Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (α=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (α=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (α=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (α=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (α=.91). Korrelation-, regressions- och variansanalyser användes för att analysera data. Resultatet visade att autonomi (r=.80, p<.05) och socialt stöd (r=.61, p<.05) påverkade arbetstillfredsställelse positivt dock fanns inget signifikant samband mellan kvantitativ och kvalitativ belastning (p<.05) och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade även att det inte fanns någon signifikant skillnad av arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom privat och offentlig sektorn (p<.05).

No description available.

<p>Investeringar i IT-system är ett vanligt föremål för utvärderingar och nyttoanalyser. Olika utgångspunkt i utvärderingen genererar olika resultat och framförallt diskuteras det flitigt hur man skall synliggöra värdet av en IT-investering. Den här studien tar sin utgångspunkt i processperspektivet av en utvärdering och syftar till att undersöka vilka effekter en sådan får för utvärderingens resultat. Dessutom innefattar syftet även en jämförelse huruvida PENG-modellen uppnått dessa effekter inom projektet MedNet. Uppsatsen bygger på en intervjustudie vid Sala Närsjukhus där sjukhuset medicinavdelning studerats. I fokus har avdelningens processer legat och hur införandet av ett IT-stöd påverkat dem och vilka nyttoeffekter som har uppstått. Resultatet från den studien har sedan jämförts med projektets egen nyttovärdering som gjordes med hjälp av PENG-modellen Slutsatserna av studien är att processperspektivets effekter vid utvärderingar av IT-investeringar ger förklaringar till var i verksamheten nytta uppstår samt hur den uppstår och att det blir en naturlig del av resultatet. PENG-modellens möjligheter att uppnå detta bedömer vi som små eftersom den utförs utan identifiering av verksamhetens värdeadderande processer.</p>

<p>Cluster is a term that during the 70-, 80- and 90ties has come to be of increasing interest due to the globalisation of the economic society. A cluster is defined as a geographically limited area where a number of companies and other organisations/institutions whom collectively create an environment signified by innovation and progress.</p><p>Our initial browse of the available theories concerning clusters showed an abundance of research in the area, albeit with more focus on national economics. The roll, the motives and the company’s perspective on a cluster environment however, was an area lacking in research. The main purpose of the study was thus defined as addressing these factors and presenting them from the view of the individual company. Furthermore the study results in the formulation of a model which is to act as a form of roadmap to a cluster environment. The purpose of which is to aid companies in their awareness of the components of a cluster and in their interactions within the cluster.</p><p>The paper is based on a qualitative study which focuses on a Swedish cluster environment, namely Kista Science City located in Stockholm, which by many is considered to be the “Silicon Valley” of Sweden. Several interviews, combined with a thorough study of the available theories concerning clusters, constitute the basis of our analysis and conclusions.</p><p>The paper identifies several types of roles and motives emphasizing the advantages of being located in a cluster environment. These and a more comprehensive mapping of a cluster environment and the factors therein, relevant to the companies, are presented in the CICE model (Corporate Integration in a Cluster Environment).</p><p>Keywords</p><p>Cluster</p><p>Network</p><p>Network organization</p><p>The CICE model</p> / <p>Kluster är ett begrepp som blivit alltmer aktuellt i takt med att ekonomin globaliserats under 70-, 80- och 90-talen. Ett kluster är ett geografiskt begränsat område där ett antal företag och andra aktörer gemensamt skapar en innovativ och framgångsrik utvecklingsmiljö.</p><p>Vår initiala litteraturstudie visade på att det fanns en mängd forskning inom området, dock på en mer nationalekonomisk nivå. Det enskilda företagets roll, motiv och klusteromgivningsperspektiv var en vinkling som negligerats. Studiens syfte blev därmed att identifiera just dessa faktorer utifrån ett företags perspektiv. Vidare resulterar studien i en modell som ska fungera som en form av karta över klustermiljöer. Genom denna ska de bli mer medvetna om sin omgivning och på ett bättre sätt utnyttja de fördelar som en klustermiljö kan innebära.</p><p>Uppsatsen har en kvalitativ inriktning och fokuserar på ett specifikt klusterområde, nämligen Kista Science City vilket av många anses vara Sveriges svar på Silicon Valley.</p><p>Ett flertal intervjuer kombinerat med en grundlig litteraturstudie utgör basen för analys och slutsatser.</p><p>Studien lyfter fram ett flertal typer av roller samt motiv till att företag bör agera i klustermiljöer, samt de fördelar som detta innebär. Dessa och en grundligare kartläggning av en klustermiljö och de faktorer som är relevanta för företag presenteras i CICE modellen (Corporate Integration in a Cluster Environment).</p>

<p> </p><p><strong><p>Bakgrund :</p></strong>I en allt mer mångkulturellt präglad värld ställs sjuksköterskan inför utmaningar i sitt arbete med människor. Leiningers teori om kulturrelate-rad omsorg syftar till att utforska den kulturella mångfalden för att öka kun-skapen om kulturkongruent omvårdnad hos sjuksköterskor. Kultur skapas i samspel mellan människor och tillämpas genom socialisationsprocessen och då klyftan blir för stor mellan dessa kan kulturkonflikt uppstå i omvårdnaden av patienter med smärta. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att belysa kulturella faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad av patienter med smärta. <strong>Metod: </strong>Metoden var systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i tolv artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analys av artiklarna gjordes med kvalitativ innehållsanalys där kulturella faktorer som påverkar omvårdnaden identifierades. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visade kulturella faktorer som kunde på-verka sjusköterskans omvårdnad av patienter med smärta, dessa var; attityder, kommunikation, religion och miljö. Det framkom även studier som tydde på att det inte var några signifikanta skillnader mellan kulturer. <strong>Slutsats: </strong>Då smärta skiljer sig åt mellan olika kulturer behöver sjuksköterskan vara kulturmedveten för att kunna ge god omvårdnad.</p>

Sammanfattning: ”Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontroll” Datum:  2014-06-11 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST,                 Mälardalen Högskola Författare: Patrick Björksved, Martin Huldt Titel: Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontroll Handledare : Magnus Linderström Nyckelord: Intern kontroll, intern revision, intern styrning, COSO-modellen, Lean production Frågeställningar: -Hur utformar ledningen sina interna kontroller för att effektivisera verksamheten? -Hur ser varulagerprocessen ut, från beställning till leverans? -Hur arbetar ledningen med implementering av förbättringar och effektivisering av de interna kontrollprocesserna? Metod: Studien är uppbyggd på en deduktiv ansats baserat på kvalitativ data. Författarna samlade in data genom intervjuer som därefter formade empirin och analyserades genom de valda teorier och modeller.   Slutsats: Företaget använder flera kontroller i verksamheten utifrån COSO- samt övriga modeller. Exempel på dessa är att de övervakar implementeringen av nya kontrollprocesser samt att ledningen arbetar aktivt med att alla anställda ska arbeta mot samma mål. Författarna finner flera möjliga förbättringsområden. Exempelvis implementering av en lokal HR- avdelning för att bättre tillgodose medarbetarnas behov samt att införa processer för att mer effektivt kontrollera arbetsbördan.

The aim of this study is to examine music teachers experiences of including students with different varieties of disabilities. Furthermore, the teachers attitudes towards inclusion and the adjustments necessary is looked into. Furthermore, study is conducted through the social model of disability, which derives from the notion that society creates physical obstacles and inhibitive attitudes for disabled individuals. The result make visible that music teachers are very much aware about students’ different needs. The teachers experience that the adjustments are mostly adequate. However, they do experience that the adjustments in some cases are not enough. This means that the music teachers attitudes towards inclusion and adjustments for the students in need are both positive and negative. Contributing factors to the negative attitudes are for instance students lack of commitment, extroverted and disturbing students as well as the teachers think they do not have enough time in relations to the number of pupils attending their classes. In conclusion, the pre-conditions which the music teachers have is of great importance for the teachers to be able to fulfill the students’ special needs. Furthermore, it shows that the teacher to student relations are essential for the function of the inclusion-process.

Detta är en kvalitativ studie om specialdistriktsförbundens arbete med att organisera talangutveckling i svensk ishockey. Studien syftar till att studera hur specialdistriktsförbundet anpassar sin verksamhet efter olika förutsättningar, detta ur ett holistiskt perspektiv. Studien innefattar dokumentanalys och en intervjustudie med olika med respondenter i olika positioner inom ishockeyn. Respondenterna är personer som på ett eller annat sätt påverkar barn och ungdomar i utövandet av sporten ishockey. I studien har det använts två teoretiska perspektiv som syftar till ämnet talangutveckling. Studiens resultat visar att specialdistriktsförbund, distrikt och föreningar arbetar på olika sätt när det kommer till talangutveckling. Detta beror på olika förutsättningar men även att de valt olika tillvägagångssätt.

<p>Mindfulness har i ett flertal studier observerats vara sammankopplat</p><p>med olika aspekter av hälsa: biologiska, psykologiska såväl som sociala aspekter. Syftet med föreliggande studie är att 1) belysa hur hälsa kan främjas genom mindfulnessmetoder och 2) genom den biopsykosociala modellen belysa komplexiteten i hälsa som begrepp och därigenom uppmana sjukvården att mer aktivt använda sig av multidimensionella modeller. Urvalet bestod av psykologistudenter (n=125) och arbetssökande (n=30). Genom Pearson korrelationskoefficient erhölls resultat som visar att det finns ett starkt samband mellan mindfulness och olika hälsoaspekter och även ett starkt samband hälsoaspekterna sinsemellan. Resultaten i föreliggande studie är i enlighet med rådande teorier som säger att mindfulness påverkar hälsa positivt genom bättre verklighetsanpassning och att hälsa är en komplex företeelse med flera interagerande komponenter.</p>

<p>Vi har valt att inrikta oss på försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag. Ömsesidiga försäkringsbolag präglas av att kunderna är dess ägare. Försäkringsbolag intresserade oss framförallt eftersom finansiella tjänstebolag sällan tas upp under vår utbildning, men även på grund av att försäkringar berör alla individer. Vi har med denna uppsats inte till avsikt att undersöka ömsesidiga försäkringsbolag i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till deras lönsamhet och bolagsstyrning. Lönsamheten eftersom att försäkringsbolag idag går mycket bra och det sker stora förändringar i dessa bolag. Bolagsstyrningen i och med att detta ämne länge har diskuterats, bland annat på grund av stora brister i bolagets styrelse. Detta har mynnat ut i vår problemformulering:</p><p>Vilken betydelse har bolagsstyrningen på lönsamheten i de svenska ömsesidiga försäkringsbolagen?</p><p>Vi har även till avsikt att få en djupare förståelse för försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag, och bolagsstyrningen. Med denna förståelse vill vi undersöka om det finns någon koppling mellan de två samt om bolagsstyrningen kan påverka ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Avslutningsvis vill vi studera om en alternativ bolagsform för ömsesidiga bolag skulle vara att föredra.</p><p>För att vår problemformulering och vårt syfte ska kunna besvaras har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, eftersom vi vill skapa en förståelse och gå på djupet genom att undersöka ett fåtal bolag, Därför har två ömsesidiga försäkringsbolag med tre respondenter från varje bolag intervjuats. Bolagen är Folksam och Länsförsäkringar Västerbotten, varje respondent har olika positioner i vardera bolag. Detta för att vi tror att respondenterna besitter olika åsikter i och med sin position. Fyra av intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats. Resterande två intervjuer genomfördes via telefon. För att kunna skapa den förståelse vi eftersträvar har en hermeneutisk kunskapssyn används samt ett deduktivt angreppssätt. Vi har använt oss av ett externt perspektiv och med det menar vi att vi inte har någon kontakt till bolagen.</p><p>Bolagsstyrning kan ske genom ett flertal olika styrverktyg. I denna uppsats har vi inriktat oss på den svenska bolagskoden och COSO-modellen. Vår litteraturöversikt och analysering av empirin har resulterat i att bolagsstyrningen har betydelse på ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Främst vill vi framhäva COSO-modellen tillsammans med att styrelsen bör bestå av en blandning av medlemmar utifrån och inifrån samt att styrelsen bör vara oberoende men inte väljas om för ofta, har betydelse för ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet.</p>