Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met index, lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Rijksuniversiteit Groningen. / Met lit.opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Forskning pekar på att människors tillgång till natur är god med avseende på hälsa. Samtidigt växer städer och gör att naturnära upplevelser blir ett allt mer sällan inslag utav människors liv. Hur ska planerare se till att involvera människor i anpassningsprocesser kring parker och hur ser tillgängligheten i parker ut för fysiskt funktionsnedsatta? Denna studie syftar till att undersöka tillgängligheten för rullstolsburna i Uppsala stads parker samt hur kommunen arbetar med delaktighet vid tillgänglighetsanpassningar. Studiens metod består utav en observationsrunda samt intervjuer med kommun och lokalföreningsrepresentanter. Observationsrundan syftar till att undersöka tillgängligheten och utifrån intervjuerna studeras kommunens delaktighetsprocesser. Resultatet visar på att tillgången för rullstolsburna i Uppsala stads parker i ett helhetsperspektiv är god, även om den kan förbättras. Lyckade anpassningsarbeten för rullstolsburnas tillgång till parker bör ses som en kontinuerlig process där informationsväxling och dialoger är centralt. Vidare framkom det att kommunen arbetar på olika sätt och att varje anpassning kräver sin process.

Bakgrund: För att minska risken för fallrelaterade skador hos amputerade är envaliderad modell som beskriver och undersöker balans viktigt. The invertedpendulum model (IPM) är en validerad modell som beskriver människans posturalakontroll vid stående. Validiteten är ifrågasättbar för transtibialtamputerade då desaknar aktiv plantarflektion i ankelleden. Därför hypotiserade Rusaw och Ramstrand(2016) att en ny modell krävdes.Metod: Protesanvändare (n = 8) och en kontrollgrupp (n = 7) utförde tre tester,stående på två kraftplattor, under tre olika villkor (totalt 9 tester). Villkoren var ögonöppna, ögon stängda samt feedback på viktfördelning. Data samlades in ochkorrelationskoefficienterna beräknades för att undersöka skillnaderna mellangruppernas medelvärden. För att validera modellen kinetiskt använde Alinder ochEdholm mekaniska begränsningar på kontrollgruppen. Detta i form av en anordningsom låste centre of pressure till en specifik punkt.Resultat: Som hypotiserat blev korrelationen mellan vänster sida för kontrollgruppen(r = -0.557) och den intakta sidan för protesbrukarna (r = -0.423) negativ. Dessutomvar korrelationen och för både protesanvändarna (r = 0.024) och kontrollgruppen (r= 0,207) nära 0 på högersida.Slutsats: Rusaw och Ramstrands (2016) nya modell kunde valideras utifrån resultatetpå denna studie.

The purpose of this study is to examine three teachers' use of digital tools in their social science teaching. The study was carried out in grade five in a school where each pupil had access to his or her own digital tool in the spring of 2108. The teachers were observed and interviewed by the author. The analysis is based on a custom analysis model based on the SAMR-model. What the study has come up with is that teachers use digital tools more than students in teaching. Furthermore, the study also show that the use is largely not about replacing analogue tools but to improve and develop teaching, and that digital tools are used to individualize the teaching to specific pupils. The teachers state that the positive aspect of digital tools is that it is direct and gives them benefits in both planning and implementation. Disadvantages are that the pupils are easily distracted during the use of digital tools and that the teachers are dependent on the technology working.

På senare tid har vissa delar av den svenska modellen varit föremål för olika debatter, från strejkrätt till de centrala parternas roll på arbetsmarknaden. Modellen både hyllas och ifrågasätts och med det i åtanke förefaller förståelse av uppkomsten av modellen intressant. Det finns en stor mängd tidigare forskning som ger förklaringar till modellens uppkomst, främst i de politiska motsättningarna som landet gick genom vid tiden för skapandet av modellen, men också som ett resultat av de konflikter på arbetsmarknaden som var vanliga under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Det som denna uppsats syftar till är att istället blicka längre bak i Sveriges historia för att försöka hitta en alternativ förklaring till modellens uppkomst och således komplettera den befintliga forskningen. Den viktigaste frågan är varför det i Sverige togs fram den lösning på arbetskonflikterna som den svenska modellen blev. Genom att utföra en historisk sociologisk studie försöker därför denna uppsats svara på problematiseringar kring hur arbetet var organiserat under en förindustriell era samt hur arbetskonflikterna startade och hur de löstes. Förhoppningen med denna studie är att resultatet fyller en kunskapslucka och ger ytterligare förklaringar till hur och varför modellen konstruerades. Uppsatsens centrala argument är att den svenska modellen på arbetsmarknaden blev möjlig tack vara den i Sverige rådande folkliga handlingsrepertoar som redan för flera hundra år sedan tvingade beslutsfattare att kompromissa och hantera arbetskonflikter på ett annat sätt än genom enbart lagstiftning eller våld.

Bakgrund: Unga, vilka utövar en sport med mycket hastiga riktningsförändringar, löper störst risk att drabbas av en främre korsbandsskada. Det råder en uppfattning om att “idrott är bra för dig”, men att en person som utövar en sport använder ett rörelsemönster som kan resultera i skador talas det inte lika mycket om. Beroende på patientens förmåga att hantera stress genom användandet av copingstrategier efter skadan, påverkas utvecklingen av rehabiliteringsprocessen olika. Den biopsykosociala modellen innehåller komponenter vilka samverkar, och påverkar konsekvensen av en skada. Detta är viktigt för specialister att ha kunskap inom för att ge patienten en god rehabilitering. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter kring hur en främre korsbandsskada påverkar en individ ur ett biopsykosocialt perspektiv. Metod: Kvalitativa intervjuer utfördes med fem deltagare som tidigare drabbats av en främre korsbandsskada. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De analyserade intervjuerna resulterade i temat Livet efter skadan med fem kategorier: Att påverkas fysiskt av en korsbandsskada, När skadan begränsar, En erfarenhet som påverkar en individ psykiskt, Vikten av det sociala sammanhanget och En upplevelse som gjort mig till den jag är idag. Resultatet av denna studie visade på att deltagarna påverkades olika efter skadan, men att det även fanns många gemensamma faktorer. Deltagarna påverkades, psykiskt och fysiskt, såväl direkt efter skadan som idag. Konklusion: Beroende på var en individ befinner sig i livet, vilken stöttning som funnits, användandet av copingstrategier och personlighetsfaktorer är deltagarnas erfarenheter av en främre korsbandsskada varierande ur ett biopsykosocialt perspektiv.

Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för de processer som individer med missbruk och beroende beskriver som centrala för deras tillfrisknande. Vidare undersöks vad som motiverat individen att söka hjälp, har förändringen föranletts av en specifik händelse eller beskrivs det som en större process och vad upplever individen har underlättat och försvårat tillfrisknandet. Studien utgår från en kvalitativ ansats. Frågeställningarna besvaras med hjälp av fyra semi-strukturerade intervjuer bestående av personers berättelser om vägen till drogfrihet. Den transteoretiska modellen och empowerment utgör den teoretiska grunden i analysen. Resultatet visar att den egna viljan, en önskan att leva har varit en stor motivation till förändring. Även negativa sociala, känslomässiga och ekonomiska konsekvenser, påtryckningar och stöd har motiverat intervjupersonerna att söka hjälp eller ta emot hjälp. Beslutet att förändra beskrivs som en del av en stor process och har inte föranletts av en specifik händelse. Det våra intervjupersoner uppgav som underlättande omständigheter i tillfrisknandet var sociala relationer, familj och Anonyma Alkoholister. Sunda sociala relationer är någonting som är väldigt viktigt i både förändringsprocessen men även i bibehållandet av drogfriheten.

Organisationer möter nya utmaningar då IT möjliggör för delning av information att ske i stora mängder och i hög hastighet. De alltmer utsuddade gränserna mellan privatliv och arbetsliv leder till att privat teknik används för arbetsrelaterade syften, så kallad shadow IT [SIT]. För att anskaffa sig konkurrensfördelar ställs krav på organisationer att hantera informationsteknologier, men också en av de största tillgångarna organisationer besitter: medarbetarnas kunskap. Denna uppsats ämnar till att undersöka relationen mellan shadow IT och tyst kunskap. SECI-modellen som innehåller konverteringar mellan tyst och explicit kunskap har använts som ett verktyg för att undersöka kunskapsdimensioner (socialisering, internalisering, kombination och externalisering) och hur dessa förhåller sig till SIT. Inom ramen för denna kvalitativa studie har 7 intervjuer genomförts, varav 3 telefonintervjuer och 4 besöksintervjuer. Resultatet visar att kunskapkonverteringarna residerar i olika informationstyper, där indikationer visar att shadow it [SIT] är kopplat till tyst kunskap och target IT [TIT] är kopplat till explicit kunskap. SIT spelar en stor roll i socialiseringsprocessen på grund av teknikens förmåga att bygga relationer som kan ligga till grund för delningen av tyst kunskap. SIT utgör vidare en plattform för internalisering genom att skapa ett forum för att skapa och dela arbetsmaterial på ett informellt sätt. Utan SIT finns det en risk att delningen av tyst kunskap inte skulle ske i samma utsträckning, vilket är något organisationer måste ta i beaktning. I och med SITs inbyggda ‘sense of urgency’-design kan kunskapskonverteringar även ske i en hög hastighet då medarbetarna behandlar förfrågningar mer brådskande. / Organizations face new challenges as IT enables information sharing in large quantities and at a high speed. The increasingly blurred boundaries between private and working life lead to usage of private technology for work-related purposes, so called shadow IT [SIT]. In order to gain competitive advantages organizations must manage its information technologies, but also one of the largest assets an organization possess: the knowledge that resides within their employees. This paper aims to explore the relationship between shadow IT and tacit knowledge. The SECI-model that contains conversions between tacit and explicit knowledge has been used as a tool for exploring knowledge dimensions (socialization, internalization, combination and externalization) and how these relate to SIT. Within the framework of this qualitative study, 7 interviews have been conducted, of which 3 telephone interviews and 4 visit interviews. The result shows that the knowledge conversation resides in various information concepts, where indications show that shadow IT [SIT] is linked to tacit knowledge and target IT [TIT] is linked to explicit knowledge. SIT plays a major role in the socialization process due to its ability to build relationships that can form the basis for tacit knowledge sharing. SIT further provides a platform for internalizing by creating a forum for creating and sharing work materials in a informative manner. Without SIT, the sharing of tacit knowledge might not happen to the same extent, which is something organization must take into consideration. Due to the build-in ‘sense of urgency’-design in SIT, knowledge conversions can also happen at a high rate since employees process request more urgently.