Syftet med denna uppsats är att utreda om, och under vilka omständigheter, lagstiftning är en effektiv metod för att motverka barnarbete. Vi baserar undersökningen på en teoretisk modell där inkomstnivå och inkomstfördelning är faktorer som påverkar effekten av en lagstiftning. I den empiriska delen utför vi regressionsanalyser med andelen barnarbete som beroende variabel. Våra resultat tyder inte på att låg inkomstnivå är ett hinder för att lagstiftning mot barnarbete ska vara verkningsfullt. Däremot visar vår undersökning att ekonomisk jämlikhet är en förutsättning för att lagstiftning ska ge effekt.

Begreppet Whistleblower (Visselblåsare) avser en person som internt eller externt uppmärksammar missförhållanden eller andra oegentligheter på sin arbetsplats och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Vi vill belysa detta utifrån ett svenskt perspektiv, med inriktning på lärare inom privat- och offentlig sektor. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur svenska lärare upplever att de blir bemötta vid framförd kritik om missförhållanden på arbetsplatsen. Vi vill även få en inblick i lärares uppfattningar av vad som krävs för att de ska känna större trygghet i att framföra kritik gentemot sin arbetsgivare, samt hur de ställer sig till en svensk whistleblowing-lagstiftning. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med både lärare och en regional ombudsman. Resultaten analyseras huvudsakligen utifrån Alvessons teori om organisationskultur, Hirschmans teori om sorti, protest och lojalitet, samt Goffmans teori om stigmatisering. Resultatet visar att lärare känner stor rädsla för att framföra kritik riktad mot arbetsplatsen då det ofta leder till repressalier i form av lägre lön, sämre arbetsförhållanden eller kyligt bemötande. Intervjupersonerna uppvisar en positiv inställning till en svensk whistleblowing-lagstiftning. Samtidigt ställer de sig skeptiska till att en lag skulle resultera i att fler lärare vågar ta steget att “blåsa i visslan”. Andra faktorer, såsom organisationskultur och normer upplevs väga tyngre när det gäller lärares benägenhet att framföra kritik på arbetsplatsen.

Skatteparadis har funnits i många år. De första trenderna på skatteparadis kan spåras redan från 1960 - talet och det verkar inte finnas något stopp för dess tillväxt. På grund av en alltmer globaliserad värld har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgränserna. Likaså har alltfler människor i dag en ökad förmögenhet. Allt detta tillsammans skapar en skattekonkurrens som gör det möjligt för vissa stater, det vill säga skatteparadis, att locka till sig utländska investerare som i vanliga fall inte skulle ha varit så attraktiva om de förmånliga skattevillkoren inte hade funnits. Uppsatsens syfte är dels att ge en innebörd av vad skatteparadis innebär, dels att studera vilka aktioner riktade mot skatteparadis det finns samt påvisa hur dessa fungerar som medel. Det sistnämnda syftet är tänkt att ta CFC - lagstift¬ningen i beaktande genom att studera vilken funktion denna har som förebyggande åtgärd mot skatteparadisen. För att komma åt problemet med skatteparadis pågår det, hos många organisationer, ett effektivt förebyggande arbete mot dess framväxt. Likaså är det tänkt att CFC - lagstiftningen ska hjälpa till att motverka skatteparadisen på den grunden att lagstiftningen är tänkt att inhemska delägare ska löpande beskattas för lågbeskattade inkomster i utländska juridiska personer. Genom detta ska den skattskyldiga inte kunna undgå beskattning även om de placerar sin förmögenhet i stater med låg beskattning eller till och med ingen beskattning alls. Ett bland flera skäl, vilken påverkar att skatteparadis inte kan utplånas helt och hållet, som jag har kommit fram till i uppsatsen är den starka sekretess som råder i skatteparadisstaterna. Genom den starka sekretessen sker det inget effektivt informationsutbyte med länder i andra delar av världen. Detta gör att det bland annat blir svårare att spåra människors samt bolags konton till stater vilka kännetecknas som skatteparadis.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av försvårande omständigheter i organisationen och deras påverkan på bedömningar i barnavårdsutredningar. Studien bygger på ostrukturerade intervjuer med fem socialsekreterare. I intervjuerna framkommer att socialsekreterarna upplever att följande organisatoriska faktorer försvårar deras bedömningar i barnavårdsutredningar: resurser, specialisering, insatsrepertoar och lagstiftning. Med resurser avses tidsbrist, kunskapsbrist och kommunernas begränsade ekonomi. Socialsekreterarna upplever att dessa faktorer exempelvis leder till att vissa klienter inte får den hjälp som socialsekreterarna anser att de är i behov av. Socialtjänstens specialiserade enheter upplevs påverka samarbetet mellan olika enheter och försvårar på så sätt bedömningar i barnavårdsutredningar. Socialsekreterarna i denna studie upplever även den begränsade insatsrepertoaren som en försvårande faktor, då klienterna måste passas in i en insatsmall. Även brist på familjehem upplevs som en svårighet i insatsrepertoaren vilken påverkar bedömningar. Slutligen upplever socialsekreterarna lagstiftning som en försvårande faktor när det gäller bedömningar i barnavårdsutredningar. I studien fördjupas sedan förståelsen av hur dessa faktorer kan påverka bedömningar. Det görs genom en analys utifrån olika organisationsteorier. Nyckelord: bedömning, organisation, socialsekreterare, barnavårdsutredning, socialtjänst, resurser, specialisering, insatsrepertoar, lagstiftning / This study aims to examine social workers experience of aggravating circumstances in the organization and their impact on the assessments in child protection investigations. The study is based on unstructured interviews with five social workers. The interviews reveal that the social workers experience the following organizational factors affecting the assessments in child protective investigations: resources, specialization, intervention repertoire and legislation. With resources means lack of time, lack of knowledge and limited local economy. The social workers experience for example, that these factors lead to that some clients do not get the help the social workers believe they are in need of. The social services specialized units perceived affect the co-operation between different units and therefor aggravate assessments in child protection investigations. The social workers in this study raised the limited intervention repertoire as an aggravating factor, the clients have to be fitted into an intervention template. Lacks of foster homes are perceived as difficulties in the intervention repertoire, which affect assessments. Finally the social workers experience legislation as an aggravating factor in child protection investigations. Through an analysis based on various organizational theories will the understanding of how these factors can impact assessments deepens in the study. Keywords: assessment, organization, social worker, child protection investigation, socialservice, resources, specialization, intervention repertoire, legislation

The laws regarding amateur metal detecting varies greatly between Sweden, Denmark and Great Britain. The Swedish restrictive model is implemented to protect the cultural heritage and prohibits the use of metal detectors. In Great Britain it is encouraged to search for objects and reporting it to the Portable Antiquities Scheme (PAS). Denmark has a slightly less liberal model then Great Britain. The liberal model in Great Britain was met by the archeological community with great skepticism. The end results after almost 40 years of cooperation with detectorists is a massive amount of archeological data which has been used for various research in different fields. This paper aims to research the possibilities Sweden has to cooperate with amateur detectorists. An online survey which was answered by Swedish amateur detectorists sheds light on their opinions about the restrictive legislation, cooperation and interests in ethically detecting to aid the preservation of the cultural heritage.

The new Library Act came in force in January 2014, external changes such as globalization and information technologies had changes the way libraries work and the new law aimed to reflect this. The aim of this study is to examine ideas surrounding the mission of the public library as it appears in the referral statements that three state agencies and three interest organizations gave to the ministry publications series Ds 2012:13. The questions this thesis examines are: what ideas can be discerned in the respond-ents' opinion regarding public library's mission? How is the con-sultation bodies’ way of looking at public library's mission to-wards the government's approach? In this thesis the empirical ma-terial has been analyzed using a theoretical model called The four spaces – a new model for the public library designed by Casper Hvenegaard Rasmussen, Henrik Jochumsen and Dorte Skot-Hansen. The model consists of four different goals and four differ-ent spaces and can be used as a basis for discussions about the public libraries role in society. The findings show that the state agencies and the interest organizations view of the mission of the public library is that of a knowledge intermediaries and a conveyer of information, of promoting reading and democratic views and having children and adolescents as a focus group. In regards to the comparison between the government’s ways of looking at the mis-sion, I found only a few differences. The respondent’s wanted to widen the mission compared to the governments view. / Program: Bibliotekarie

<p>Bakgrund</p><p>Under senare år har näringslivet fått uppleva flertalet skandaler inom företagsvärlden angående förtroendet för storföretagen, både internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har också de flesta länder i Europa infört någon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man säger i Sverige. För att marknaden skall få mer förtroende för näringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som påverkar förtroendet för det svenska näringslivet.</p><p>Metod</p><p>Studien grundar sig på en kvalitativ metod med utförda intervjuer på fyra grupper det vill säga revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. Utifrån dessa intervjuer har uppsatsens primärdata samlats in vilket är kärnan i uppsatsen.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att enbart bolagskoden inte kan återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Det krävs flera åtgärder för att stärka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet. Det framgår även i studien att bolagskoden är uppbyggd på självregleringssystemet vilket skapar en ökad öppenhet och transparens med principen följa eller förklara.</p>

<p>Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare. Jag har i min studie valt att i analysen jämföra informanternas intervjusvar och redovisat skillnader och likheter med hjälp av olika teman som mobbning, utbildning, lagstiftning, yrkesroll med mera. Dessa har sedan kopplats samman med den teorin som nämns i arbetet. De resultat som jag kom fram till är att lärare och skolpersonal har höga krav på sig att kunna hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Tyvärr visar studien också att kunskapen om vilka lagstadgade skyldigheter de har är undermålig, trots detta har de ändå kunskap om vissa delar i lagstiftningen så som skadestånds möjligheter och likabehandlingsplaner. Lärarutbildningens fokus på mobbning har de senaste åren förändrats och blivit bättre än tidigare men ändå anser både studenter och deras lärare att utbildningen ännu inte är tillräcklig. Studien visar också på att samtliga intervjuade drivs av ”den goda viljan” att ta tag i och hantera mobbning när det uppstår, men de säger också att de vill och behöver ha mer kunskap om mobbning.</p>

No description available.