Användningen av solceller har haft global exponentiell tillväxt sedan 2000-talet och många experter menar att solceller har stor potential att utvecklas. På den svenska elmarknaden bidrar solceller dock med en försumbar andel på endast 0,01 %. En av fördelarna med solceller är att de kan nyttja ytor effektivt genom att appliceras på eller integreras i byggnader, vilket har skapat ett intresse hos fastighetsägare. Denna studie avser att studera samspelet mellan aktörerna i processen bakom solcellsinvesteringar samt hur interaktionen skapar värde för involverade aktörer. Detta studeras för att utreda vilka faktorer som kan påverka tillväxten av solceller på den svenska elmarknaden. För att undersöka detta har två fallstudier utförts för fastighetsbolagen Uppsalahem och Specialfastigheter som båda har befintliga solcellsanläggningar. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån en övergripande nätverksteori samt en resursanalys med hjälp av 4R-modellen där interaktionerna mellan aktörernas resurser analyseras. Genom att studera interaktionerna kan värden identifieras. Vår studie visar att på grund av höga initialkostnader och låg ersättning för producerad el kan solcellsinvesteringar vara ekonomiskt olönsamma beroende på solcellsteknik och installationsteknik. Dessutom har verkningsgraden potential att utvecklas och priset för solcellsgenererad el är högt i förhållande till det låga elpriset. Ytterligare en utmaning är att bibehålla balansen vid ökad anslutning av solceller, vilket kan kräva stora satsningar och investering i elnätet. Dessa skapar utmaningar för solcellernas tillväxt på elmarknaden. Dock visar resultaten att solcellsinvesteringar bidrar till både sociala och miljömässiga aspekter, såsom långsiktig hållbarhet, stärkt varumärket och kunskapsutbyte. Dessutom bidrar det till att företaget skapar affärsrelationer med andra aktörer samt ligger i framkant vad gäller tekniken, och detta är i sig viktigt i omställning mot ett hållbart samhälle. Investeringar i solcellsanläggningar har därmed inte alltid en direkt ekonomisk lönsamhet men indirekta effekter skapar värde som gör att det finns incitament att investera.

Bakgrund Sedan år 2011 har Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Kost & Näring använt FAMM - modellen (the Five Aspect of Meal Model) för att utvärdera en måltidsverksamhets arbete med att optimera kundens/patientens måltidsupplevelse. FAMM - modellen betraktar måltiden som en helhet utifrån rummet, mötet, produkten, styrningssystemet och atmosfären. Dock finns det få studier där personalens upplevelser av att arbeta utifrån denna modell har undersökts. Landstinget i Kronoberg har arbetat utifrån FAMM - modellen sedan år 2012 och fått utmärkelser för sitt framgångsrika arbete. Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka upplevelser av arbetet med patientmåltiden hos köks- och omvårdnadspersonal inom landstinget i Kronoberg. Metod Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med köks- och omvårdnadspersonal inom landstinget i Kronoberg. Till hjälp vid intervjun användes en halvstrukturerad frågeguide. Därefter analyserades materialet utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Personalen upplevde att ett personligt engagemang kombinerat med möjligheter till flexibilitet i arbetet var en förutsättning för att tillgodose patientens individuella behov, att det fanns en ambivalens kring serveringssystemet, samt en problematik kring tillämpningen av FAMM - modellen. Slutsats Ett fortsatt arbete med FAMM - modellen kan lyfta befintlig kunskap hos både köks- och omvårdnadspersonal och vidareutveckla denna, främst genom att belysa kunskap som lätt tas för given och som kan vara svåra att ge och få uppskattning för.

Reklamfilmer till förmån för välgörande ändamål är ett välkänt fenomen. Som publik möts vi dagligen av filmklipp föreställande svältande barn, hus i spillror, krig, naturkatastrofer och annat elände. Frågan är; Hur mycket av detta tar vi egentligen till oss? Det är högst intressant att undersöka hur olika vi som mottagare upplever den här sortens marknadsföring. En del av oss snyftar medlidande medan andra fnyser och muttrar något i stil med "spel för gallerierna". Begreppet "spel för gallerierna" kan liknas vid en föreställning tillägnat de sämsta åskådarplatserna. Åskådarna på första parkett kan höra hur sufflören viskar fram replikerna som skådespelarna har glömt. Åskådarplatserna längst bak i salongen är lättare att lura då hörseln såväl som synen är försvagad. Medan första parkett himlar med ögonen åt sprickorna i kulisserna sitter åskådarna längst bak och jublar. Ovanstående fenomen skulle även kunna appliceras på åskådandet av en reklamfilm; en del åskådare observerar sprickorna i kulisserna och andra gör det inte.  Min analys är baserad på hur vi som mottagare reagerar på två av UNICEF:s reklamfilmer. Till grund för mitt ämnesval ligger främst intresset av att lyfta fram känslorna som den här sortens marknadsföring väcker hos sina mottagare. Jag är även intresserad av att undersöka hur reklamfilmerna påverkar alternativt inte påverkar mottagarnas inställning till organisationen. En återkommande fråga är; ”Leder filmerna till någon utmärkande handling?”.

I takt med en ökad internationalisering och hårdnad global konkurrens ställs större krav på morgondagens entreprenörer. I Uppsala kommun har den omfattande kapaciteten inom utbildning och forskning uppfattats som ett särskilt viktigt verktyg för att möta dessa utmaningar, varför studiens fokus riktas på hur de entreprenörskapsfrämjande aktörerna som existerar kring Uppsala universitet tillsammans verkar för att skapa förutsättningar för studenter och forskare. Syftet med denna uppsats är således att erhålla en så pass heltäckande bild som möjligt av detta nätverk av relationer för att sedan kunna analysera hur dessa kan vidareutvecklas. För att besvara detta syfte har en kvalitativ fallstudie genomförts, där studien primärt fokuserade på fyra aktörer som ansågs vara särskilt vitala. Studiens resultat visar på att det finns goda möjligheter för vidareutveckling genom bland annat ökade resurs- och aktivitetsutbyten mellan olika aktörer.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Engels.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met bibliogr., lit. opg. - Met samenvatting in het Frans en Nederlands.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.