Cluster is a term that during the 70-, 80- and 90ties has come to be of increasing interest due to the globalisation of the economic society. A cluster is defined as a geographically limited area where a number of companies and other organisations/institutions whom collectively create an environment signified by innovation and progress. Our initial browse of the available theories concerning clusters showed an abundance of research in the area, albeit with more focus on national economics. The roll, the motives and the company’s perspective on a cluster environment however, was an area lacking in research. The main purpose of the study was thus defined as addressing these factors and presenting them from the view of the individual company. Furthermore the study results in the formulation of a model which is to act as a form of roadmap to a cluster environment. The purpose of which is to aid companies in their awareness of the components of a cluster and in their interactions within the cluster. The paper is based on a qualitative study which focuses on a Swedish cluster environment, namely Kista Science City located in Stockholm, which by many is considered to be the “Silicon Valley” of Sweden. Several interviews, combined with a thorough study of the available theories concerning clusters, constitute the basis of our analysis and conclusions. The paper identifies several types of roles and motives emphasizing the advantages of being located in a cluster environment. These and a more comprehensive mapping of a cluster environment and the factors therein, relevant to the companies, are presented in the CICE model (Corporate Integration in a Cluster Environment). Keywords Cluster Network Network organization The CICE model / Kluster är ett begrepp som blivit alltmer aktuellt i takt med att ekonomin globaliserats under 70-, 80- och 90-talen. Ett kluster är ett geografiskt begränsat område där ett antal företag och andra aktörer gemensamt skapar en innovativ och framgångsrik utvecklingsmiljö. Vår initiala litteraturstudie visade på att det fanns en mängd forskning inom området, dock på en mer nationalekonomisk nivå. Det enskilda företagets roll, motiv och klusteromgivningsperspektiv var en vinkling som negligerats. Studiens syfte blev därmed att identifiera just dessa faktorer utifrån ett företags perspektiv. Vidare resulterar studien i en modell som ska fungera som en form av karta över klustermiljöer. Genom denna ska de bli mer medvetna om sin omgivning och på ett bättre sätt utnyttja de fördelar som en klustermiljö kan innebära. Uppsatsen har en kvalitativ inriktning och fokuserar på ett specifikt klusterområde, nämligen Kista Science City vilket av många anses vara Sveriges svar på Silicon Valley. Ett flertal intervjuer kombinerat med en grundlig litteraturstudie utgör basen för analys och slutsatser. Studien lyfter fram ett flertal typer av roller samt motiv till att företag bör agera i klustermiljöer, samt de fördelar som detta innebär. Dessa och en grundligare kartläggning av en klustermiljö och de faktorer som är relevanta för företag presenteras i CICE modellen (Corporate Integration in a Cluster Environment).

Vi har valt att inrikta oss på försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag. Ömsesidiga försäkringsbolag präglas av att kunderna är dess ägare. Försäkringsbolag intresserade oss framförallt eftersom finansiella tjänstebolag sällan tas upp under vår utbildning, men även på grund av att försäkringar berör alla individer. Vi har med denna uppsats inte till avsikt att undersöka ömsesidiga försäkringsbolag i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till deras lönsamhet och bolagsstyrning. Lönsamheten eftersom att försäkringsbolag idag går mycket bra och det sker stora förändringar i dessa bolag. Bolagsstyrningen i och med att detta ämne länge har diskuterats, bland annat på grund av stora brister i bolagets styrelse. Detta har mynnat ut i vår problemformulering: Vilken betydelse har bolagsstyrningen på lönsamheten i de svenska ömsesidiga försäkringsbolagen? Vi har även till avsikt att få en djupare förståelse för försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag, och bolagsstyrningen. Med denna förståelse vill vi undersöka om det finns någon koppling mellan de två samt om bolagsstyrningen kan påverka ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Avslutningsvis vill vi studera om en alternativ bolagsform för ömsesidiga bolag skulle vara att föredra. För att vår problemformulering och vårt syfte ska kunna besvaras har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, eftersom vi vill skapa en förståelse och gå på djupet genom att undersöka ett fåtal bolag, Därför har två ömsesidiga försäkringsbolag med tre respondenter från varje bolag intervjuats. Bolagen är Folksam och Länsförsäkringar Västerbotten, varje respondent har olika positioner i vardera bolag. Detta för att vi tror att respondenterna besitter olika åsikter i och med sin position. Fyra av intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats. Resterande två intervjuer genomfördes via telefon. För att kunna skapa den förståelse vi eftersträvar har en hermeneutisk kunskapssyn används samt ett deduktivt angreppssätt. Vi har använt oss av ett externt perspektiv och med det menar vi att vi inte har någon kontakt till bolagen. Bolagsstyrning kan ske genom ett flertal olika styrverktyg. I denna uppsats har vi inriktat oss på den svenska bolagskoden och COSO-modellen. Vår litteraturöversikt och analysering av empirin har resulterat i att bolagsstyrningen har betydelse på ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Främst vill vi framhäva COSO-modellen tillsammans med att styrelsen bör bestå av en blandning av medlemmar utifrån och inifrån samt att styrelsen bör vara oberoende men inte väljas om för ofta, har betydelse för ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet.

Mindfulness har i ett flertal studier observerats vara sammankopplat med olika aspekter av hälsa: biologiska, psykologiska såväl som sociala aspekter. Syftet med föreliggande studie är att 1) belysa hur hälsa kan främjas genom mindfulnessmetoder och 2) genom den biopsykosociala modellen belysa komplexiteten i hälsa som begrepp och därigenom uppmana sjukvården att mer aktivt använda sig av multidimensionella modeller. Urvalet bestod av psykologistudenter (n=125) och arbetssökande (n=30). Genom Pearson korrelationskoefficient erhölls resultat som visar att det finns ett starkt samband mellan mindfulness och olika hälsoaspekter och även ett starkt samband hälsoaspekterna sinsemellan. Resultaten i föreliggande studie är i enlighet med rådande teorier som säger att mindfulness påverkar hälsa positivt genom bättre verklighetsanpassning och att hälsa är en komplex företeelse med flera interagerande komponenter.

SammanfattningUppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005. Strategin ställer bl.a. krav på medlemsländerna att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och lägga mer resurser på utbildning för att skapa lika förutsättningar för kompetensutveckling bland arbetstagare. Sverige har, liksom Danmark, uppfyllt  målen för sysselsättning och arbetslöshet. Dock uppvisade Danmark såväl en högre sysselsättningssiffra som en lägre arbetslöshetssiffra vid en mätning som gjordes år 2006, där jämförelsen i arbetslöshet uppmättes till 3.9 procent jämfört med 7 procent och sysselsättningsgraden uppmätte 77,4 procent i jämförelse med 73,1 procent.     Danmark och Sverige har en gemensam utveckling på arbetsmarknaden, historiskt såväl som arbetsrättsligt. De har haft en hög facklig reglering av arbetsmarknaden genom kollektivavtal. I uppsatsen dras slutsatsen att Danmarks arbetsmarknad idag styrs av kollektivavtal i högre grad i jämförelse med Sverige vars lagstiftning sedan 1970-talet anger övergripande lagregler som ramar för kollektivavtalens innehåll i större utsträckning. Den svenska modellen kännetecknas av ett starkt anställningsskydd för arbetstagare och detta regleras främst i medbestämmandelagen (1976:580;MBL) och lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Dansk flexicurity består av tre grunder; flexibel arbetsrätt, ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den flexibla uppsägningsrätten ger möjlighet att anpassa arbetsstyrkan i förhållande till produktion och ersättningssystemet minskar risken för inkomstminskning för den enskilde vid arbetslöshet. Den aktiva arbetsmarknadspolitikens syfte är att förse arbetstagarna med kompetens för att snabbt kunna återgå i arbete samt att säkerställa att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande. Även Sverige har utvecklat åtgärder för att hjälpa arbetstagare tillbaka i arbete och har såsom Danmark ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem. Dock skiljer sig villkor och tidsomfattning åt. Reglerna om sjuk- och föräldraförsäkring är relativt lika mellan länderna. En slutsats i uppsatsen är att arbetstagare i Sverige och Danmark omfattas av olika former av trygghet och uppvisar anställningstrygghet kontra arbetstrygghet.     Ett införande av flexicurity enligt EU:s förslag skulle för Sveriges del innebära en nödvändighet av att sänka anställningsskyddet genom att ändra delar i LAS, t.ex. om uppsägningsregler. En sänkning av kraven på uppsägningsreglerna kan leda till att arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden i högre grad vågar nyanställa då risktagandet från arbetsgivarnas sida upplevs som mindre. Detta eftersom en felaktig anställning inte behöver innebära lika stora kostnader som i nuläget och detta skulle kunna påverka Sveriges arbetslöshetsstatistik positivt. Däremot är det ej säkert att en sådan förändring skulle utjämna förekommande skillnader mellan Sveriges och Danmarks sysselsättningsstatistik. Ett ifrågasättande kan göras då flexicurity som arbetsmarknadsmodell även har genomgått perioder av sämre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshetsgrad i Danmark.

Investeringar i IT-system är ett vanligt föremål för utvärderingar och nyttoanalyser. Olika utgångspunkt i utvärderingen genererar olika resultat och framförallt diskuteras det flitigt hur man skall synliggöra värdet av en IT-investering. Den här studien tar sin utgångspunkt i processperspektivet av en utvärdering och syftar till att undersöka vilka effekter en sådan får för utvärderingens resultat. Dessutom innefattar syftet även en jämförelse huruvida PENG-modellen uppnått dessa effekter inom projektet MedNet. Uppsatsen bygger på en intervjustudie vid Sala Närsjukhus där sjukhuset medicinavdelning studerats. I fokus har avdelningens processer legat och hur införandet av ett IT-stöd påverkat dem och vilka nyttoeffekter som har uppstått. Resultatet från den studien har sedan jämförts med projektets egen nyttovärdering som gjordes med hjälp av PENG-modellen Slutsatserna av studien är att processperspektivets effekter vid utvärderingar av IT-investeringar ger förklaringar till var i verksamheten nytta uppstår samt hur den uppstår och att det blir en naturlig del av resultatet. PENG-modellens möjligheter att uppnå detta bedömer vi som små eftersom den utförs utan identifiering av verksamhetens värdeadderande processer.

The aim of this thesis is to examine the Swedish model with attention to core values over time, as well as, explain recent changes. It examines changes of the social insurance system, with focus on political reforms in the unemployment insurance, health insurance and family policy, during the last two decades. The thesis is empirical but although a discourse amount political theories and normative conceptions. Conclusions are that the normative basis in the Swedish model contains general equally and uni-versally designed rights and consensus on growth and development as well as a strict focus on an employment oriented society. Important values have also been dialogue between actors as well as accountability, even if these facts appear to have declined in recent years. Relating to three leading theories in political philosophy - utilitarianism, Rawlsian communitarian-ism - explores the directions in later year political reforms. The results show that later years changes seem to go in relative strongly utilitarian direction. The policy has become more a ques-tion of utility maximization, generating partly with signs of the Rational-choice theories, than a question of trust between citizens and common interests in society. Considerably fewer reforms today, than earlier, rest on components as accountability and co-operation. One exception is the family policy, which rather shows a mixture of different values, found in each of the three studied political theories. Freedom to choose among childcare alternatives is here fighting with more conservative values.

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelsen om varför vissa elever väljer att inte delta i ämnet idrott och hälsa och vilka metoder lärare kan vidta för att öka deltagandet. Studien koncentreras utifrån elevernas perspektiv men tar även upp lärarnas perspektiv kring icke-deltagande och motivation. Studien utgår från Deci & Ryans Självbestämmandeteori angående inre och yttre motivation och Aaron Antonovskys KASAM, känsla av sammanhang och kommer även att behandla Johan Faskungers transteoretiska beteendeförändringsmodell. Tio elever blev intervjuade från fem olika skolor och elva lärare svarade på enkäter. Enkätundersökningen fungerar som ett komplement till elevintervjuerna. Enkäterna delades ut till lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa som var på plats under besöken. Resultatet visade att eleverna hade synpunkter på lektionsinnehållet där hälften av eleverna ansåg att lektionerna var tråkiga som deras största orsak till icke-deltagande. De flesta elever ville att undervisningen skulle vara mer fokuserad kring individen och inte till gruppaktiviteter. Dessa elever ville utföra lektionsinnehållet mer självständigt. Lärarna uppskattade att den största orsaken till att icke-deltagande elever ej deltar är för att de känner sig dåliga på idrott. Resultatet visar också på en klyfta mellan elev och lärare där de verkar missuppfatta varandra och där i alla fall eleverna ser till den andre som det stora problemet.  Vår slutsats är att kommunikationen mellan lärare och elev är oerhört viktig för att anpassa lektionerna efter den individuella eleven och därmed minska klyftan mellan elev och lärare för att öka deltagandet och motivationen.

Fosterhjem er kjernen i norsk barnevern. Det er et mål at fosterbarn skal få tilhørighet til fosterhjem, samtidig som de skal få beholde sin identitet i opprinnelsesfamilien. Jeg ønsket derfor å se nærmere på hvordan fosterforeldre tenkte rundt dette. Gjennom oppgaven ønsker jeg å belyse tilhørighet i fosterhjem, sett fra fosterforeldres perspektiv. Det er gjennomført 8 kvalitative intervju, ved hjelp av 13 informanter. Dette danner mitt datagrunnlag for oppgaven. Disse intervjuene har blitt analysert ved hjelp av fortolkende fenomenologisk analyse. Teorigrunnlaget i oppgaven tar utgangspunktet i Trygg-base-modellen som er utviklet av Schofield og Beek, samt PRIDE grunnopplæring, som er et rekrutterings- og opplæringsprogram for kommene fosterforeldre. Analysen viser at informantene var klare på at fosterbarnet har rett til tilhørighet i deres familie fra første stund. Familiene ønsket å være ”vanlige” familier. Fosterbarn har ofte behov for mer reflektert omsorg enn hva en kan forvente at biologiske barn har behov for. Det ble derfor viktig å se på behandlerrollen opp mot foreldrerollen og hvordan dette påvirket tilhørigheten til fosterhjemmet. Søskenrelasjonen og dens betydning for fosterbarnets tilhørighet ble berørt i større grad enn hva jeg gjennom problemstillingen forventet. Hvordan dette får innvirkninger på tilhørigheten i hjemmet og relasjonene innad i familien ble derfor tillagt stor vekt. Nøkkelord er; tilhørighet, familietilhørighet, fosterhjem, Trygg-base-modellen, PRIDE, søskenrelasjon i fosterhjem.

No description available.