Den svenska arbetsmarknaden bygger på ett kollektivavtalssystem med en hög täckningsgrad. Därför tycker vi det är intressant att se till de arbetsgivare och arbetstagare som inte täcks av kollektivavtal. Undersökningen avser därmed att få inblick i hur arbetsgivare och arbetstagare i mindre företag erfar avsaknaden av kollektivavtal samt undersöka om det finns likheter respektive skillnader i deras upplevelser. Vi har genomfört studien utifrån båda perspektiven och ser därför att den är av intresse för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Studien bygger på den valda teoretiska referensramen från vilken analysen av det empiriska materialet har gjorts. Undersökningen är kvalitativ och datainsamlingen gjordes genom intervjuer vilket genererade ett material från åtta respondenter. Resultatet visar att arbetsgivares val att inte teckna kollektivavtal inte beror på att de vill erbjuda sämre villkor för sina anställda samt att arbetstagarna inte lägger så stor vikt vid att inte omfattas av kollektivavtal. Vi kan även se att det finns likheter kring hur arbetsgivare och arbetstagare erfar avsaknaden av kollektivavtal.

Bakgrund: Knäsmärta är en vanlig orsak till att patienter söker vård hos en fysioterapeut. Smärta i knät påverkar en individ biologiskt, psykologiskt och socialt. På grund av detta är den biopsykosociala modellen en viktig utgångspunkt inom fysioterapi. Studier på området har dock visat att fysioterapeuter upplever svårigheter med att identifiera psykosociala faktorer. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva om och hur informanterna upplevde att den biopsykosociala modellen togs i beaktande vid den fysioterapeutiska behandlingen av knäsmärta. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer valdes. Utifrån ett subjektivt och selektivt urval rekryterades fem informanter som under det senaste året hade haft knäsmärta och behandlats av fysioterapeut. Analysen av intervjumaterialet gjordes utifrån en manifest och latent innehållsanalys med latent analys kopplad till den biopsykosociala modellen. Resultat: Informanternas upplevelser speglade att användandet av den biopsykosociala modellen vid behandling av knäsmärta inte skedde konsekvent. Två informanter upplevde att deras fysioterapeut tog hänsyn till hela modellen: biologiskt, psykologiskt och socialt, medan två informanter upplevde att fokus endast låg på den biologiska delen. En informant behandlades av en fysioterapeut som tog hänsyn till den biologiska och psykologiska delen. Att hitta en fysioterapeut som använde den biopsykosociala modellen och därmed såg helheten ansågs som viktigt för en god behandling av knäsmärta och för känslan av att vara nöjd. Konklusion: För ett bra behandlingsresultat vid knäsmärta är det viktigt att fysioterapeuten individanpassar och tar hänsyn till den biopsykosociala modellens tre delar (biologiskt, psykologiskt och socialt). / Background: Knee pain is a common reason for patients to seek healthcare at a physiotherapist. Knee pain affects people in different ways which can refer to biological, psychological and social aspects of a person's life. Due to this the biopsychosocial model is considered an important foundation in physiotherapy. Earlier studies have shown that physiotherapists experience difficulties identifying psychosocial factors in patients. Aim: The aim of this study was to describe if and how informants experience the biopsychosocial model to be considered within the physiotherapeutic rehabilitation of knee pain. Method: A qualitative study with semi-structured interview was made. Based on a subjective and selective sample five informants were recruited. The inclusion criteria was that informants needed to have experienced knee pain during the last year and had got rehabilitation for this at a physiotherapist. Data were analyzed using a qualitative content analysis with a manifest and latent content analysis. The biopsychosocial model was considered the base of the latent analysis. Results: Informants' experiences reflect that the use of the biopsychosocial model in rehabilitation of knee pain wasn’t used consistently. Two informants experienced that their physiotherapist used the whole model: biological, psychological and social. While two informants experienced only the biological part as observed. The last one experienced that two aspects were used: the biological and psychological. The result states that finding a physiotherapist who used the biophysical model and through this saw entirety was considered very important in feeling satisfied and overall content with the rehabilitation of knee pain. Conclusion: For a good treatment outcome it is important that the physiotherapist individualize the rehabilitation and use the biopsychosocial model when treating patients with knee pain.

Företag förväntas idag ta ett ökat ansvar gentemot samhället jämfört med tidigare, och denna utveckling fortsätter att framskrida. Intressenternas krav har ökat avsevärt och intresseserar sig allt mer även för aspekter som inte bara är finansiella som följd av detta har företag börjat använda hållbarhetsredovisning som ett verktyg för att presentera hur de hanterar ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter för sina intressenter. Global Reporting Initiative (GRI) grundades 1997 i Boston, USA. Syftet var att skapa en vägledning som företag kunde använda vid utformningen av sina hållbarhetsredovisningar för att dessa skulle följa en standard och bli dels mer rättvisande och dels mer lättolkade för intressenter. GRI får anses vara så nära en de facto standard för hållbarhetsredovisningar som man kan komma och har i tidigare forskning kommit att bli en kvalitetsstämpel i sig självt. Trots detta så är GRIs ramverk långt ifrån fri från kritik och från investerarhåll hörs kritik om hur utformningen på GRIs ramverk medger att företag är selektiva i sin utformning av hållbarhetsrapporter vilket kraftigt försvårar användandet av dem vid investeingsbeslut. Studien syftar till att undersöka om företag som använder sig av GRI vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning lämnar mer detaljerad information än företag som inte använder GRI och om GRI därigenom underlättar för företag att producera hållbarhetsrapporter av högre kvalitet. Samt om GRIs, genom åren, uppdaterade riktlinjer har haft någon inverkan på kvaliteten. För att besvara studiens syfte har vi tittat på hållbarhetsrapporter mellan åren 2015-2022 på 15 företag noterade på Stockholmsbörsen. De insamlade hållbarhetsrapporterna har sedan genomgått en innehållsanalys genom CONI-modellen för att kunna sätta ett genomsnittligt betyg på varje företags hållbarhetsrapporter. För att avgöra om det finns statistiskt signifikanta skillnader i hållbarhetsredovisningens kvalitet mellan företag som använder GRI eller ej har ett ensidigt Student’s t-test använts. Resultaten visar på att kvaliteten på hållbarhetsredovisningarna ökar över tid för båda populationerna men denna studie kan konstatera att det för år 2022 inte finns en statistiskt signifikant skillnad i redovisad kvalitet mellan företag som använder GRI.

C-uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka vilka egenskaper som utmärker de opinionsartiklar som delas mest på Facebook. Merparten av uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där vi har analyserat åtta artiklar med hjälp av retorisk analys, nyhetsvärderingsteori samt modeller för hur en opinionstext bör utformas. Dessutom innehåller uppsatsen en kvantitativ undersökning av de artiklar som delas mest på Facebook. Där har vi bland annat undersökt var artiklarna är publicerade, vilka ämnen de handlar om och vilken genre de tillhör. I den kvalitativa undersökningen kom vi fram till att de mest delade opinionsartiklarna handlade om aktuella frågor som berör många människor. Det fanns också alltid någon aspekt eller egenskap i texten som gjorde att den utmärkte sig, såsom att skribenten var en elitperson eller skrev utifrån egen erfarenhet.  I den kvantitativa undersökningen kom vi bland annat fram till att en klar majoritet av alla artiklar som delas på Facebook är publicerade av kvällstidningar. Undersökningen visade också att den vanligaste typen av artikeln var nyhetsartiklar som utgjorde 69 % av urvalet, 23 % av urvalet var opinionsmaterial. Den slutsats vi drar från den kvalitativa undersökningen är att de mest delade artiklarna oftast är skrivna utifrån personlig erfarenhet. Vi tolkar det som att den personliga erfarenheten förstärker skribentens trovärdighet, ethos, och att det bidrar till att läsarna blir mer benägna att dela artikeln. De slutsatser vi drar från den kvantitativa undersökningen är att de ämnen som de mest delade artiklarna handlar om påverkas av vad som händer i omvärlden, och således ändras över tid. Nyckelbegrepp: delningar, retorisk analys, nyhetsvärdering, SPADER-och SAFT-modellen, opinionsartiklar, Facebook.

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumärkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de värderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrån befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom området, undersöka om det går att bygga personliga varumärken på samma sätt som traditionella varumärken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumärkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lät representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhållande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumärkesbyggande har fler likheter än skillnader med det traditionella varumärkesbyggandet. Dock ansåg vi att CBBE-modellen ej var lämplig för direkt applikation på människor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumärke, där bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades. Modellen utgår från beståndsdelarna identitet, betydelse och synlighet och kallas Personal-based brand equity (PBBE).

Hur vi pratar och skriver konstituerar våra kunskaper och verklighetsuppfattningar och därmed kan en inte betrakta mänsklig kommunikation som en neutral handling. Språket utgör ett redskap som vidmakthåller ability privilege, sociala relationer och maktstrukturer. Många gånger är detta något som inte belyses i forskning inom Sverige och inom Sveriges rådande socialpolitik. Hur och utifrån vilka sammanhang rådande politiken väljer att belysa ett visst fenomen formar dock människors uppfattningar och förhållningssätt till fenomenet. Målet med detta arbete är att studera hur individer med normbrytande funktioner kan representeras på kommuners webbsajter. Främsta fokuseringen i arbetet är att tydliggöra vilka begrepp, perspektiv och kontexter kommunerna representerar normbrytande funktioner utifrån. Detta kommer att göras utifrån en belysning av förhållandet mellan skriftligt språk och samhälle. Studien har även i syfte att framhäva om normativa verklighetsuppfattningar och kunskapsbildningar används och framhävs i kommunernas skriftliga information om individer med normbrytande funktioner. I studien har fyra kommuner inom Skåne valts ut och utefter deras material har länkar med relevans för normbrytande funktioner och detta arbete valts ut. Blicken i detta arbete vilar på able som teori och på diskurs som teori, en blick som används för att kunna få en förståelse över normativa mönster, strukturer och historiska-och sociala konstruktioner i representationer av normbrytande funktioner. Många gånger kan konstruktioner av beteende och handlingsmönster m.m., genom diskurser upplevas som något självklart och absolut. Genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kommer data i detta arbete analyseras utifrån Faircloughs tredimensionella modell i syfte om att kunna identifiera diskurser som utgör en konstituerande funktion i bildningen och reproduceringen av ojämlika maktförhållanden. Utifrån analysens resultat framgick det att representationer av individer med normbrytande funktioner övergripande gånger gjordes med begreppet “funktionsnedsättning” och utifrån en medicinsk förståelse för normbrytande funktioner. Vid enstaka tillfällen kan en se representationsformer av kommuner som grundar sig i en individ och omgivnings kontext. Individen blir i materialet konstruerad till ett objekt med problem, svårigheter som är i behov av stöd och hjälp för att klara av sitt vardagsliv och roll i samhället. I materialet framgick ett tydligt fokus på individens funktioner och vid enstaka gånger ålder medan kön och etnicitet inte belystes i texten. Beskrivningar av normbrytande funktioner vilar övergripande gånger på ett karaktäristiskt tänkt för able och dess normativa förväntningar på beteende mönster och funktionella funktioner. / How we speak and write constitutes our knowledge and perceptions of reality and because of this, human communication cannot be understood as a neutral act. Even though language is a tool that maintains ability privileges, social relationships and power structures, language is continued to stay in the shadow in Swedish research and within Sweden's current social policy. How and from what context prevailing policies choose to highlight a particular phenomenon, however, shape people's perceptions and approaches to the phenomenon. The aim of this work is to study how individuals that live with functions that do not classify as a norm can be represented on municipalities’ public websites. The main focus of the work is to clarify what concepts, perspectives and contexts the municipalities represent individuals that lives with functions that doesn't classified as a norm, from. This will be based on an explanation of the relationship between written language and society. The study also aims to emphasize how normative perceptions of reality and knowledge images are used and highlighted in the municipalities written information about individuals with functions that doesn't classified as a norm. For this study, websites with information about individuals with functions that doesn't classified as a norm and with relevance to this study, were selected from four municipalities in the county of Skåne. The look of this work rests on able as theory and discourse as theory, a glance used to gain an understanding of normative patterns, structures and historical and social constructions in representations of functions that doesn't classified as a norm. Many times, constructions of behavior and action patterns, etc., through discourses, are perceived as something clear and absolute. Through Norman Fairclough's critical discourse analysis, the data in this work will be analyzed based on Fairclough's three-dimensional model in order to identify discourses that constitute a constituent function in the formation and reproduction of unequal power relationships. Based on the results of the analysis, it was found that representations of individuals with norm breaking functions were repeatedly made with the term “disability” and based on a medical understanding of norm breaking functions. On occasional occasions one can see forms of representation of municipalities and cities based on an individual and surrounding context. The individual are being constructed as an object with problems, difficulties that are in need of support and help to cope with their daily life and role in society. The material showed a clear focus on the individual's functions and at times of age, while gender and ethnicity are not highlighted in the text. Descriptions of norm breaking features do at all times rest in a characteristic thinking of the able and its normative expectations of behavior patterns and functional functions.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för vilka strategier inom videojournalistik som dagstidningar kan använda för att tillfredsställa användarnas behov och förväntningar. Studien genomfördes genom att använda aktuell forskning, kvalitativ datainsamling och innehållsanalys. Individuella intervjuer genomfördes med ledande personal inom videojournalistik på tre svenska dagstidningar; Sydsvenskan, Bohusläningen och Ystads Allehanda. Analysen jämfördes med tidningsföretagens målgruppers förväntningar och behov, vilka insamlades genom tre fokusgrupper. Den kvalitativa datainsamlingen har teoretisk bas i den så kallade användarteorin.I studien framgår det att de tre tidningsföretagen i dagsläget inte systematiskt analyserar vad användarna har för behov av videojournalistik samt hur formatet skapar tillfredsställelse. De har analyserat statistik men mäter inte grundorsaken till varför videoklippen får gehör. Med utgångspunkt från användarteorin identifierar studien nio typer av tillfredsställelse som användare kan erhålla och önska från videojournalistik; information, underhållning, personlig identitet, social interaktion, närvaro, realism, proportion och omfattning, trovärdighet och empati. De tre sistnämnda är nya och specifika för videoformatet och som tidigare forskning inom användarteorin inte diskuterat. För att kunna tillfredsställa användarnas behov behöver tidningsföretagen vara medvetna om dessa. I studien föreslås att tidningsföretagen bör använda relations- och kommunikationsbaserade strategier för att identifiera olika typer av tillfredsställelse och på så sätt uppfylla kundbehov. De kan då utgå från användarteorin och Vakratsas och Amblers ramverk samt använda sig av olika modeller för analys, exempelvis MAIN- eller COMMAP modellen. I studien dras även slutsatsen att tidningsföretag i sin strategi bör ta med sig användarnas önskan om valmöjligheter gällande videoklippets längd och informationsdjup. Det är också viktigt att de uppfyller användarens förväntningar på klippet genom att ge den information som utlovats. / The purpose of the study is to create a greater understanding of what video journalism strategies newspapers can use to satisfy consumer expectations and needs. The study was conducted by using current research, conducting qualitative research, and content analysis. Individual interviews with managing staff within video journalism at three Swedish newspapers; Sydsvenskan, Bohusläningen, and Ystads Allehanda were conducted. This data was compared to their target audience’s expectations and needs, which were gathered through three focus groups. The data collection of the qualitative research was based on the theory Uses and Gratifications (UGT).The study has identified that the newspapers don't conduct systematic research methods to investigate user needs in video journalism neither how the format can create gratification. It is found that the newspapers analyze statistics but don't research the fundamental cause of why the news videos are popular. With UGT as a foundation the study has found nine gratifications that the users can receive and wish for in video journalism; information, entertainment, personal identity, social interaction, presence, realism, proportion and extent, and empathy. The latter three are new and specific for the video journalism format and have not been discussed in previous research. To be able to satisfy user needs the newspapers need to become aware of these. Therefore, a suggestion presented in the study is that the newspapers use strategies with a focus on relationship and communication to easier identify the gratifications and in that way satisfy the customer needs. In this process, the newspapers can look to UGT, Vakratsas and Ambler´s framework and use models for analysis, for example, MAIN- or COMMAP-model. In conclusion, the study also recommends the newspapers, to give the customers more choices in length and depth in their video journalism. It is important as well to satisfy users’ expectations in videos by providing the promised information.

Date: 2023-05-30Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 creditsInstitution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Kristian Dabeski Sami Eid Mohammad (02/02/24) (01/04/19)Title: Recruitment processes in Theory and PracticeSupervisor: Johan Grinbergs Keywords: Ideal Recruitment process, 360˚ model, the Assessment Circle and 12-step model Research questions: What challenges and consequences can arise when there is a gap between the organisation’s theoretical and practical application of recruitment processes?How can the ideal-typical recruitment processes be evaluated based on usability and applicability in practice?Purpose: The purpose of this study is to study a recruitment process and deepen understanding of recruitment processes using ideal-typical recruitment models.Method: This study uses a qualitative research method with semi-structured interviews to collect empirical data from interviewees with different experience in recruitment.Conclusion: The gap between theory and practice in recruitment processesregarding, among other things, job describtion, assessement criteria and interview format can lead to several challenges and consequences. Lack of clear assessment criteria can contribute to unfairness which can reduce the reliability of the process. Unclear job descriptions and deviations from the recommended interview format can create misleading expectations and thus lead to dissatisfaction and high staff turnover.The ideal recruitment processes can be uselful as a basis for developing an effective recruitment process that is adapted to the organization according to specific needs, taking into account the conditions for achieving the best result. / Datum: 2023-05-30Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Kristian Dabeski Sami Eid Mohammad (02/02/24) (01/04/19)Titel: Rekryteringsprocesser i Teori och PraktikHandledare: Johan Grinbergs Nyckelord: Idealtypiska rekryteringsprocesser, 360˚ modellen, Bedömningscirkeln och 12-stegs modellenForskningsfråga/or: Vilka utmaningar och konsekvenser kan uppstå när det finns en klyfta mellan organisationens teoretiska och praktiska tillämpning av rekryteringsprocesser?Hur kan de idealtypiska rekryteringsprocesserna utvärderas utifrån användbarhet och applicerbarhet i praktiken?Syfte: Syftet med denna studie är att studera en rekryteringsprocess och fördjupa förståelse för rekryteringsprocesser med hjälp av idealtypiska rekryteringsmodeller. Metod: Denna studie använder en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer för att samla empiriska data från respondenterna med olika erfarenheter av rekrytering.Slutsats:  Klyftan mellan teori och praktik i rekryteringsprocesser gällande bland annat arbetsbeskrivning, bedömningskriterier och intervjuformat kan leda till flera utmaningar och konsekvenser. Brist på tydliga bedömningskriterier kan bidra till orättvisa och vilket kan minska tillförlitligheten för processen. Otydliga arbetsbeskrivningar och avvikelser från rekommenderat intervjuformat kan skapa felaktiga förväntningar och därmed leda till missnöje och hög personalomsättning. De idealtypiska rekryteringsprocesserna kan vara användbara som en grund för att utveckla en effektiv rekryteringsprocess som är anpassad till organisationen efter specifika behov med hänsyn till förutsättningarna för att uppnå det bästa resultatet.

Titel: Teamprocessen i en kreativ grupp – en rekonstruktion av “6δ-modellen” i arbetslivet. Kurs: Examensprojekt i innovationsteknik, INO325. Författare: Elsah Holmström, Jasmine Tehyrell. Syfte: Syftet är att studera och tolka 6δ-modellen (Backström & Söderberg, 2015) för att sedan utföra vidare forskning och rekonstruera modellen på t e a m i arbetslivet. Syftet är också att bidra med ytterligare empiri gentemot Backström & Söderberg samt att undersöka hur modellen accepteras i arbetslivet då det är där den skulle kunna användas i ett senare skede. Frågeställning: Vilka faktorer bör uppmärksammas vid en eventuell användning av 6δ-modellen på team i arbetslivet? M e t o d : Kvalitativ metod, aktionsforskning, 6δ-modellen, abduktiv ansats, hermeneutiskt förhållningssätt, experiment, diskussion och analys. Teoretiska perspektiv: Kreativitet, innovation, gruppers innovationsförmåga, gruppkreativitet, 6δ-modellen, HID-modellen, arbetsgrupper, samarbete, homogenitet, The compensatory control theory. Slutsats: Vid en rekonstruktion av 6δ-modellen på team verksamma i arbetslivet kan faktorer som tid, engagemang och teamkultur definieras. Utgången av experimenten skiljde sig åt beroende på hur teamet tog till sig 6δ-modellen. Vidare har modellen potential att fylla en långsiktig funktion på arbetsmarknaden. / Title: The team process of a creative group - a reconstruction of the “6δ-model” in working life. Course: Bachelor thesis in innovation, INO325. Authors: Elsah Holmström, Jasmine Tehyrell. P u r p o s e : The purpose is to study and interpret the 6δ-model (Backstrom & Söderberg, 2015) and then carry out further research and reconstruct the model on teams active in working life. It also aims to contribute additional empirical evidence towards Backstrom & Söderberg and to explore how the model is accepted in the workplace where it aims to be tested at a later stage. Question: Which are the crucial factors that should be considered when using the 6δ-model on teams in working life? Methodology: Qualitative method, Action research, 6δ-model, abductive approach, hermeneutic approach, experiment, discussion and analysis. Theoretical perspectives: Creativity, innovation, groups' ability to innovate, group creativity, 6δ-model, HID-Model, workgroups, collaboration, homogeneity, The compensatory control theory. Conclusion: At a reconstruction of the 6δ-model on teams active in working life, factors like time, commitment and team culture is defined. The outcome of the experiments differed because of how the team took to the 6δ-model. The model also has the potential to fill a long-term function of the labor market.

Området för studien är valt utifrån att vi i vår verksamhet som lärare har uppmärksammat elevers svårigheter i huvudräkning. Syftet med interventionsstudien är att undersöka hur räkneflyt i huvudräkning inom talområdet 11-20 i addition och subtraktion kan utvecklas för elever i SUM genom strukturerad undervisning utifrån Wendick-modellen. I studien deltar tre elever i årskurs 4 och två elever i årskurs 7. Metoder som används är huvudräkningstest och intervjuer före samt efter studien. Även loggbok förs under studien. Intensivundervisningen som är vid 4-5 tillfällen i veckan, under 5 veckor utgår från en strukturerad arbetsgång en-en. Under studien uppmärksammas betydelsen av att utgå från elevens förkunskaper, att utveckla elevers taluppfattning och hållbara huvudräkningsstrategier. Resultatet indikerar på att räkneflyt behöver mycket tid för att utvecklas och att strukturerad intensivundervisning under kortare tid har större effekt på räkneflyt hos yngre elever än äldre. En positiv påverkan av intensivundervisning som uppmärksammas är att elevernas motivation ökade under studiens gång.