där datainsamling sker via kvalitativa intervjuer. Resultatet visar på att djupa värderingar, internt driv och extern press hjälper organisationerna att jobba hållbart i ett fortsatt arbete. Det hållbara arbetet är integrerat i de externa och formella processerna, vilket har stor betydelse för deras fortsatta arbete. Dock finns det en viss okunskap kring hållbarhet och det är inte ett begrepp som har integrerats internt. Det som kan krävas är att utbilda anställda kring hållbarhet och integrera det internt, för att driva vidare innovation även i de formella processerna och utanför organisationen, likt ringar på vattnet. Slutligen visar resultatet att alla funktioner har en gemensam betydelse för det hållbara arbetet, där alla kan fortsätta jobba med hållbarhet och driva innovation inom sina områden. Ledning och HR kan ha en viktig roll i arbetet med att utbilda och skapa gemensamma värderingar kring hållbarhet. Dock kan det finnas en viss okunskap eller ointresse att driva det framåt. Att därmed ta in någon form av hållbarhetschef kan därmed vara av stor vikt för att lyckas driva hållbarhetsarbetet vidare i ett mer långsiktigt perspektiv, både genom de formella och informella processerna.