This thesis examines how the government presents and addresses the challenges it identifies regarding integration in the labor market in its policy documents. By applying Carol Bacchi’s What’s The Problem Represented To Be? as theory and method, we analyze how the government identifies and represents challenges. We also examine if any aspects brought up by previous research have been identified as challenges, but are left unproblematized and uncommented in the policy documents. The goal of the essay is to investigate and increase understanding and contribute with in depth knowledge of how and in what way challenges, in Sweden’s integration policy with a focus on the labor market, are discursively presented by the government, but also which challenges are raised by previous research but not presented by the government. The result shows that the government makes several recurring representations of problems in the policy documents, including that immigrants need an increased incentive to establish themselves on the labor market and in community life. What is left unproblematized by the government but highlighted by previous research is the structural discrimination on the labor market. Throughout the analyses, a number of concepts have been identified that have been left undefined, for example social establishment/integration.

Detta är en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlände invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trädde i kraft december 2010 med syftet att underlätta etableringen på den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlända invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen är Carol Lee Bacchis ”What’s the problem represented to be?”, vilken fokuserar på hur ett politiskt problem framställs genom att studera vilka lösningar som föreslås. Efter en noggrann genomgång av ett antal policydokument som framställdes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlände invandraren i den politiska diskursen implicit framställs som omotiverad och oförmögen till att träda in på den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med åtgärder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhällets agerande lämnas oproblematiserat. De följder detta kan få är dels att de nyanlända invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhällets attityd gentemot dessa riskerar att försämras. Detta är två utfall som ytterligare kan försvåra de nyanlända invandrarnas möjligheter till arbetsmarknadsetablering. / This is an essay that through discourse analysis examines how the newly arrived immigrant's identity is constructed in relation to the design of a legal reform, called the "establishment reform”, which came into force in Sweden in December 2010 with the aim to facilitate the establishment on the labor market of newly arrived immigrants. The implications of where this identity construction can lead are also discussed. The discursive analytical approach that is the basis for the design of the analysis is Carol Lee Bacchi's "What's the problem Represented to be?”, an approach that focuses on how a political problem is presented by studying the solutions that are suggested in order to solve it. After a careful review of a number of policy documents that were produced during the process that led to the entry of the establishment reform, it emerged that in the political discourse the newly arrived immigrant implicitly is portrayed as unmotivated and unable to enter the Swedish labor market unless the state intervenes with actions and demands, while problems in the behavior of Swedish civil society are left unaddressed. The impact this could have is partly that newly arrived immigrants lose confidence in their own capacities, and partly that civil society's attitudes towards immigrants may deteriorate. These are two outcomes that could further complicate the newly arrived immigrants' establishment on the labor market.

Chilenare är den största sydamerikanska invandrargruppen i Sverige som började sin flykt hit efter militärkuppen år 1973. Cirka hälften av de chilenska invandrarna är kvinnor och majoriteten har tagit sig till Sverige på grund av flykt eller anhöriginvandring. Många av dem var vid migrationen lågutbildade och kunde sällan fler språk än spanska. Studiens syfte är att undersöka hur chilenska invandrarkvinnor har reproducerat socialt kapital. Detta undersöks genom att ta del av deras berättelser om hur de upplevde vägen till etableringen på den svenska arbetsmarknaden. Forskningsfrågorna lyder som följer: 1) Hur tog sig chilenska invandrarkvinnor till sin arbetsmarknadsetablering? 2) Hur skapade sociala nätverk socialt kapital? Vilka resurser har de innehållit? 3) Vilka sociala aktörer har påverkat arbetsmarknadsetableringen för chilenska invandrarkvinnor? De teoretiska begreppen som används är Bourdieus kapitalbegrepp, Granovetters styrka i svaga länkar, samt Putnams överbryggande och sammanbindande socialt kapital. Utifrån dessa begrepp har jag skapat en konceptuell modell. Till studien har det använts en kvalitativ metod i kombination med en egocentrisk nätverksanalysmetod. Studiens resultat visar att de chilenska invandrarkvinnorna har haft det relativt lätt att etablera sig i den svenska arbetsmarknaden och nyttjat både svaga länkar och informella arbetssökningsmetoder för att hitta jobb. Undersökningsresultat visar också att sammanbindande sociala nätverk är av stor betydelse för de chilenska invandrarkvinnorna. Resultat visar att socialt och kulturellt kapital förlorade sitt värde i början av migrationen men som med tiden gick att återskapa. / Chileans are the largest South American immigrant group in Sweden that began their escape after the military coup in 1973. About half of the Chilean immigrants are women and the majority have made it to Sweden due to exile or family reunion immigration. Many of them had basic school education. At the time of migration Spanish was their only language. The purpose of the study is to investigate how Chilean immigrant women have reproduced social capital. This is examined by taking part in their stories about how they experienced the path to establishment in the Swedish labor market. The research questions are as follows: 1) How did Chilean immigrant women made their way to their labor market establishment? 2) How did social networks create social capital? What resources have they contained? 3) What social actors have had an impact on the labor market establishment of Chilean immigrant women? The theoretical concepts used are Bourdieu's capital concept, Granovetter's “strength of weak ties”, and Putnam's bridging and bonding social capital. The study has used a qualitative method in combination with an egocentric network analysis method. The results of the study show that Chilean immigrant women have found it easy to establish themselves in the Swedish labor market and have used both weak links and informal job search methods to find jobs. Survey results also show that “bonding” social networks are of great importance to the Chilean immigrants. Results show that social and cultural capital lost value at the beginning of migration but over time could be recreated.

Denna kvalitativa studie undersöker utrikesfödda kvinnors nätverksskapande och arbetsmarknadsetablering med utgångspunkt i socialt kapital och intersektionalitet. Målgruppen för studien är  irakiska och finska kvinnor som har invandrat till Sverige i vuxen ålder, har anställning samt befinner sig mellan 27–35 år. Tidigare forskning visar att utrikesfödda har sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden samt har mindre socialt kapital. Av den anledningen undersöktes problemområdet genom följande frågeställningar: ”Vilka nätverk har studiens informanter i Sverige och hur använder de sig av dessa för arbetsmarknadsetablering?” samt “Hur upplever informanterna att deras ålder, kön och etnicitet har påverkat deras arbetsmarknadsetablering i Sverige?”. Studiens analysform är innehållsanalys i kombination med egonätverk-analys. Resultatet har visat att nätverk och socialt kapital är viktigt för arbetsmarknadsetablering samt även visat två skillnader mellan målgrupperna: 1. De finska informanterna hade mer socialt kapital i sina nätverk än de irakiska informanterna. 2. Det har tagit betydligt längre tid för de irakiska informanterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta tyder på att socialt kapital värderas olika beroende på etnicitet och ursprung. Utifrån intersektionalitet betyder det att de irakiska informanterna har en mer utsatt position på arbetsmarknaden jämfört med de finska informanterna. / This qualitative study examines foreign-born women's networking and establishment in the labor market based on social capital and intersectionality. The target group for the study is Iraqi and Finnish women between 27–35 years old who have immigrated to Sweden in adulthood and are employed. Previous research shows that foreign-born people have weaker opportunities to establish themselves in the labor market and have less social capital. For this reason, the problem area was investigated through the following research questions: "What networks do the study's informants have in Sweden and how they use them to establish themselves in the labor market?” and "How do the informants experience that their age, gender and ethnicity have affected their labor market establishment in Sweden?". The analysis form of the study is content analysis in combination with ego network analysis. The results have shown that networks and social capital are important for labor market establishment and have also shown two differences between the target groups: 1. The Finnish informants had more social capital in their networks than the Iraqi informants. 2. It has taken the Iraqi informants much longer to establish themselves in the labor market. This indicates that social capital is valued differently depending on ethnicity and origin. Based on intersectionality, this means that the Iraqi informants have a more vulnerable position in the labor market compared with the Finnish informants.

Syftet med studien är att få en helhets förståelse för sociala nätverkens betydelse i etableringen på den svenska arbetsmarknaden för arabisktalande och persisktalande individer som har invandrat till Sverige. Studien ämnar även att besvara på hur informanterna använder sitt sociala nätverk för etablering på arbetsmarknaden, på vilket sätt de upplever att kompetenser och kunskap har för betydelse i etableringen på den svenska arbetsmarknaden samt vilken betydelse platsen har för nätverkande och etablering.Studien har genomförts med en kvalitativ metod där sju informanter intervjuades. I ramen av den föreliggande studien använde vi oss av tidigare forskning med en relevant koppling till studiens syfte och frågeställningar. Den insamlade empirin analyserades med utgångspunkt i Hodkinsons och Sparkes Careership-teori, Pierre Bourdieus kapitalteori och Robert D. Putnams teori om sammanbindande och överbryggande socialt kapital. Vidare analyserades deninsamlade empirin utifrån social nätverksanalys. Studiens resultat kring nätverkande pekar på att informanterna har använt sig av olika vägar för etableringen på arbetsmarknaden. Det som framkommer tydligt är att för vissa informanter har sammanbindande och överbryggande socialt kapital haft en betydelse för etableringen. Resultatet visar tydligt att utbildning kan en avgörande betydelse för etableringen. Andra faktorer som kan påverka etableringen är språkkunskapen och arbetslivserfarenheter enligt informanternas berättelser. Vidare har det framkommit att geografiska läget har en nära koppling till informanternas livskontext. Utifrån studiens resultat tyder allt på att det svenska språket är den mest avgörande aspekten för nätverkandet och etableringen. / The purpose of the study is to gain a holistic understanding of the importance of social networks in the establishment in the Swedish labor market for Arabic-speaking and Persian-speaking individuals who have immigrated to Sweden. The study intends to answer how immigrants use their social network to establish themselves in the labor market, it also tends to understand in which way the informants experience that competence and knowledge are important in the establishment in the Swedish labor market. Lastly, it aims to understand what significance the place has for networks and establishment.The study was conducted using a qualitative method where seven informants were interviewed. In the framework of the related study, we used previous research with a relevant connection to the study's purpose and issues. The collected empirical data were analyzed on the basis of Hodkinson's and Sparkes Careership-theory, Pierre Bourdieu's capital theory and Robert D. Putnam's theory of connecting and bridging social capital. Furthermore, the study was conducted with the help of an egocentric network analysis. The results of the study indicate that the informants have used different paths for establishment in the labor market. What is clear is that for some informants, connecting and bridging social capital has been important for the establishment. The results clearly show that education is of crucial importance for the establishment. Other factors that can affect the establishment are language skills and work experience according to the informants’ stories. Furthermore, it has emerged that the geographical location has a close connection to the informants' life context. Based on the results of the study, everything indicates that the Swedish language is the most crucial aspect for networking and establishment.