Flera ekonomiska studier har genom åren genomförts med syftet att undersöka om det föreligger en koppling mellan centralbankernas oberoende och prisstegringstakten. Tack vare nobelpristagare Kydland&Prescotts och andra ekonomers arbete kring tidsinkonsistensproblematiken har regeringar i ett flertal länder valt att låta sina centralbanker bli mer oberoende och utifrån givna riktlinjer bedriva en självständig penningpolitik. Uppsatsen beskriver hur den makroekonomiska teorin ser på sambandet mellan CB:s oberoende och inflationsutvecklingen i ett land. Utifrån resultatet av de tidigare studierna i ämnet samt av den egna undersökningen kan konstateras att ett ökat centralbanksoberoende sänker och stabiliserar inflationsnivån i ekonomin. Det framgick däremot inte att ett ökat centralbanksoberoende skulle kunna öka risken för större variationer i de reala variablerna såsom arbetslöshet m.fl.

Syftet med studien är att tydliggöra de problem som finns i många företags tjänsteerbjudanden där det uppkommer ett gap mellan vad kunderna förväntar sig samt vad de upplever att de får. En undersökning kring detta problem har genomförts genom kvalitativa intervjuer både med företaget, i detta fall Gavlegårdarna, och dess hyresgäster. Det teoretiska underlaget innefattande gap-modellen, kundförväntningar samt upplevd tjänst leder fram till det empiriska materialet, analys samt slutsats. Vi har med vår studie tagit fram konkreta förslag på hur Gavlegårdarna, kan gå till väga för att säkerställa överensstämmelse mellan vad kunderna förväntar sig och vad de upplever att de får. Bland annat framkom det att samarbetet som finns mellan Gavlegårdarna och Gefle Studentkår måste förbättras då det finns tydliga brister i kommunikationen. Förutom det, gav vi som förslag att Gavlegårdarna måste arbeta med att förbättra relationen till sina hyresgäster samt se över standarden på de lägenheter de hyr ut. Nyckelord: Gap-modellen, upplevelse, tjänsteerbjudande, kundförväntningar.

Syfte: Syftet är att göra en marknadsplan för VSK bandy. Denna marknadsplan ligger till grund för att locka mer publik till arenan vid matchdagar.   Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod har används i uppsatsen, både en intervju och en enkätundersökning. Resultatet från intervjun redovisas i empiridelen och enkätundersökningen har använts när handlingsplanen har skrivits.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att VSK bandy har kommit mycket långt när det gäller att jobba för sponsorerna och för att locka till sig publiken. För sponsorerna handlar det nu om att skapa ett mervärde. Det har blivit extra viktigt att jobba så de känner att de får något tillbaka. Det är även väldigt svårt att inrikta sig mot en specifik målgrupp utan alla är välkomna till att bidra sitt till föreningen. Trots att de ligger i framkant med att locka tillbaka publiken och företagen så finns det vissa delar som kan kompletteras i det program de jobbar efter. Dessa redovisas i handlingsplanen.   Förslag till fortsatt forskning: Att jämföra andra jämbördiga klubbar för att senare jämföra vad de olika klubbarna gör för att locka till sig sin publik. Vidare är ett förslag som kan vara intressant att kontrollera om handlingsplanen skulle resultera i att publiken kommer tillbaka.   Uppsatsens bidrag: Den har framförallt bidragit till en djupare förståelse om VSK bandy. Det är även min förhoppning att studien kommer att bidra till VSK bandy och deras fortsatta arbete för deras publik och sponsorer. / Objective: The aim is to make a marketing plan for VSK bandy. This marketing plan is the basis to attract more audience to the arena at game days.   Method: A qualitative and quantitative method was used. The qualitative part is reported in the chapter about empirical foundations and the quantitative part has been used for the plan of action.   Result & Conclusions: The result shows that VSK bandy has come a long way when it comes to working for sponsors and for the audience. For sponsors, it is now about creating surplus value. It has become more important to work so they feel that they get something back from them. It is also very difficult to focus on a specific target group, but all are welcome to contribute to the club. Although they are in the forefront of attracting audience and businesses, there are certain parts they can supplement into the program they are using. These are presented in the plan of action.   Suggestions for future research: To compare VSK bandy to similar clubs regarding their work with attracting audiences. Also to investigate the suggestions for the Action plan further; i.e. look into if the plan can lead to a bigger audience.   Contribution of the thesis: It is mainly contributed to a deeper understanding of VSK Bandy. It is also my hope that this study will contribute to VSK Bandy and they continued work for their audience and sponsors.

Konkurrensen för att synas på marknaden blir allt hårdare och metoderna för att sticka ut frånmängden blir mer och mer drastiska. Det blir viktigare för de olika företagen på marknaden attdra till sig uppmärksamheten till tänkbara konsumenter för att kunna öka försäljningen ochdärmed även lönsamheten. Ett sätt att skapa intresse på är att använda marknadskommunikationför att göra människor uppmärksamma på ett bestämt förmål eller varumärke. Metoderna somanvänds med avseende att skapa uppmärksamhet kan anses vara opassande att använda imarknadskommunikation, vad gäller stötande eller diskriminerande marknadsföring.I dagens samhälle kan det verka som om det inte finns några gränser för vad som anses varalämpligt att använda i marknadsföringssyfte. Vi har valt att undersöka vilken effekt denna typ avmarknadskommunikation har på unga konsumenter i vår uppsats. För att få svar påproblemställningen visade vi sex reklambilder som vi ansåg vara stötande eller diskriminerandeför en fokusgrupp med fem deltagare i åldrarna 20-25.Syftet med uppsatsen är att ta reda på och beskriva hur marknadsföringens etik och moralpåverkar kunderna. Vi vill undersöka hur långt en marknadsförare kan eller bör gå för att fångakunders uppmärksamhet och få kunderna att komma ihåg reklambudskapen. Vi granskar dettautifrån kunders perspektiv.Uppsatsen visade att konsumenterna ansåg att reklambilderna inte var lämpliga att använda imarknadsföring. Reklambilderna bidrog till att skapa en viss frustation och avsky gentemotföretaget. Samt att konsumenterna inte ville skapa någon kontakt med företaget somreklambilderna representerade, i form av till exempel ett köp.

Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ”sällananvändare” och 62 % som ”övriga användare”. Det var övervägande kvinnor som tränade inom friskvårdskortet. Simning var den mest populära aktiviteten för ”sällananvändare” medan ”övriga användare” i störst utsträckning hade angett konditionsträning i grupp. ”Sällananvändare” upplevde fler hinder och färre anledningar att vara fysiskt aktiva än ”övriga användare”. Män och yngre upplevde fler hinder än kvinnor och äldre. Det största hindret för både ”sällan-” och ”övriga användare” var ”tidsbrist”. Den främsta anledningen att vara fysiskt aktiv var ”för att må bra/hålla kroppen i trim”. För att öka användningen av friskvårdskortet bör strategier tas fram för att minska de upplevda hindren. Även projekt som inriktar sig på att öka den fysiska aktiviteten kan riktas mot ”sällananvändare” som genom att skaffa friskvårdskortet har visat en önskan att bli mer fysiskt aktiva.

Abstrakt   Titel: En studie över hur den anställdes medvetenhet, förståelse och engagemang påverkar kundnöjdheten.   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi med inriktning mot fastighetsförmedling   Författare: Emma Rydfjäll & Kimberly Pändel Lehn   Handledare: Lars-Johan Åge   Datum: 2013-maj   Syfte/bakgrund: Den interna marknadsföringen har blivit allt viktigare. Studier har visat att företag genom sin interna marknadsföring ska uppnå sitt varumärkes mål genom att behandla sina anställda som interna kunder. De som är nöjda med sin tillvaro på arbetet har större möjlighet att leverera ett högt värde till kunden. Ghose (2009) har tagit fram en modell som fokuserar på de anställda och deras möjlighet att leverera varumärkets löfte. Denna modell har som syfte att mäta den anställdas medvetenhet, förståelse och engagemang i ett företags varumärke. Ghose menar att desto högre medvetenhet, förståelse och engagemang desto högre inblick har den anställda i företagets varumärke, detta leder till en högre kundnöjdhet. Syftet med detta arbete är att utreda hållbarheten i hypotesen att desto högre medvetenhet, förståelse och engagemang de anställda har i ett företags varumärke desto högre kundnöjdheten.   Metod: För att utreda hållbarheten i hypotesen baseras uppsatsen på en kvantitativ metod där data har samlats in genom en enkätundersökning. Data har analyserats manuellt genom användning av olika tabeller och statistiskt genom Point Biserial Correlation.   Reslutat & Slutsats: Efter att ha utrett orsakssambandet i hypotesen visar resultatet att modellen Internal Brand Proprietor, IBP, är hållbar.   Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till framtida forskning är att genomföra denna empiriska undersökning inom en annan bransch. En sådan studie skulle innebära att resultatets tillförlitlighet och generaliserbarhet stärks.   Uppsatsens bidrag: Bidraget med uppsatsen är beviset på IBP-modellens hållbarhet. Den visar att den anställdas medvetenhet, förståelse och engagemang i ett företags varumärke påverkar kundnöjdheten.   Nyckelord: IBP-modellen, kundnöjdhet, varumärke, anställda, engagemang.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och undersöka hur ett företags varumärke stärks genom sponsring samt på vilket sätt. Vi kommer även att göra en jämförelse mellan huvudsponsorer och mindre sponsorer.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod, det vill säga intervjuer. Vi har intervjuat en sponsoransvarig från de tre sponsorerna vi har valt samt en representant från Rosa Bandet kampanjen.Resultat och slutsats:Ett företags varumärke stärks genom sponsring beroende på vilka förutsättningar företagen har. Med det menas alltså samarbetets styrka mellan sponsorgivare och sponsortagare. Ju mer en sponsor bidrar med, desto mer utrymme får den hos sponsortagaren och därmed stärks varumärket mer. Graden på styrkan beror på hur välanpassad varumärket är inom A-ERIK modellen. / Purpose: The purpose of this study is to analyze and investigate how a company’s brand is strengthened by the sponsorship and in which way. We will also make a comparison between a main sponsor and smaller sponsors.Method: We have used a qualitative method, i.e. interviews. We interviewed a sponsor charge by the three sponsors, we have chosen and a representative from the Pink Ribbon Campaign.Results and Conclusion: A company’s brand is strengthened by the sponsorship depending on what conditions the companies have. This means the strength of cooperation between donors and sponsor takers have. The more a sponsor helps the more space it takes, thus strengthening the brand more. The degree of strength depends on how appropriate the brand is in the A-ERIC model.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas på en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en brandstation. Vi använder oss utav åtta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att få en klarare bild av organisationen som sådan. Insamlad empiri analyserar vi utifrån tre för ämnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnå avsatt syfte uppstår ett flertal frågeställningar. Relaterat till manlighet är det relevant att undersöka hur samspelet ser ut på en mansdominerad arbetsplats, hur det kommer sig att brandmannayrket är så dominerat av män och om brandmännen själva vill ha en förändring. På vilka sätt påverkas organisationskulturen av att brandmännen och arbetsgruppen bara består av män? Vi vill undersöka om den mansdominerade könsfördelningen inom Räddningstjänsten beror på krav som ställs på yrkesrollen i sig eller om det kan finnas någon annan bakomliggande orsak? Vi vill även titta på teamens betydelse och om det kan uppstå krockar mellan den äldre och yngre generationen brandmän. För att undersöka rollintagandet ser vi på hur brandmännens beteende förändras när de åker ut på larm och hur förhållandet mellan yrkesroll och mans- eller könsroll yttrar sig. Resultatet visar att brandmännens organisation bygger på en stark moralkänsla där arbetsuppgifternas utförande helt bygger på brandmännens tillit gentemot varandra. För att uppnå en sådan organisationskultur arbetar brandmännen i tajt sammansatta team. Något som visar sig hota denna sammanhållning är generationskrockar mellan olika åldersgrupper inom brandkåren. Det finns en signifikant skillnad på hur brandmännen ser på sitt yrke beroende på vilken generation de tillhör. Synen på manlighet skiljer sig åt mellan de informanter vi intervjuar och få av dem ser arbetsplatsen som manlig eller att just manlighet skulle uttrycka sig på något särskilt sätt. Resultatet visar att brandmännen utåt sett intar en manligt stereotyp roll när de befinner sig i offentlighetens ljus. Men bakom kulisserna i stationshuset visar brandmännen upp en mer familjär och tillbakalutad roll som skiljer sig från den stereotypa bilden av en brandman.

För att förhindra eller kontrollera parodontit är det viktigt med en god och effektiv egenvård och då är speciellt approximal rengöring viktigt. En modell som beskriver olika förändringsstadier för hälsobeteenden är den transteoretiska modellen. Syftet med studien var att testa ett instrument för att fastställa olika förändringsstadier för approximal rengöring och att studera hur värdering av fördelar och nackdelar till att använda approximalt hjälpmedel samt självtillit är associerade med olika förändringsstadier. Etthundratretton individer (60 kvinnor och 53 män) med diagnosen moderat till grav parodontit som remitterats till specialistkliniken för parodontologi utgjorde urvalet. Studien var en beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Individerna fyllde i en enkät i hemmet innehållande frågor om frekvens för approximal rengöring, fördelar och nackdelar med att rengöra tänderna approximalt och självtillit till daglig rengöring av tänderna approximalt så väl som bakgrunds variabler. Flest individer befann sig i förberedelse/beredd stadiet och vidmakthållande stadiet vid studiens start. Självtilliten till att utföra daglig approximal rengöring var högre i vidmakthållande stadiet jämfört med intresserad/osäker samt förberedelse/beredd stadierna. Inga skillnader noterades mellan de olika förändringsstadierna och för- och nackdelar med daglig approximal rengöring. Konklusion: Individer i vidmakthållande stadiet har större självtillit till att utföra daglig approximal rengöring jämfört med individer i intresserad/osäker stadiet eller förberedelse/beredd stadiet.

<p>Konkurrensen för att synas på marknaden blir allt hårdare och metoderna för att sticka ut frånmängden blir mer och mer drastiska. Det blir viktigare för de olika företagen på marknaden attdra till sig uppmärksamheten till tänkbara konsumenter för att kunna öka försäljningen ochdärmed även lönsamheten. Ett sätt att skapa intresse på är att använda marknadskommunikationför att göra människor uppmärksamma på ett bestämt förmål eller varumärke. Metoderna somanvänds med avseende att skapa uppmärksamhet kan anses vara opassande att använda imarknadskommunikation, vad gäller stötande eller diskriminerande marknadsföring.I dagens samhälle kan det verka som om det inte finns några gränser för vad som anses varalämpligt att använda i marknadsföringssyfte. Vi har valt att undersöka vilken effekt denna typ avmarknadskommunikation har på unga konsumenter i vår uppsats. För att få svar påproblemställningen visade vi sex reklambilder som vi ansåg vara stötande eller diskriminerandeför en fokusgrupp med fem deltagare i åldrarna 20-25.Syftet med uppsatsen är att ta reda på och beskriva hur marknadsföringens etik och moralpåverkar kunderna. Vi vill undersöka hur långt en marknadsförare kan eller bör gå för att fångakunders uppmärksamhet och få kunderna att komma ihåg reklambudskapen. Vi granskar dettautifrån kunders perspektiv.Uppsatsen visade att konsumenterna ansåg att reklambilderna inte var lämpliga att använda imarknadsföring. Reklambilderna bidrog till att skapa en viss frustation och avsky gentemotföretaget. Samt att konsumenterna inte ville skapa någon kontakt med företaget somreklambilderna representerade, i form av till exempel ett köp.</p>