Syftet med denna undersökning är att studera det laborativa materialet vid namn Cuisenairestavar. Hur ska Cuisenairestavar användas enligt beskrivning i litteraturen? Hur används Cuisenairestavar i undervisningen? Hur förhåller sig det tänkta bruket från det faktiska bruket av dem i skolan? Jag har genomfört en fallstudie med litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer. Data från referenskällorna har tematiserats, tolkats och jämförts. Resultatet av fallstudien har synliggjort att Cuisenairestavarna bör användas som ett relationsmaterial för att skapa förståelse för matematiska relationer och samband. I den jämförande studien framgick att lärarna till stor del använde Cuisenairestavarna enligt det tänkta bruket, men med egna tillämpningar. Anmärkningsvärda skillnader som ifrågasätts i en avslutande diskussion är samtalets betydelse, en lärares avvikelse i användandet samt användandet av materialet som ett relationsmaterial. Slutsatsen av studien är att de intervjuade lärarna inte använder materialet till sin fulla potential.

The purpose of this study is to give a description of how six pedagogues in the third and fourth grade teaches mathematics and which working methods they use. When using the term working methods it is implied that it can for example be outdoors pedagogic, laboratory material, problem solutions et cetera. This material can both be an everyday material or a pedagogical material. The research was carried through by interviews and observations. Six pedagogues were interviewed in two different districts. Most of the pedagogues taught in the third grade and some in the fourth grade. The results show that all of the pedagogues use outdoor pedagogic, laboratory material and the schoolbook when teaching in mathematics.   According to the pedagogues elaborative material is when the pupils use their hands and bodies. The pupils are supposed to feel and act. The pedagogues work with elaborative material first by giving an introduction about the material that they are going to use in the mathematical lessons. The pedagogues use elaborative material so that the pupils get a better understanding. The pedagogues also considered that using elaborative material contributed to the pupils learning by several other senses, which then led to an easier and more fun understanding of mathematics.

No description available.

No description available.

Syftet med vårt examensarbete är att studera hur lärare ser på möjligheter att lyfta fram matematiken i undervisningen med laborativt material. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. Resultatet av intervjuerna visar att de flesta lärare ansåg att eleverna ska komma på matematiken själva. De menade att lärarna ska vara tydliga med syftet och ha en genomtänkt tanke vid användning av spel och laborationer. De ansåg också att det var viktigt att vara positiv och entusiastisk gentemot spel och laborationer. De flesta lärarna tyckte att matematiken kommer automatiskt om eleverna är mogna för det som ska läras in. Lärarna hade olika uppfattningar om vilka förkunskaper de ansåg en lärare bör ha när de använder sig av laborativt material. De flesta ansåg att ett stort intresse och förståelse för matematik kan räcka. I diskussion kommer vi att diskutera det som fann intressant i slutsatsen och diskutera inledningen.

Att använda laborativt material ger eleverna möjlighet att uttrycka sina kunskaper på ett annat sätt än i ett traditionellt arbetssätt. Det laborativa materialet är av stor betydelse då eleverna på olika sätt kan uttrycka kunskap med hjälp av materialet. Detta är en aktionsforskningsstudie gjord på två skolor i södra Sverige. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elevers förmågor i matematik kan synliggöras för bedömning. Syftet växte fram genom det utvecklingsbehov som identifierades på våra VFU-skolor. Vi planerade tillsammans med eleverna dagliga laborativa aktioner, som sedan videofilmades och transkriberades. Analysarbetet utgick från transkriberingen, samt dagliga anteckningar. Vår analys resulterade i följande kategorier som utgör vårt resultat: Fysiska handlingar med laborativt material, använder och utvecklar strategier med hjälp av laborativt material samt elever vägleder varandra med hjälp avlaborativt material. Utifrån resultatet och diskussionen drogs slutsatsen att laborativt arbetssätt synliggör andra förmågor än traditionella arbetssätt. Vi vill genom denna studie visa att elever visa mycket kunskap genom det laborativa arbetssättet.

Elever i den svenska grundskolan blir allt sämre på matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie är att besvara om användandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbättrar elevernas matematikkunskaper och vad som påverkar användandet av laborativt material. Denna kvalitativa litteraturstudie är baserad på nio tidigare studier. Den visar att användning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer påverkar resultatet och hur materialet används, lärarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lärarens egen kompetens att använda sig av materialet i undervisningen. / Swedish students continue to score lower in mathematics compared to students from other countries, according to the latest PISA survey. The purpose with this study is to answer whether the use of manipulative material can help increase students' mathematical skills, and also find out which underlying factors are affecting this. This qualitative literature study is based on nine previous studies. The result shows that the use of manipulative helps to increase the students’ mathematical skills. Other factors plays a significant role in the degree of contribution and how the material is used, the teachers' opinion of manipulative material, the combination of clear instructions for the students and the best adapted manipulative for respective mathematic problem and the teachers skills to make use of the materials in their teaching.

Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall vilka laborativa material som används i samband med additionsalgoritmer med tiotalsövergång. Studien undersöker vidare de laborativa materialens betydelse för elevernas förståelse vid introduktionen av algoritmerna. För att ta reda på detta genomfördes observationer och intervjuer. Resultatet visade på att  laborativa material var vanligt förekommande. Det mest använda laborativa materialet hos de intervjuade lärarna var pengar. Valet av pengar grundades på att det var vardagsnära och att det är uppbyggt utifrån vårt tiobassystem. Forskningen förespråkar en variation av material. I denna studie lyfts materialen upp såsom multibasmaterial och positionskort, vilka också bygger på vårt tiobassytem. Undervisningen som bedrivs av intervjuade och observerade lärare överensstämmer med forskningen. Undervisningen skulle kunna utvecklas ytterligare genom ökad användning av flera olika laborativa material för att därmed kunna tillgodose flera elevers behov.

För att en lärare ska kunna göra en bedömning av en elevs kunskaper måste eleven visa läraren vad eleven kan. Forskning har visat att elever tycker att naturvetenskap är svårt och att ett stort hinder är det naturvetenskapliga språket. Det naturvetenskapliga språket hindrar elever från att visa sin kunskap inom ämnet. Forskning har även visat att genom ett laborativt arbetssätt ges elever förutsättningar att visa sina kunskaper på flera olika sätt och att materialet kan vara ett stöd för eleven när språket inte räcker till. I denna aktionsforskningsstudie har det i de deltagande skolorna visat sig att det laborativa arbetssättet inte används som bedömningsunderlag när eleverna ska visa sina kunskaper trots att det ger eleverna fler sätt att visa sina kunskaper på än vid skriftlig examination. Studien syfte är därför att tillsammans med elever och lärare bidra med kunskap om hur ett laborativt arbetssätt används vid bedömning av elevernas naturvetenskapliga kunskaper utifrån läroplanens kunskapskrav i fysik när elever arbetar i grupp med ett laborativt material. Resultatet av studien visar att det är möjligt att genomföra en bedömning av elevers kunskaper vid laborativa arbetssätt och att elever visar då sina kunskaper på fyra olika sätt: diskuterar moment i uppgiften, använder det laborativa materialet, ställer frågor till sina gruppmedlemmar och muntligt eller praktiskt visar ämneskunskaper. Detta har uppmärksammats genom att eleverna vid genomförandet uppfyller flera av kunskapskraven för fysik i åk 6. Det som hämmar eleverna till att visa sina kunskaper ytterligare är uppgiftens begränsningar. Vidare forskning bör därför studera vilken typ av uppgifter som är fördelaktiga att använda sig av vid bedömning av elevers naturvetenskapliga kunskaper vid en laborativ uppgift i grupp.

Detta är en systematisk litteraturstudie som riktar sig mot matematik i årskurs f-3. Det har visat sig att elevers kunskaper gällande tal i bråkform är bristfälliga. I TIMSS resultaten från 2015 presenteras det att de svenska eleverna i årskurs fyra presterar sämre i området taluppfattning och aritmetik än genomsnittet av EU och OECD länderna som medverkade i studien (Skolverket, 2016). Det har även visat sig att elever bemöter ett flertal svårigheter gällande tal i bråkform. Utifrån detta är studiens ändamål att kartlägga hur elevers kunskaper i området tal i bråkform ser ut, samt hur laborativt material kan påverka elevers kunskaper. Studiens svar gällande syfte och frågeställningar baseras på vetenskapliga publikationer. Utifrån studiens resultat förtydligas hur olika typer av laborativt material kan användas i undervisningen med tal i bråkform, samt hur det i sin tur kan påverka elevers kunskaper. I resultatet tas även forskning upp som är emot det laborativa lärandet och istället talar för det abstrakta. Utifrån den granskade litteraturen går det att se att majoriteten av skribenterna är enade om att undervisning där laborativt material används gynnar elevernas förståelse för tal i bråkform. Däremot bör inte det abstrakta arbetet med tal i bråkform tas bort helt utan att undervisningen berör båda delarna för en utvecklad kunskap hos eleverna.