This thesis aims to analyze whether Swedish law in its current form complies with the provisions in the newly adopted EU Directive on Minimum Wages (Minimum Wage Directive). To conduct this analysis, the thesis has sought to answer the question of whether Swedish workers have a right to demand a spe-cific minimum wage level, as well as assess if the Court of Justice of the European Union (CJEU) could interpret the Minimum Wage Directive as entailing such a right.The analysis of Swedish workers’ right to demand a minimum wage concluded that such a right is bestowed upon only a small number of workers, under specific conditions. Due to a lack of legislation on wages, the worker in question must work at a workplace where there is a collective agreement in which a minimum wage level is set. It has been found that out of the 700 collective agreements on the Swedish labor market, only 250 have such provisions. In order to demand access to said minimum wage, the worker must either be a member of the con-tracting labor union, which subsequently makes them party to the collective agreement under the Swedish Co-Determination Act, or be in a position where the provisions of the collective agreement are considered part of their individual employment contract. Workers at workplaces where there are no collective agree-ments in place, on the other hand, are unable to demand access to minimum wages. It has been found that there are certain legal safeguards ensuring that these workers do not receive unfair wages, suffer from wage discrimination, or get forced into labor under exploiting conditions. These safeguards however do not entail the right to demand a minimum wage.Furthermore, the thesis concludes that there are sufficient indicators to sup-port the claim that the CJEU most likely will refrain from interpreting the Mini-mum Wage Directive as entailing a right for workers to demand minimum wages. Interpreting the directive in this way would result in an obligation for member states like Sweden, where the provisions of the collective agreements do not ap-ply to all workers, to either impose statutory minimum wages or declare collective agreements universally applicable. This would constitute an interpretation contra legem, as the directive explicitly states that nothing in it shall be construed as imposing such obligations. In previous cases, the CJEU has been unwilling to interpret secondary legislation in contrast to its wording, even in cases where there might be valid reasons to do so. Apart from this, it has been concluded that such an interpretation of the directive would interfere with the overall context of the directive, the purpose the directive was made to fulfill, as well as the legislative history preceding the adopting of the directive. According to case-law from the CJEU, these are factors that are considered when the court is faced with the task of interpreting a directive. It should also be noted that interpreting the Minimum Wage Directive as entailing a right for workers to demand minimum wages has been found to be incompatible with article 153.5 of the Treaty on the Function-ing of the European Union (TFEU), which exempts matters regarding pay from the legislative competence of the EU.

Denna studie ämnar belysa förskollärares syn på utevistelsen och hur de upplever förutsättningarna att bedriva undervisning utomhus. Studien syftar till att öka kunskapen om arbetet med, samt vilka faktorer som påverkar, spontan såväl som planerad undervisning utomhus i förskolans verksamhet. Studien har haft en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjufrågor som metod för insamling av data. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt den skolorganisatoriska modellen som visar hur olika organisatoriska faktorer påverkar den pedagogiska verksamheten. Studiens resultat visar att den fria leken är det huvudsakliga syftet med utevistelse men att det även förekommer spontan såväl som planerad undervisning utomhus i förskolan. Ett flertal faktorer beskrivs ha betydelse för om undervisning utomhus genomförs eller uteblir vilket medför att undervisning framför allt koncentreras till verksamheten inomhus.

Detta arbete utfördes i syfte att undersöka hur en modell för spelarglädje kunde användas vid utformningen av ett mobilt pusselspel till Android-telefoner. Arbetet var baserat på Sweetser och Wyeth’s arbete där författarna har använt Gameflow-modellen för att se hur modellen kunde appliceras för realtidstrategispel.  En undersökning genomfördes där deltagarna fick spela ett tvådimensionellt pusselspel till Android-telefoner. När spelarna hade spelat färdigt utfördes en intervju där deltagarna fick ge poäng mellan 0 och 5 för varje kriterium inom varje element i GameFlow-modellen. Resultatet av undersökningen visade att Gameflow-modellen kunde användas vid utformningen av mobila pusselspel till Android-telefoner men även spelet styrkor och svagheter utifrån modellens kriterier. En intressant riktning för vidare studier vore en studie där fler banor hade implementerats där den första banan i gruppen introducerade en mekanik. Sedan skulle resten av banorna i den gruppen använda sig av samma mekanik där spelaren kunde klara av pusselelementen på olika sätt. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Könsdysforivården för barn- och unga har varit en stor debattpunkt i media under de senaste åren. Bland annat forskare, föreningar och privatpersoner har engagerat sig. Ett perspektiv som saknats i debatten är hur personer som aktivt arbetar med könsdysfori uppfattar debatten. Därför undersöker denna kandidatuppsats hur yrkesverksamma inom specialistpsykatrin för barn-och unga upplevt och påverkats av samtidens mediala könsdysforidebatt. Studien är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer. Det insamlade datamaterialet bearbetades med hjälp av den socio-ekologiska modellen. Vidare analyserades materialet genom riktad kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat belyser att det finns både positiva och negativa aspekter med den mediala debatten, men att den mestadels varit negativ. De yrkesverksamma betonar att det anses vara positivt att media lyfter situationer där vården gjort fel. Det som anses vara negativt är att media målar upp en ensidig och negativ bild av könsdysforivården som inte överensstämmer med verkligheten. Det framkommer att det saknas ett helhetsperspektiv kring hur vården går till, vilket blir problematiskt då vårdsökande i allt större utsträckning är rädda för att söka hjälp. Mediedebatten beskrivs ha varit en bidragande faktor till förändrade arbetssätt för yrkesverksamma. Bland annat genom nya riktlinjer och att personal i större utsträckning behöver förklara och lugna vårdsökande och föräldrar. Allmänhetens bild av könsdysforivården har också påverkats och blivit alltmer negativ och det påverkar hur yrkesverksamma blir bemötta. Yrkesverksamma förklarar den extra påfrestningen som problematisk. Det framgår att många som deltar i debatten inte förstår komplexiteten i vårdsystemet eller vet hur vården egentligen går till.

Kommunikation inom hälso- och sjukvården sker dagligen och mellan flera olika yrkesgrupper. Två av yrkesgrupperna är läkare och vårdadministratörer som gemensamt är involverade i arbetet med diktering och transkriberingen av diktat. Bra Liv Gränna vårdcentral ville med vår hjälp undersöka hur kommunikationen såg ut mellan just dessa två yrkesgrupper inom deras verksamhet. Syftet med den här studien är därför att undersöka vilka erfarenheter läkare respektive vårdadministratörer har av kommunikationen mellan dem. Vi har använt oss av kvalitativa metoder, både i form av en enkät samt i form av semi-strukturerade intervjuer. I enkäten har det även funnits ett fåtal frågor med kvantitativ utformning. Valet av metod baserades på att vi ville samla in information om människors tankar och åsikter snarare än att mäta saker i procent eller antal. Vi har parallellt med detta även använt oss av observation för att ta del av läkare och vårdadministratörers dagliga arbete. Metoden för att analysera allt insamlat material är tematisk analys med kategorierna diktat, samarbete, och rutiner.   Resultatet av studien visar att både läkare och vårdadministratörer i teorin är överens om vad som krävs för att kommunikationen mellan dem ska vara god. Problemet är att det inte speglar verkligheten och det finns svårigheter i att applicera de rutiner som finns på det dagliga arbetet. Det uppstår alltså ett kommunikationsgap mellan hur kommunikationen beskrivs, och hur den faktiskt utförs.  Det framkommer också viss okunskap där yrkesgrupperna saknar kunskap om varandra när det kommer till val av kommunikationssätt.  Här identifieras ytterligare ett kommunikationsgap då det, trots rutiner, råder helt delade meningar om på vilket sätt de bäst kan kommunicera med varandra.  Studien identifierar även avsaknaden av naturliga kommunikationstillfällen mellan läkare och vårdadministratörer. De saknas avsatt tid för att konsultera varandra och deras kommunikation sker alltid parallellt med andra arbetsuppgifter. Det leder till att majoriteten av den kommunikationen som sker är skriftlig och den direkta mer personliga kommunikationen uteblir. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

This study examines the vulnerability of Åre municipality to the storm Hans through the application of the PAR-model. The core issue identified is the tension between prioritizing tourism and climate adaptation, where resources for tourism development overshadow effortsin climate resilience. The study aims to understand and explain Åre's vulnerability by analyzing the underlying factors that exacerbated the impact of storm Hans and exploring the difficult trade-offs in climate adaptation in Åre. Using qualitative text analysis, this research scrutinizes reports, documents, and decisions from key actors. The case study approach highlights the interaction between vulnerability, root causes, and dynamic pressures preceding the disaster. An deepend analysis of the Rödkulle project reveals how prioritizing tourism over climate adaptation increases vulnerability. Findings indicate that Åre’s vulnerability is deeply rooted in political and economic systems, where deforestation for tourism leaves areas without protective vegetation, heightening risks of landslides and mudflows. The study underscores the need for a balanced approach between tourism development and environmental conservation to mitigate extreme weather impacts. The conclusion emphasizes that Åre’s vulnerability is significantly influenced by human activities, necessitating comprehensive geological risk assessments and advanced planning to reduce future risks.

Sverige står inför stora utmaningar inom arbetskraftsförsörjningen i framtiden på grund av enåldrande befolkning. En strategi behöver vara att behålla människor i arbetslivet så länge sommöjligt, till och med efter pensionsåldern. Syftet med vår uppsats är att undersöka varförmänniskor väljer att gå i pension och huruvida arbetsgivaren kan påverka viljan att arbeta efterpensionsåldern. Vi har använt oss av en kvantitativ enkätundersökning för att kartläggamänniskors attityder kring viljan att arbeta efter 67. Vi har utgått ifrån swAge-modellen ochtidigare forskning samt kompletterande teorier om arbetsmotivation och arbetstillfredsställelseinför skapandet av enkäten. Vi har valt att fokusera på faktorer som berör arbetsmiljö,privatekonomi, ålder och kön och hur dessa faktorer påverkar viljan att arbeta efter 67. Enkätenskickades ut via sociala medier och till en handfull privata verksamheter. Totalt erhölls 76besvarade enkäter. Resultatet av vår undersökning visar på att människors vilja att gå i pension påverkas av olikafaktorer. Intressant nog hade ett krävande arbete inte någon påverkan på viljan att arbeta efter67, men däremot arbetsmotivation. Ett stimulerande arbete som erbjuder utvecklingsmöjligheter ökar arbetsmotivationen, vilket påverkar viljan att fortsätta arbeta efter pensionsåldern. Även arbetsgivarens syn på äldre kan påverka attityden att vilja arbeta efter 67.Privatekonomin spelar en viktig roll i pensionsbeslutet då den skapar förutsättningar för attkunna gå i pension. Kvinnor tenderar att vilja arbeta efter 67 i större utsträckning än män. Vifann dessutom att äldre vill arbeta efter 67 i mindre utsträckning än yngre. Det är därmedavgörande för arbetsgivaren att erbjuda anställda möjligheter till utveckling för att skapamotivation och meningsfullhet i arbetet, inkludera äldre arbetare i arbetsstyrkan och bidra medstöd för anställda. Urvalsstorleken i vår studie medför att vi bör vara försiktiga med att dra förlångtgående slutsatser men vi kan ändå utläsa vissa tendenser. Det kommer inte gå att få allamänniskor att stanna kvar i arbete efter 67, men när arbetsgivaren tillgodoser de anställdasbehov kan en relativt hög andel tänka sig att arbeta efter 67.

No description available.

No description available.

Proefschrift Utrecht. / Met lit.opg. en samenvatting in het Nederlands.