Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met een samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Rijksuniversiteit Groningen. / Met lit.opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Denna uppsats är en studie med fokus på det teoretiska begreppet psykiskt avstånd. Det introducerades av Johansson och Vahlne på 70-talet som en del av Uppsalamodellen, en modell som beskriver ett företags internationaliseringsprocess och etablering på nya marknader. Den här studien tillämpar delar av deras teori på Grängesbergsbolagets deltagande i Lamcoprojektet, med fokus på åren 1958-1967. Detta sker med hjälp av en analys, inspirerad av innehållsanalys men med kvalitativa element, på tre olika protokollstyper från Grängesbergsbolagets liberiaavdelning. Denna analys resulterar i en lista av kategorier som hjälper till att förstå och konkretisera begreppet psykiskt avstånd. Förutom de åtta kategorier som under undersökningens gång skapas så finner undersökningen stöd för att psykiskt avstånd är en god analysvariabel vid en analys av Grängesbergsbolagets utlandsetablering. Detta märks framförallt i samband med deras behov av kompetent arbetskraft i Liberia samt vissa administrativa svårigheter.

Bakgrund: Obstetriska bristningar sker i olika grad där grad III-IV involverar analsfinktern. Detta kallas för sfinkterruptur och incidensen är cirka 3,6%. Sfinkterrupturer kan ge fekal inkontinens och påverka livskvaliteten. Behandlingen vid obstetrisk sfinkterruptur inkluderar fysioterapi där fysioterapeuten ger information och instruktioner om bäckenbottenträning. Det är oklart hur kvinnorna upplever informationen som ges ut. Upplevelsen av hinder och möjligheter för att följa ett beteende kan förklaras av den transteoretiska modellen. Syfte: Att undersöka hur kvinnor upplever information och träningsanvisningar postpartum vid obstetrisk sfinkterruptur samt hinder och möjligheter att följa dessa enligt den transteoretiska modellen Metod: Kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. Ett lämplighetsurval användes. Informanterna var kvinnor diagnostiserade med en obstetrisk sfinkterruptur. Fyra intervjuer genomfördes cirka åtta veckor postpartum, transkriberades och analyserades med induktiv ansats. Resultat: Analysen formade fyra kategorier som representerade kvinnors uppfattade hinder och möjligheter till bäckenbottenträning. Kategorierna behandlade tid, den nya upplevelsen av att vara mamma, upplevelse av ovisshet och påminnelsernas betydelse för hur och om träningen bedrevs. Slutsats: En diskussion mellan vårdgivarna bör ske angående när information ska ges och möjligheten för uppföljning och återbesök. Individanpassade påminnelser och ökad information till partnern kan vara viktigt för att öka följsamheten till bäckenbottenträningen. / Background: Obstetrical lacerations occur in different grades, where grade III-IV involves the anal sphincter. That kind of laceration is described as an anal sphincter rupture and the incidence is about 3.6%. An anal sphincter rupture can lead to faecal incontinence and affect the quality of life. The treatment for an anal sphincter rupture includes physical therapy where the physiotherapist gives information and instructions about pelvic floor training. It is unknown how the women experience the information. The experience of difficulties and facilities for compliance can be described by the transtheoretical model.  Objective: To investigate how women experience information and instructions regarding postpartum pelvic floor training after an obstetric sphincter rupture and difficulties and facilities to follow these instructions according to the transtheoretical model. Methods: A qualitative, descriptive interview study with semi structured questions. A convenience sampling was used. The informants were women diagnosed with an obstetric sphincter rupture. Four interviews were being held approximately eight weeks postpartum, transcribed and analysed with an inductive approach. Results: The analysis formed four different categories that represented the women’s experienced difficulties and facilities for pelvic floor training. The categories processed time, the new experience of being a mother, the experience of uncertainty and how reminders affected if and how the training was pursued. Conclusions: A discussion between the caregivers about the time when information should be given and the opportunity for a follow up and revisits should be done. Individually adjusted reminders and increased information to the partner could be important to increase the compliance to pelvic floor training.

Begreppet intern kontroll har under de senaste åren blivit allt mer vedertaget och accepterat i såväl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmärksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur ställer högre krav på att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer där fokus ligger på att styra ekonomin och verksamheten. Det som kännetecknar en god intern kontroll är att det finns ändamålsenliga och väldokumenterade system och rutiner för styrning men även att redovisningen och övrig information är rättvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda på och beskriva hur fyra olika organisationer, två företag och två förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrån de komponenter som ingår i COSO-modellen. Vår avsikt har varit att undersöka vad som styr den interna kontrollen och belysa de skillnader som finns mellan offentlig och privat verksamhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fyra respondenter, en från vardera undersökt verksamhet. Samtliga personer som vi intervjuat har varit väl insatta i organisationens arbete med den interna kontrollen och har således, enligt oss, bidragit till att studien fått en god validitet.Vi har utgått från de fem komponenterna som ingår i COSO-modellen. De är kontrollmiljö, riskanalys, kontrollaktiviteter, information/kommunikation och tillsyn. Tillsammans utgör dessa komponenter en helhetssyn på den interna kontrollen och skall ge en tillräcklig säkerhet för att målen som satts i verksamheten uppnås.Resultatet som framkommit av den här studien är att de undersökta förvaltningarna och företagen har en god intern kontroll och tillämpar COSO´s alla komponenter. De största skillnaderna mellan de privatägda internationella företagen och de förvaltningar som vi undersökt har visat sig förekomma i komponenterna information/kommunikation samt kontrollaktiviteter.

<p>Självbilden är en del av vår sociala identitet bekräftad genom relationer med människor. Syftet med denna studie var att undersöka hur en ledare uppfattar sin självbild och dess påverkan på sättet att leda och synen på medarbetarna. 12 ledare i Stockholm med personalansvar inom skola, vård, kyrka och privata företag intervjuades och besvarade ett självskattningstest. SASB-modellen (Strukturell analys av socialt beteende) användes som underlag och intervjufrågorna utformades utifrån den. Oberoende variabler som togs med i studien var; kön, ålder, erfarenhet och ledarutbildning. Resultatet visade att deltagarnas självbild var positiv och att den överensstämmer med sättet att leda och synen på medarbetarna. Skillnader fanns i kontroll samt kritik. Enligt deltagarna själva ansågs erfarenhet ge trygghet i ledarrollen medan övriga variabler inte ansågs påverka ledarskapet.</p>

<p>Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ”sällananvändare” och 62 % som ”övriga användare”. Det var övervägande kvinnor som tränade inom friskvårdskortet. Simning var den mest populära aktiviteten för ”sällananvändare” medan ”övriga användare” i störst utsträckning hade angett konditionsträning i grupp. ”Sällananvändare” upplevde fler hinder och färre anledningar att vara fysiskt aktiva än ”övriga användare”. Män och yngre upplevde fler hinder än kvinnor och äldre. Det största hindret för både ”sällan-” och ”övriga användare” var ”tidsbrist”. Den främsta anledningen att vara fysiskt aktiv var ”för att må bra/hålla kroppen i trim”. För att öka användningen av friskvårdskortet bör strategier tas fram för att minska de upplevda hindren. Även projekt som inriktar sig på att öka den fysiska aktiviteten kan riktas mot ”sällananvändare” som genom att skaffa friskvårdskortet har visat en önskan att bli mer fysiskt aktiva.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet är att göra en marknadsplan för VSK bandy. Denna marknadsplan ligger till grund för att locka mer publik till arenan vid matchdagar.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Kvalitativ och kvantitativ metod har används i uppsatsen, både en intervju och en enkätundersökning. Resultatet från intervjun redovisas i empiridelen och enkätundersökningen har använts när handlingsplanen har skrivits.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Resultatet visar att VSK bandy har kommit mycket långt när det gäller att jobba för sponsorerna och för att locka till sig publiken. För sponsorerna handlar det nu om att skapa ett mervärde. Det har blivit extra viktigt att jobba så de känner att de får något tillbaka. Det är även väldigt svårt att inrikta sig mot en specifik målgrupp utan alla är välkomna till att bidra sitt till föreningen. Trots att de ligger i framkant med att locka tillbaka publiken och företagen så finns det vissa delar som kan kompletteras i det program de jobbar efter. Dessa redovisas i handlingsplanen.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Att jämföra andra jämbördiga klubbar för att senare jämföra vad de olika klubbarna gör för att locka till sig sin publik. Vidare är ett förslag som kan vara intressant att kontrollera om handlingsplanen skulle resultera i att publiken kommer tillbaka.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Den har framförallt bidragit till en djupare förståelse om VSK bandy. Det är även min förhoppning att studien kommer att bidra till VSK bandy och deras fortsatta arbete för deras publik och sponsorer.</p> / <p><strong>Objective:</strong> The aim is to make a marketing plan for VSK bandy. This marketing plan is the basis to attract more audience to the arena at game days.</p><p> </p><p><strong>Method: </strong>A qualitative and quantitative method was used. The qualitative part is reported in the chapter about empirical foundations and the quantitative part has been used for the plan of action.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The result shows that VSK bandy has come a long way when it comes to working for sponsors and for the audience. For sponsors, it is now about creating surplus value. It has become more important to work so they feel that they get something back from them. It is also very difficult to focus on a specific target group, but all are welcome to contribute to the club. Although they are in the forefront of attracting audience and businesses, there are certain parts they can supplement into the program they are using. These are presented in the plan of action.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>To compare VSK bandy to similar clubs regarding their work with attracting audiences. Also to investigate the suggestions for the Action plan further; i.e. look into if the plan can lead to a bigger audience.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>It is mainly contributed to a deeper understanding of VSK Bandy. It is also my hope that this study will contribute to VSK Bandy and they continued work for their audience and sponsors.</p>

<p>Syftet med studien är att tydliggöra de problem som finns i många företags tjänsteerbjudanden</p><p>där det uppkommer ett gap mellan vad kunderna förväntar sig samt vad de upplever att de får.</p><p>En undersökning kring detta problem har genomförts genom kvalitativa intervjuer både med</p><p>företaget, i detta fall Gavlegårdarna, och dess hyresgäster. Det teoretiska underlaget</p><p>innefattande gap-modellen, kundförväntningar samt upplevd tjänst leder fram till det</p><p>empiriska materialet, analys samt slutsats. Vi har med vår studie tagit fram konkreta förslag</p><p>på hur Gavlegårdarna, kan gå till väga för att säkerställa överensstämmelse mellan vad</p><p>kunderna förväntar sig och vad de upplever att de får. Bland annat framkom det att samarbetet</p><p>som finns mellan Gavlegårdarna och Gefle Studentkår måste förbättras då det finns tydliga</p><p>brister i kommunikationen. Förutom det, gav vi som förslag att Gavlegårdarna måste arbeta</p><p>med att förbättra relationen till sina hyresgäster samt se över standarden på de lägenheter de</p><p>hyr ut.</p><p><p><strong><p>Nyckelord:</p>Gap-modellen, upplevelse, tjänsteerbjudande, kundförväntningar.</strong></p></p>

<p>Flera ekonomiska studier har genom åren genomförts med syftet att undersöka</p><p>om det föreligger en koppling mellan centralbankernas oberoende och</p><p>prisstegringstakten. Tack vare nobelpristagare Kydland&Prescotts och andra</p><p>ekonomers arbete kring tidsinkonsistensproblematiken har regeringar i ett flertal</p><p>länder valt att låta sina centralbanker bli mer oberoende och utifrån givna riktlinjer</p><p>bedriva en självständig penningpolitik. Uppsatsen beskriver hur den</p><p>makroekonomiska teorin ser på sambandet mellan CB:s oberoende och</p><p>inflationsutvecklingen i ett land. Utifrån resultatet av de tidigare studierna i ämnet</p><p>samt av den egna undersökningen kan konstateras att ett ökat centralbanksoberoende</p><p>sänker och stabiliserar inflationsnivån i ekonomin. Det framgick</p><p>däremot inte att ett ökat centralbanksoberoende skulle kunna öka risken för större</p><p>variationer i de reala variablerna såsom arbetslöshet m.fl.</p>