The aim of this study is to examine music teachers experiences of including students with different varieties of disabilities. Furthermore, the teachers attitudes towards inclusion and the adjustments necessary is looked into. Furthermore, study is conducted through the social model of disability, which derives from the notion that society creates physical obstacles and inhibitive attitudes for disabled individuals. The result make visible that music teachers are very much aware about students’ different needs. The teachers experience that the adjustments are mostly adequate. However, they do experience that the adjustments in some cases are not enough. This means that the music teachers attitudes towards inclusion and adjustments for the students in need are both positive and negative. Contributing factors to the negative attitudes are for instance students lack of commitment, extroverted and disturbing students as well as the teachers think they do not have enough time in relations to the number of pupils attending their classes. In conclusion, the pre-conditions which the music teachers have is of great importance for the teachers to be able to fulfill the students’ special needs. Furthermore, it shows that the teacher to student relations are essential for the function of the inclusion-process.

Forskning pekar på att människors tillgång till natur är god med avseende på hälsa. Samtidigt växer städer och gör att naturnära upplevelser blir ett allt mer sällan inslag utav människors liv. Hur ska planerare se till att involvera människor i anpassningsprocesser kring parker och hur ser tillgängligheten i parker ut för fysiskt funktionsnedsatta? Denna studie syftar till att undersöka tillgängligheten för rullstolsburna i Uppsala stads parker samt hur kommunen arbetar med delaktighet vid tillgänglighetsanpassningar. Studiens metod består utav en observationsrunda samt intervjuer med kommun och lokalföreningsrepresentanter. Observationsrundan syftar till att undersöka tillgängligheten och utifrån intervjuerna studeras kommunens delaktighetsprocesser. Resultatet visar på att tillgången för rullstolsburna i Uppsala stads parker i ett helhetsperspektiv är god, även om den kan förbättras. Lyckade anpassningsarbeten för rullstolsburnas tillgång till parker bör ses som en kontinuerlig process där informationsväxling och dialoger är centralt. Vidare framkom det att kommunen arbetar på olika sätt och att varje anpassning kräver sin process.

.

Hur vi pratar och skriver konstituerar våra kunskaper och verklighetsuppfattningar och därmed kan en inte betrakta mänsklig kommunikation som en neutral handling. Språket utgör ett redskap som vidmakthåller ability privilege, sociala relationer och maktstrukturer. Många gånger är detta något som inte belyses i forskning inom Sverige och inom Sveriges rådande socialpolitik. Hur och utifrån vilka sammanhang rådande politiken väljer att belysa ett visst fenomen formar dock människors uppfattningar och förhållningssätt till fenomenet. Målet med detta arbete är att studera hur individer med normbrytande funktioner kan representeras på kommuners webbsajter. Främsta fokuseringen i arbetet är att tydliggöra vilka begrepp, perspektiv och kontexter kommunerna representerar normbrytande funktioner utifrån. Detta kommer att göras utifrån en belysning av förhållandet mellan skriftligt språk och samhälle. Studien har även i syfte att framhäva om normativa verklighetsuppfattningar och kunskapsbildningar används och framhävs i kommunernas skriftliga information om individer med normbrytande funktioner. I studien har fyra kommuner inom Skåne valts ut och utefter deras material har länkar med relevans för normbrytande funktioner och detta arbete valts ut. Blicken i detta arbete vilar på able som teori och på diskurs som teori, en blick som används för att kunna få en förståelse över normativa mönster, strukturer och historiska-och sociala konstruktioner i representationer av normbrytande funktioner. Många gånger kan konstruktioner av beteende och handlingsmönster m.m., genom diskurser upplevas som något självklart och absolut. Genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kommer data i detta arbete analyseras utifrån Faircloughs tredimensionella modell i syfte om att kunna identifiera diskurser som utgör en konstituerande funktion i bildningen och reproduceringen av ojämlika maktförhållanden. Utifrån analysens resultat framgick det att representationer av individer med normbrytande funktioner övergripande gånger gjordes med begreppet “funktionsnedsättning” och utifrån en medicinsk förståelse för normbrytande funktioner. Vid enstaka tillfällen kan en se representationsformer av kommuner som grundar sig i en individ och omgivnings kontext. Individen blir i materialet konstruerad till ett objekt med problem, svårigheter som är i behov av stöd och hjälp för att klara av sitt vardagsliv och roll i samhället. I materialet framgick ett tydligt fokus på individens funktioner och vid enstaka gånger ålder medan kön och etnicitet inte belystes i texten. Beskrivningar av normbrytande funktioner vilar övergripande gånger på ett karaktäristiskt tänkt för able och dess normativa förväntningar på beteende mönster och funktionella funktioner. / How we speak and write constitutes our knowledge and perceptions of reality and because of this, human communication cannot be understood as a neutral act. Even though language is a tool that maintains ability privileges, social relationships and power structures, language is continued to stay in the shadow in Swedish research and within Sweden's current social policy. How and from what context prevailing policies choose to highlight a particular phenomenon, however, shape people's perceptions and approaches to the phenomenon. The aim of this work is to study how individuals that live with functions that do not classify as a norm can be represented on municipalities’ public websites. The main focus of the work is to clarify what concepts, perspectives and contexts the municipalities represent individuals that lives with functions that doesn't classified as a norm, from. This will be based on an explanation of the relationship between written language and society. The study also aims to emphasize how normative perceptions of reality and knowledge images are used and highlighted in the municipalities written information about individuals with functions that doesn't classified as a norm. For this study, websites with information about individuals with functions that doesn't classified as a norm and with relevance to this study, were selected from four municipalities in the county of Skåne. The look of this work rests on able as theory and discourse as theory, a glance used to gain an understanding of normative patterns, structures and historical and social constructions in representations of functions that doesn't classified as a norm. Many times, constructions of behavior and action patterns, etc., through discourses, are perceived as something clear and absolute. Through Norman Fairclough's critical discourse analysis, the data in this work will be analyzed based on Fairclough's three-dimensional model in order to identify discourses that constitute a constituent function in the formation and reproduction of unequal power relationships. Based on the results of the analysis, it was found that representations of individuals with norm breaking functions were repeatedly made with the term “disability” and based on a medical understanding of norm breaking functions. On occasional occasions one can see forms of representation of municipalities and cities based on an individual and surrounding context. The individual are being constructed as an object with problems, difficulties that are in need of support and help to cope with their daily life and role in society. The material showed a clear focus on the individual's functions and at times of age, while gender and ethnicity are not highlighted in the text. Descriptions of norm breaking features do at all times rest in a characteristic thinking of the able and its normative expectations of behavior patterns and functional functions.

Sverige anses stå för sina egna perspektiv inom specialpedagogik i förskolan. Trots detta finns det inga direktiv från skollag och andra styrdokument hur specialpedagogik ska användas i förskolan, bara att den ska det. Studiens syfte var att undersöka om och i så fall hur, specialpedagogiska förhållningssätt är implementerade i den ordinarie undervisningen i förskolan. Studien har även behandlat på vilket sätt den ordinarie verksamhetens utformning kan leda till en inkluderande undervisning, detta utifrån ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Den har också syftat till att undersöka om det finns någon skillnad mellan ideologi och praktik i utövandet av specialpedagogik. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöktes syftet och gav ett empiriskt material som sedan transkriberades och tematiserades. Vidare analyserades resultat med koppling till tidigare forskning och utifrån en social modell (relationellt perspektiv). Den slutsatsen vi kom fram till är att förskollärarnas specialpedagogiska förhållningssätt grundar sig i en erfarenhetsbaserad ideologi samt en strävan efter ett inkluderande arbetssätt. Erfarenheterna baseras på rutiner och anpassningar i barngruppen. Ytterligare en slutsats var att det saknas en gemensam plattform att hämta kunskap om hur specialpedagogik kan utövas i den vardagliga verksamheten i förskolan.

Att samhället inte anpassas efter en mångfald av funktionsnivåer innebär såväl en ekonomisk som en samhällelig förlust. Forskning har visat att anpassningsförmågan finns, men inte utnyttjas som den skulle behövas för att den utgår ifrån det som anses vara normalt snarare än de funktionshindrades perspektiv. Med bakgrund i detta ämnar denna studie undersöka upplevd diskriminerings effekter på institutionell tillit. Det är relevant att studera förhållandet mellan upplevd diskriminering och institutionell tillit för att synliggöra och motverka konsekvenserna av diskriminering, något som studien ämnar bidra till. Med inspiration från den sociala modellen och Goffmans teori om stigma genomförs en kvantitativ analys av hur upplevd diskriminering på basis av funktionshinder påverkar institutionell tillit till vården. Datasetet är inhämtat från European Social Survey år 2002–2018 och inkluderar data enbart från Sverige. Urvalet är vuxna i Sverige som rapporterar en begränsning av någon grad i det dagliga livet till följd av sjukdom, fysisk/mental funktionshinder eller dylikt. Urvalet uppgår till 4319 respondenter. Studiens grundhypotes bekräftas och går i linje med teorin om stigma och den sociala modellen. Resultaten indikerar att upplevd diskriminering på basis av funktionshinder samvarierar med ett lägre förtroende för vårdinstitutionen i Sverige, och att denna effekt kvarstår när den kontrolleras för kön, ålder och utbildningsnivå. En annan hypotes som bekräftas är att kvinnor i populationen har en lägre tillit till vården än män. Hypoteserna om ålder och utbildningsnivås effekter på tillit till vården går ej att bekräfta utifrån resultatet.

The overall purpose of the study was to study and elucidate the phenomenon of discrimination in relation to individuals who have a visible disability. The main empiricism has been based on qualitative interviews and completed influential knowledge. The main result of this has been exposed to be an context-based discrimination, in the form of social structures and physically mismatched public environments. Discrimination has been shown to be a common occurrence and expresses unequal conditions, in the form of inclusion in social situations. However, have the results shown general causal explanations of this problem - which are based on lack of knowledge, and in turn, constitute negative conceptions. The study thus draws attention to people with visible disabilities, in the sense of becoming more naturally included in society. Through the study analysis four themes where identified; lack of inclusion, interpersonal interactions, negative events and lack of knowledge. / Studiens övergripande syfte är att studera och belysa fenomenet diskriminering i relation till individer som besitter en synlig funktionsnedsättning. Den huvudsakliga empirin har grundats i kvalitativa intervjuer och fullgjort inflytelserika kunskaper. Huvudresultatet har därav exponerat en kontextburen diskriminering, i form av sociala samhällsstrukturer och fysiskt missanpassade offentliga miljöer. Diskriminering påvisas således vara ett vanligt förekommande fenomen och uttrycker sig av ojämlika förhållanden, i form av bristande inkludering i sociala situationer. Studiens resultat har dock visat generella orsaksförklaringar av denna problematik – som bottnar i bristande kunskaper, och i sin tur, utgör negativa föreställningar. Studien uppmärksammar därav människor med synliga funktionsnedsättningar, i en betydelse av att alltmer naturligt inkluderas i samhället. Utifrån studiens analys har fyra framgående teman identifierats; bristande inkludering, mellanmänskliga interaktioner, negativa tilldragelser och bristande kunskap.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialarbetares erfarenheter av att arbeta som professionell med fysisk funktionsnedsättning. Metoden som användes var kvalitativ där semistrukturerade djupintervjuer fördes med respondenter vars upplevelser analyserades och tolkades utifrån två teoretiska inriktningar, nämligen Stigmateorin och den sociala modellen. Resultatet visade att respondenterna hade erfarenhet av både hinder och möjligheter i form av strukturella tillgänglighetsmässiga faktorer eller individmässiga faktorer, såsom attityder och fördomar som inverkade i deras yrkesutövning som socionomer. Den slutsats som dras utifrån analysen är att förhållningssätt till funktionsnedsättning och hur arbetsförhet uppfattas av arbetsgivare inverkar i hur arbetsförmåga bedöms och relateras till i interaktion och arbetsplatsutformning. Det sociala arbetet som profession rör sig i ett varierat områdesspan där socionomer med fysiska funktionsnedsättningar kan bidra till representativitet och unika erfarenheter i en inkluderande arbetskultur. Arbetskontexten är därför av vikt när det gäller att beakta de villkor som professionella med fysiska funktionsnedsättningar utmanas av. / The purpose of this thesis was to investigate active social workers with physical disabilities about their experiences of obstacles and opportunities in their profession. The method used was qualitative where semi-structured, in-depth interviews were conducted with respondents whose experiences were analysed and interpreted based on two theoretical orientations, namely the Stigma theory and the social model. The results showed that the respondents had experiences of both obstacles and opportunities in the form of structural accessibility factors or individual factors such as attitudes and prejudices that influenced their professional practice as social workers. The conclusion drawn from the analysis is that attitudes towards disabilities and how employers perceive work ability affect how work ability is assessed and related in interaction and workplace design. Social work as a profession moves in a varied range of areas where social workers with physical disabilities can contribute to representativeness and unique experiences in an inclusive work culture. The work context is therefore important when it comes to considering the conditions that professionals with physical disabilities are challenged by.

Denna studie avsåg att bättre förstå social isolation bland unga från perspektivet av en socialarbetare genom att svara på följande frågor: Hur arbetar socialarbetare med isolerade unga, varför blir unga isolerade och slutligen vilken konsekvens social isolation får för de som är isolerade. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsansats för att svara på dessa frågor genom att använda sig av semistrukturerade intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det empiriska materialet analyserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och analys utifrån den sociala modellen. Empirin i studien kommer från sex stycken intervjuer med socialarbetare. Resultatet av studien tyder på att socialarbetare använder sig av olika verktyg för att arbeta med socialt isolerade ungdomar, samtliga tar upp relationsskapande som ett exempel. Anledningarna till att ungdomarna blir isolerade kan vara olika, gemensamma resultat var autism, depression, avsaknad av socialt sammanhang, otillräckligt stöd från föräldrar och slutligen internetanvändning. Konsekvenser för de socialt isolerade ungdomar varierar mellan ungdom till ungdom men återkommande tema var försämrad sociala färdigheter, fysisk hälsa och mental hälsa. Vår slutsats blev att social isolation är ett omfattande problem med ett flertal olika aspekter som behöver särskild hänsyn och socialarbetare arbetar ständigt med sin förståelse av situationen och utgår främst från den unge själv och i sitt arbete ändvänder de sig av relationskapande som sitt främsta verktyg. / This study sought to better understand social isolation among youths from the perspective of social workers by answering the following questions. How do social workers work with isolated youths, why do youths become isolated and finally what consequences does social isolation cause for youths. The study used a qualitative research approach to answer these questions by also using qualitative content analysis along with perspectives rooted in general systems theory and the social model. The empirical data in this study comes from six interviews with social workers along with prior research. The results of this study suggest that social workers use various tools when working with socially isolated youths, among these all six social workers mention relationship building as an example. The reasons youth socially isolate can vary, common results were autism, depression, a lack of social context, lacking support from parents and finally internet use. Personal consequences for socially isolated youths varied from youth to youth but recurring themes were weakened social skills, physical health and mental health. Our conclusion became that social isolation is a broad problem with several different aspects that need special consideration and social workers are constantly working with their understanding of the situation and proceed from the youths themselves by utilizing relationship building techniques as their primary tool.

This essay is subject to explore the everyday life of people with disabilities [PWD] in DaNang, Vietnam. Previous research suggests that PWD are facing difficulties in most aspectsof their life, however, few studies provide the perspective of the PWD of their situation. Bydoing participant observation this essay explores the everyday life of PWD in Da Nang byliving in the same context as the respondents and meeting with key informants. The theory ofsocial model, stigma, and socioecological theory has been used to analyze the results. Theanalysis shows that the situation for PWD in Da Nang has improved, but they are still facing difficulties in everyday life that are, to some extent, created by societal conditions and attitudes. This study hopes to contribute to the perspective of PWD on their own situation, inaddition to a wider understanding of how social inclusion or exclusion in Da Nang can beexplained. With a greater understanding of the current situation, one can understand whetherthere is a need for new social policies or changes in social work practices. / Den här uppsatsen utforskar vardagen för personer med funktionsnedsättning [PWD] i DaNang, Vietnam. Tidigare forskning visar att PWD möter svårigheter i de flesta delarna av sitt liv, men få studier återger PWDs situation ur deras perspektiv. Genom att genomföra endeltagande observation utforskar denna uppsats vardagen för PWD i Da Nang genom att levai samma sammanhang som respondenterna och träffa nyckelinformanter. Teorin om densociala modellen, stigma och den socialekologiska teorin har använts för att analysera resultaten. Analysen visar att situationen för PWD i Da Nang har förbättras, men att de fortfarande möter svårigheter i vardagen som till viss del är skapade av samhälleliga förhållanden och attityder. Denna studie ämnar att bidra med PWDs egna perspektiv på deras situation, samt att skapa en djupare förståelse av hur social inkludering eller exkludering i DaNang kan förklaras. Med en bredare förståelse för den nuvarande situationen kan det förståsom det finns ett behov av nya riktlinjer, policies eller förändringar i det dagliga sociala arbetet.