Företag X ska, på uppdrag av kund A, lagra produkter. Företaget upplever i dagsläget att en del interna transporter kan vara onödiga och att viss materialhantering, vid in- och utleverans, bör kunna utföras annorlunda för att uppnå ett bättre resultat. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur processerna för samtliga produktgrupper ser ut, inklusive hanteringstid för lastare, och jämföra det avtalade tillvägagångssättet med hur det faktiskt går till i nuläget, för att till sist kunna identifiera förändringsförslag vilka kan förbättra processerna. En fallstudie har genomförts där processen för in- och utleverans av kund A:s produkter har kartlagts baserat på observationer och intervjuer. Dessutom har en tidsstudie genomförts av produktgruppen lastare.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

Alltför många organisationer har datalager innehållande stora mängder sovande data, det vill säga data som sällan eller aldrig används. Sovande data påverkar en organisations datalager negativt eftersom den försämrar datalagrets prestanda, kostar pengar i onödan och påverkar datalagrets infrastruktur negativt. Enligt Inmon, Glassey och Welch (1997) är det en mycket svår och komplex process att rensa ut sovande data ur sitt datalager. Administratören måste ha kunskap om vilka datatabeller i datalagret som används och vilka rader utav data som används för att kunna ta bort data från datalagret. Enligt Inmon m.fl. (1997) är det nödvändigt att använda någon form av metod för att kunna identifiera vilken data i datalagret som kan klassas som sovande data. Syftet med arbetet är att undersöka hur svenska företag hanterar sovande data för att ta reda på vilka metoder de använder för att identifiera sovande data och vad de gör med den datan som blir klassad som sovande data.

Allt eftersom webben utvecklas kommer det nya tekniker och verktyg att lära sig för webbutvecklare. WebStorage är en av dessa. Som en del av HTML5 har den många användbara funktioner som öppnar upp nyamöjligheter för utvecklare och för vad webben kan användas till. Som plattform har en hemsida som gåttunder projektnamnet Partify använts och här har Web Storage testas att användas för att undersöka hurman bäst använder tekniken. Rapporten innehåller ingående fakta om hur Web Storage är uppbyggt ochhur man använder det. Efter jämförelse med dagens vanliga teknik, cookies, finns tydliga resultat på hur väl Web Storage hävdarsig när det gäller säkerhet, prestanda, användarvänlighet och funktionalitet. I slutsatsen finns det tips påhur man bör använda Web Storage för att få bäst resultat samt funderingar om vad som kommer hända iframtiden. Man bör läsa denna rapport om man vill lära sig om en ny och spännande del av html5 och harfunderingar över om det är värt att börja använda den istället för cookies. / The web continues to develop and as it do new techniques and tools keep coming. Web Storage is a oneof them. As a part of HTML5 it has many useful functions that open up new possibilities for developersand what the web can be used for. On a website called Partify Web Storage has been tested to study howto best use it. This report contains facts about how Web Storage is built and how to use it. After comparison with the technique most used today, cookies, clear results is to be found about how wellWeb Storage is when it comes to safety, performance, application handiness and functionality. In theconclusion there are tips about how to use Web Storage for best results and thoughts about what thefuture holds. You should read this report if you want to learn about a new and exciting part of html5 and have thoughtsabout if it’s worth to start use it instead of cookies.

Motion capture data behöver lagra på ett eller annat sätt lagra detta med databas skulle innebära väldigt många fördelar. Den används på många olika sätt och i olika branscher därmed skulle innebära en stor förändring. Det finns två olika kategorier av databaser SQL databaser och NoSQL databaser, dem databaser som kommer testas är relationsbaserade MySQL och dokumentbaserade CouchDB med en prototyp som utvecklas för att utföra dessa tester. Testerna påvisar att CouchDB är bättre databaslösningen vid lagringen av motion capture data. Men ytterligare arbete skulle kunna utföra flera tester som påvisar att läsning av motion capture data från databaserna kan ske i realtid. Mätningar från experimentet bevisar att CouchDB är den snabbare på att lagra Motion Capture data. I framtida arbete skulle arbetet kunna införas i filmbranschen och bli effektivt genom att använda mindre hårddiskutrymme och minska kostnaderna.

Det har länge funnits arbete med att minimera miljöförstöringen av vattenkvaliteten.För att minimera skadorna som vattnet utsätts för bör det utföras fler tester och undersökningar på olika platser så att man kan åtgärda dessa så fort som möjligt. I dagsläget utförs dessa tester någon gång om året eller mindre, då det är tidskrävande att göra dessa tester. Ett studentprojekt på Halmstads Högskola, CatFish Projekt, arbetar med att automatisera undersökning av vattenkvaliteten med hjälp av automatiserade robotar. Fokuset inom detta projekt kommer att ligga på att programmera ett program som samlar in data från en kamera som sitter på en av CatFish:s tre robotar, Fish. Programmet är skrivit i Bash-script och använder sig utav multimediaramverket GStreamer. Programmet ska därefter överföra den uppsamlade data och lagra informationen på en hårddisk som är kopplad till roboten Cat. Informationen som samlats in kommer att göras om till en fullständig video som sedan kan analyseras vi ett senare tillfälle. För att transportera över informationen användes UDP ihop med RTP. Projektet fördjupar sig i videokvalitet och använder sig utav olika mätningsalgoritmer som MSE, SNR och PSNR för att få fram den bästa videokvaliteten.

Norge är det nordiska land där elbilsmarknaden har växt allra mest under 2010-talet. På grund av detta kommer landet under 2020-talet sättas under press för hur elbilarnas batterier ska tas hand om när de lämnar bilarna. Batterier som inte längre uppfyller elbilarnas energikrav kallas “End-of-Life”-batterier (EOL).  Batterierna klassas som farligt gods och innehar stora risker för termiska rusningar som kan uppstå via kortslutningar. De innehåller också fortfarande en hel del energi lagrad i dem efter förbrukning i elbilarna, som skulle kunna användas i en “Second-Life”-applikation. Vidare går det åt stora kostnader för att tillverka batterierna, delvis på grund av de dyra metallerna inuti, dessa är därför viktiga att återvinna.  Examensarbetet hade därför som mål att identifiera flödes- och värdekedjor för de olika batterierna i Norge, och komma med information om hur batterierna ska hanteras och lagras när de når “EOL”. Projektet tog också upp vilka applikationer batterierna kan återanvändas i från ett norskt perspektiv, samt komma med förslag på återvinningsmetoder för batterierna. På detta sätt ges en tydlig bild om hur batterihanteringen ska gå till, vad som redan görs för att ta hand om dem och vad som kan förbättras. Projektet bestod till störst del av en litteraturstudie som tar upp känd kunskap angående dessa områden. Dessutom genomfördes intervjuer med ledande personer inom marknaden för att få kunskap om vart batterierna tar vägen när de når EOL.  Kunderna lämnar in bilarna till Ragn-Sells när de inte längre uppfyller deras behov. Ragn-Sells demonterar bilarna och tar hand om batterierna tills de hämtas upp av Batteriretur. Hos Batterireturs fabrik i Fredrikstad demonteras batterierna till modul- och cellnivå och de kvarvarande batteridelarna behandlas som avfall. Efter kontrollering av “State-of-Health” (SOH) byggs nya moduler upp av de celler med tillräcklig mängd kapacitet. Resten av cellerna skickas till materialåtervinning i Tyskland och Frankrike. Kostnaden för återvinning av batterierna uppgår till 25 Nok/kg.  Volymen på EOL-batterier kommer att öka stort under 2020-talet när folk lämnar in sina bilar, nya lagringsfabriker kommer därför behöva byggas. För att minimera risken för en brand och snabb åldring av batterierna får de inte utsättas för höga temperaturer, vibrationer och shocker. Personal bör bära säkerhetshandskar och glasögon vid hantering av batterier för att minimera skaderisk. Batterierna ska lagras under låga laddningstillstånd i torra miljöer och bör vara lagrade i brandceller för att minska risken för en brandspridning om en väl händer. Batterierna som kan användas i en “Second-Life”-applikation kommer behöva lagras till marknaden för dessa är mogen. Vilket sannolikt kommer att hända när tillräckligt många EOL-batterier är i Cirkulation i mitten på 2020-talet. Batterierna kan återanvändas som energilagringssystem för förnybara energikällor som vind- och solkraft. På detta sätt löser man problemet med dessa energikällors intermittenta natur, och folk kommer kunna dra elektricitet från batterierna de timmarna när elen är dyrare, som under kvällen. Vidare kan batterierna användas som energilagring vid Norges fiskodlingar som i 30 % av fallen opererar utanför nätet, på så sätt behöver de inte generera lika mycket elektricitet från dieselmotorer. EOL-batterierna kan konkurrera med nya likartade batterier om vetskap om deras energikapacitet är tillgänglig, priserna är på en rimlig nivå och om batterierna kan justeras för att anpassas till sin nya applikation.  Två tredjedelar av kostnaderna för återvinning av batterierna angår logistik, vilket gör att det skulle på sikt bli billigare om batteriåtervinningen flyttades helt till Norge. Två beprövade metoder föreslogs som Norge kan ta efter. Den ena är en kombinerad pyrometallurgisk och hydrometallurgisk process från Umicore, den andra en kombination av mekaniska och hydrometallurgiska metoder från Duesenfeld. Umicores metod är mer automatiserbar medan Duesenfelds metod kan återvinna nästan allt material i cellerna. / Norway is the Nordic country where the market for electric vehicles has grown the most during the 2010s. Because of this, the country will be under pressure in the 2020s for how the batteries from the electric vehicles will be taken care of when they leave the cars. Batteries that no longer fulfill the energy requirements for the electric vehicles are called “End-of-Life” (EOL) batteries.  The batteries are classified as hazardous waste and carry great risks of thermal run-offs that can occur through short circuits. They also still contain a lot of energy stored in them after being used in the electric cars, which could be used in a "Second-Life" application. Furthermore, considerable costs are incurred in manufacturing the batteries, partly because of the expensive metals inside, which are therefore important to recycle.  The thesis project therefore aimed to identify the flow and value chains for the different batteries in Norway, and provide information on how the batteries should be handled and stored when they reach “EOL”. The project also brought up which applications the batteries can be reused from a Norwegian perspective, and suggestions on recycling methods for the batteries. In this way, a clear picture is given of when the battery management should focus, what is already done to take care of them and what can be improved. The project consisted largely of a literature study that takes up known knowledge about these areas. In addition, interviews with leading people in the “EOL”-battery market were conducted to gain knowledge of where the batteries are going when they reach EOL.  Customers hand in the electric cars at Ragn-Sells when they no longer have a need for them. Ragn-Sells then dismantle the cars and take care of the batteries until they are picked up by Batteriretur. At Batteriretur’s factory in Fredrikstad, the batteries are dismantled to module and cell level and the remaining battery parts are treated as waste. After checking the "State-of- Health", new modules are built up of the cells with sufficient capacity. The rest of the cells are sent for recycling in Germany and France. The cost of recycling the batteries amounts to 25 Nok/kg.  The volume of EOL batteries will increase significantly in the 2020s as people hand in their cars, so new storage factories will need to be built. To minimize the risk of a fire and rapid aging of the batteries, they must not be exposed to high temperatures, vibrations and shocks. Personnel should wear safety gloves and glasses when handling batteries to minimize risk of damaging themselves. The batteries shall be stored under low charge conditions in non humid environments and should be stored in fire cells to reduce the risk of a fire spreading, during for instance if a fire were to happen. The batteries that can be used in a "Second-Life" application will need to be stored until the market for them has emerged. Which will probably happen when enough EOL batteries are in circulation in the middle of the 2020s. The batteries can be reused as energy storage systems for renewable energy sources such as wind and solar power. In this way, the problem with the intermittent nature of these energy sources will be solved, and people will be able to draw electricity from the batteries during the hours when electricity is more expensive, like during the evening. Furthermore, the batteries can be used as energy storage in Norway's fish farms, which in 30% of cases operate off the grid, in this case they do not need to generate as much electricity from diesel engines. The EOL batteries can compete with new similar batteries if customers are aware of their energy capacity, prices are at a reasonable level and if the batteries are adjusted to adapt to their new application.  Two-thirds of the costs of recycling the batteries relate to logistics, which means that in the long run it would be cheaper if the battery recycling were moved completely to Norway. Two tried and tested methods were proposed that Norway can adopt. One is a combined pyrometallurgical and hydrometallurgical process from Umicore, the other a combination of mechanical and hydrometallurgical methods from Duesenfeld. Umicore's method is more automated while Duesenfeld’s can recycle almost all of the materials in the cells.

No description available.

Följande rapport beskriver hur ett system för klusterlagring samt visualisering av geografisk data utvecklades för kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i mjukvaruutveckling. Produkten utvecklades på begäran av kunden Ubiquitous Computing and Analytics Group vid Institutionen för datavetenskap på LiU. Produkten som skapades består i stora drag av tre huvudsystem: dataflödet som tar emot data och transporterar till de andra två systemen, en distribuerad datalagring och en visualisering som presenterar mottagen data på ett behändigt sätt. I teorin beskriver rapporten främst de ingående teknologier som användes för att bygga produkten och hur dessa fungerar. Detta täcker bland annat Apache NiFi och Apache Kafka för dataflöde, Apache Ignite för distribuerad datalagring samt CesiumJS för visualisering. Där beskrivs också de ramverk som användes för samarbete i gruppen, Kanban och Scrum. Metoden täcker hur arbetet organiserats; hur kommunikation med externa parter skett, vilka dokument som skulle produceras samt deras syfte och även hur ansvar och uppgifter fördelats i gruppen. Det täcker också en mer teknisk del av arbetet: hur testning skulle utföras samt hur gruppen skulle använda sig av Git för versionshantering. Tre stora slutsatser nås. Först kommer rapporten presentera hur produkten skapar värde för kunden genom att beskriva de egenskaper kunden önskade att systemet skulle ha och hur dessa uppfylls. Sedan presenteras de lärdomar som kunde dras från projektet med stort fokus på komplexiteten att arbeta mot en extern kund och vad gruppen har lärt sig om det. Slutligen besvaras hur passande klusterlagring är för lagring och processering av stora mängder data. Slutsatsen blev att det passar väldigt bra på grund av dess kapacitet till parallella beräkningar. Till sist följer sju individuella delar där varje gruppmedlem har tagit en viss del av projektet som gruppmedlemmarna forskat vidare på. Agaton Sjöberg undersökte hur begreppet big data relaterar till den produkt som skapats i projektet samt dess applikationer. Erik Matti skapade en överblick på Apache NiFi och Apache Kafka som datakommunikationssystem. Joakim Elgh undersökte möjliga attackytor i projektgruppens distribuerade lagring och hur de kan åtgärdas. Joakim Forsberg jämförde Node.js med python som grund för en backend i en server. Oliver Johns undersökte skillnaderna mellan Apache Ignite och MySQL och för vilka användningsområden de passar. Rasmus Karlbäck jämförde Apache Hadoop och Apache Kafka som ramverk för distribuerad lagring. Viktor Palm undersökte CesiumJS, Leaflet och D3js som ramverk för geografisk visualisering.

No description available.