I läroplanen för grundskolan står det skrivet att skolan är skyldig att anpassa undervisningen så att alla elever får hjälp att nå målen. Syftet med studien är att undersöka skolsituationen för elever med hörselnedsättning, samt vilka extra anpassningar som kan tillämpas för dessa elever. Genom kvalitativa metoder undersöker studien hur elever med hörselnedsättning kan inkluderas i den ordinarie undervisningen. Bain och Legers modell för faktorer som påverkar användning av hjälpmedel för individer med hörselnedsättning har agerat analysmodell i studien. Resultatet visar att omgivningen, lärarens profession och medvetenhet samt teknik bör anpassas för att elever med hörselnedsättning ska kunna delta i undervisningen på ett likvärdigt sätt. Som slutsats för studien framkommer det att det som är viktigast för att elever med hörselnedsättning ska få ta del av undervisningen på ett likvärdigt sätt som övriga elever så krävs det att läraren är medveten om hörselnedsättningar och har ett tydligt och välplanerat arbetssätt.

En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. Deltagande på enkätundersökningen uppgick till 207 personer från urvalet hockeysupportrar. Supportrarnas attityder mättes och definierades med hjälp av ABC-modellen. För att se supportrarnas konsumtionsbeteende genom dess attityder, använde forskningen Hierarchy of effects. Resultatet visar på att hockeysupportrar tycker att Swishekonomin är en positiv intäktsmodell för svensk ishockey dock att det inte får ske i form av “tiggeri”. Där supportrarnas allmänna attityd kring Swishekonomi är något positivt. Om det skulle kunna vara en långsiktig lösning efter Coronapandemin anmärker supportrarna att klubbarna måste erbjuda något mer i sitt erbjudande för att motivationen till swishandet skall kvarstå. Resultaten har också visat på att supportrarna har genomgått de olika stadierna av standardinlärnings, lågengagemang och experimentella hierarkin i sitt konsumtionsbeteende kopplat till dess attityd kring fenomenet. / A quantitative research was carried out using a web-based survey. Participation in the survey amounted to 207 people, from the sample of hockey supporters. Supporters' attitudes were measured and defined using the ABC model. To see the consumer behavior of supporters through its attitudes, the research used Hierarchy of effects. The results show that hockey supporters think that the Swish economy is a positive revenue model for Swedish ice hockey, however, that it must not take the form of "begging". Where the supporters' general attitude towards Swish economics is a positive thing. If it could be a long-term solution after the coronavirus pandemic, supporters note that clubs must offer something more in their offer to maintain the motivation for swishing. The results have also shown that supporters have gone through the different stages of standard learning, low engagement and experimental hierarchy in their consumption behavior linked to its attitude around the object.

Nystartade företag är i synnerlighet i behov av finansiering i ett tidigt skede, och vänder sig då till kreditinstitut för ett lån. Det lägger i sin tur höga krav på institutens kreditbedömning för att uppnå så lite kreditförluster som möjligt.  Syftet med denna studie är att beskriva hur kreditbedömning till nystartade företag kan se ut, undersöka vilka brister som kan finnas i kreditbedömningen samt lyfta fram hur banken kan arbeta för att minimera dessa brister. I denna studie har en deduktiv forskningsansats använts och en kvalitativ medtod. Som datainsamlingsmetod använde forskarna sig av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat konstaterar att kreditbedömningen inte har specifika riktlinjer som kreditinstituten är tvungna att följa. Det finns allmänna metoder och modeller men varje enskilt institut använder sig av egenutvecklade modeller med inslag av befintliga modeller/riktlinjer. De största brister i kreditbedömning till nystartade företag är avsaknaden av historik och informationsasymmetri. Dessa brister kan lösas genom att ha en god kundrelation samt en god kundkännedom där kreditinstituten jobbar nära kunden. I studien kom författarna även fram till att för att kunna lösa problemet med informationsasymmetri måste kreditinstituten och kunderna vara mer transparenta mot varandra och vara mer öppna för att kunna skapa bättre förtroende för varandra.

No description available.

No description available.

Denna studie syftar till att lyfta fram specialpedagogers erfarenhet av att arbeta med EHM-modellen och på vilket sätt den kan främja det förebyggande och salutogena perspektivet i skolan. Modellen har som struktur att verka förebyggande och hälsofrämjande med reflektion som en av de betydande delarna.I skollagen står det att samverkan mellan olika professioner för förebyggande och främjande arbete ska finnas på våra skolor. Studien avser att studera specialpedagogers upplevelser av EHM- modellen och vi har utgått från följande frågeställningar.•Vad innebär det att gå från åtgärdande till förebyggande arbete i skolan, med hjälp av EHM-modellen?•På vilket sätt speglar EHM-modellen skollagens åläggande om att samverka tvärprofessionellt för att främja goda lärmiljöer?•Varför har skolor valt EHM-modellen, i sitt utvecklingsarbete? Som metod i studien har vi använt oss av triangulering och den bygger på intervjuer, observationer och en enkätundersökning för att belysa ett fenomen från olika perspektiv. Vi genomförde intervjuer vid två olika tillfällen. Första tillfället intervjuades en specialpedagog och en kurator. Kuratorn medverkade då hen varit en av de drivande krafterna i arbetet och syftet med den första intervjun var att låta respondenterna berätta fritt om sitt arbete med EHM-modellen, från början till nutid. Vid andra intervjutillfället genomfördes en halvstrukturerad intervju med två specialpedagoger. Det skickades det ut 220 mejl till olika rektorer i Skåne län, med frågan om de arbetar med EHM-modellen. Av dem svarade 17 rektorer att så var fallet och därigenom kunde surveyundersökningen vidarebefordras till de specialpedagoger som arbetar på de 17 skolor. Totalt svarade 26 respondenter på surveyundersökningen från webben. Då EHM är ett ungt fenomen inom skolan finns det ingen tidigare forskning kring modellens effekt i praktiken. Studien lutar sig på elevhälsa från då till nu, samverkan och samarbete, kollegialt lärande och KASAM. Samverkan och samarbete kretsar runt människor och hur relationer påverkar de system och nivåer som finns i skolan. Som utgångspunkt ligger därför systemteorin som en grundpelare i denna studie. Resultatet visar på att EHM- modellen skapar förutsättningar till ett mer effektivt utveckling- och lärandearbete runt elever. Modellen bidrar till ett prestigelöst klimat där elevhälsoteam och lärarkollegium samverkar och samarbetar mot gemensamt uppsatta mål. Respondenternas erfarenheter av EHM- modellen visar att deras ärenden numera oftare ligger på grupp- och organisationsnivå. Det handlar om att ändra perspektiv från patogent till salutogent, från kategoriskt till relationellt och från åtgärdande till förebyggande.

Dagens samhälle blir allt mer digitaliserat vilket gör att skolan måste utvecklas i takt med samhället. Därför blir det intressant för oss som blivande lärare att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i sin matematikundervisning. Lärplattan är det digitala verktyg som domineras i lågstadiet och därför är det detta digitala verktyg som är fokus i detta examensarbete. Syftet blir då att undersöka lärplattans funktion och potential som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen på lågstadiet. Det teoretiska ramverk i detta examensarbete är Dr. Ruben Puenteduras SAMR-modell som kategoriserar in aktiviteter i undervisningen med hjälp av digitala verktyg i fyra olika steg. Data insamlas i form av intervjuer av fyra verksamma lärare på lågstadiet. Resultatet utifrån intervjuerna visade att lärarna oftast arbetar med lärplattan i matematikundervisningen på ett sätt som gör att de matematiska aktiviteterna för det mesta uppnår steg två i SAMR-modellen, det sker en förbättring.

Byggbranschen är en omtalad bransch i många avseenden. En gemensam nämnare för problem i branschen har visat sig vara bristande kommunikation mellan olika led i ett byggprojekt. (Svensk Byggtjänst, 2014).  Syftet med studien är att undersöka hur yrkesarbetare och platschefer upplever att kommunikationen idag fungerar ute i produktionen samt vad yrkesarbetare och platschefer kan göra för att bidra till en lyckad kommunikation. Studien avser att med hjälp av åsikter och tankar från yrkesarbetare och platschefer ta fram konkreta framgångsfaktorer för en lyckad kommunikation. Data har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetare och platschefer. Respondenternas svar har därefter analyserats och jämförts med tidigare studier och teorier om kommunikation som ämne. Studiens resultat indikerar att yrkesarbetare och platschefer är eniga i hur kommunikationen sker idag men oeniga om hur välfungerande den är. Utifrån respondenternas svar är framgångsfaktorerna för en lyckad kommunikation i produktion engagemang, tydlighet, öppenhet, samarbete, återkoppling samt struktur och planering.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur fritidslärare resonerar kring användningen av digitala verktyg i fritidshemmet. För att undersöka detta har sex fritidslärare intervjuats där de delar med sig av deras syn på användningen av digitala verktyg, hur de använder dem i verksamheten, vad de ser för möjligheter och utmaningar. Det insamlande materialet analyserades med hänsyn till SAMR-modellen. Resultatet visar att fritidslärarna har inkluderat digitala verktyg i fritidshemmets verksamhet men de uttrycker ett behov av vidareutbildning i digital kompetens. Fritidslärarna menar att de alltid försöker ha ett syfte med användningen av digitala verktyg utifrån läroplanens mål men att det försvåras då fritidslärarna saknar tid för planering samt möjlighet till kompetensutveckling för att utveckla arbetet med digitala verktyg i fritidshemmet.

Denna studie fokuserar bedömningssamtal i ämnet modersmål, i två olika modersmålsenheter. Dessa bedömningssamtal genomfördes med behöriga och obehöriga lärare inför betygssättning för att stödja de icke-behöriga lärarna och öka deras bedömningskompetens, vilket förväntas leda till ökad samstämmighet i tolkningen av elevernas prestationer. Det övergripande syftet i uppsatsen är att utforska lärarnas syn på samtalen och hur sambedömning sker. Studien bygger på kvantitativa och kvalitativa data från samtal, intervjuer och enkät. Med utgångspunkt i Wengers Social Theory ofLearning samt i Sadlers teori om olika typer av kriterier i bedömningspraktiker undersöks studiens frågeställningar: (1) vilka för- och nackdelar finner behöriga och icke-behöriga modersmålslärare avseende bedömningssamtalen: (2) hur deltar behöriga och obehöriga lärare i samtalen; (3) vilka språkfärdigheter ges större vikt vid bedömning. Utifrån Ivaničs (2004) sex diskurser om skrivpedagogiska synsätt undersöks också vilka skriftliga språkfärdigheter som ges större vikt vid bedömning av elevers prestationer. Resultaten visar att sambedömningssamtalen upplevdes positivt och de flesta lärarna som tyckte att samtalen var ett lämpligt tillfälle att stödja en likvärdig bedömning och betygsättning. Majoriteten hänvisade till Skolverkets kunskapskrav vid betygssättning. I grupperna som utgick från skriftligaelevarbeten gavs skriftlig förmåga störst utrymme för bedömning. Andra grupper lade vikt vid såvälskriv-, samtals- som läsförmågor. Resultaten visar vidare att lärare betonar olika skriftliga språkfärdigheter när de bedömer. En del lärare lade större vikt vid den grammatiska aspekten, medanandra istället fokuserade den kommunikativa aspekten, samt textens koherens och genre-egenskaper. Därutöver visade resultaten att olika språk kan vara orsak till olika undervisningsnivåer, beroende på elevers möjligheter att använda språken, vilket kan påverka bedömningens likvärdighet. Kunskapskraven i läroplanen ansågs även för abstrakta, vilket också bedömdes påverka likvärdigheten i bedömningen. Dessa resultat belyser således både styrkor och brister med sambedömning, vilket kan vara en utgångspunkt i förbättringsarbete inom ämnet modersmål. Resultaten bidrar också med ny kunskap om sambedömning av betydelse för andra skolämnen. / Co-assessment sessions are supposed to create the conditions for unqualified teachers to be supported in assessment and grading, and to improve their assessment skills. Specifically, co-assessment is expected to lead to greater coherence in the interpretation of pupils' performance. This essay reports and discusses the results of a quantitative and qualitative study of co-assessment by qualified and unqualified mother-tongue teachers who rate students' performance during co-assessment sessions.The overall aim of this study is to explore teachers' approaches to co-assessment and the practices with which co-assessment is carried out. Based on Wenger's Social Theory of Learning and on Sadler's theory of different types of criteria in assessment practices, the study’s research questions aim to investigate (1) the advantages and disadvantages of qualified and unqualified mother-tongue teachers with regards to the co-assessment sessions; (2) the participation of qualified and unqualified teachersduring co-assessment sessions; (3) how they interpret the grading criteria by the National Agency for Education. Furthermore, Ivanič's (2004) six discourses on pedagogical approaches to writing are used to analyse which aspects of written production are given greater importance when assessing pupils' performance. In order to answer the research questions, a quantitative and qualitative analysis has been conducted on the data collected for the study: video-recorded co-assessment sessions, interviews with the participating teachers, and teacher responses to a questionnaire. The analysis has shown that co-assessment sessions are seen as an appropriate way to support reliability in assessment and grading. It has also been found that the majority of the teachers in the study referred to the knowledge requirements specified by the Swedish National Agency for Education in the curriculum for mother tongue instruction. Furthermore, some groups of teachers focused on writing, speaking, and reading abilities, while other groups focused mostly on writing skills and grounded their co-assessment observations on concrete examples of student work. More specifically, this study shows that different teachers focused on a range of different aspects of the pupils’ texts while assessing their written production. That is, some teachers paid more attention to grammatical features, with morphological and syntactic errors leading to negative assessments of the students’ performance. Other teachers focused instead on textual coherence and on the students’ ability to communicate in writing and to follow specific genre conventions. Moreover, the analysis has shown that various factors may negatively affect the reliability of assessment, as different languages may be taught at different proficiency levels, due to the pupils’ possibilities to use the language. The knowledge requirements specified in the curriculum were also considered too abstract by the teachers and therefore subject to different interpretations when used to assess students’ actual performance. Overall, this study contributes to research on co-assessment by highlighting both strengths and shortcomings of such practice. At the same time, this kind of work provides practical implications that may lead to the improvement of co-assessment practices in mother tongue instruction. Furthermore, the results contribute new knowledge on co-assessment practices of value also for other school subjects.KeywordsCo-assessement, mother tongue, social moderation, assessment practices, The Queensland syste