Produktionsplanering i ett projekt kan vara komplicerat eftersom den ofta inkluderar många aktiviteter som är beroende av varandra med många olika aktörer. Ett framgångsrikt projekt kännetecknas av en effektiv produktionsplanering där man styr och driver projekten med en exakt planering. I en produktionstidplan, som presenteras som ett gantt-schema med beroenden och kopplingar mellan aktiviteter, kan det vara svårt att göra bedömningar och dra konsekvenser av byggskedet och produktionssätt. Ett verktyg som inbjuder till att hitta och visualisera produktionssätt är 4D-simuleringar, som innebär att en BIM-modell kopplas till produktionstidplan och spelas upp som en animerad sekvens. Skanska Sverige är en aktör som har valt att börja utveckla och implementera användning av 4D-simuleringar i projekt. Förståelse om hur 4D-simuleringar kan bidra och komplettera i planeringsarbetet kan erhållas genom att undersöka användningsområden i produktionsfasen, vilka möjligheter och begränsningar som finns med detta samt genom att belysa nuläge och vad som kan betraktas som problemområden med produktionstidplanen som verktyg. I denna studie har intervjuer genomförts med projektrollerna tidplanerare, produktionschef och blockchef i två olika projekt, där man i produktionsfasen i projekten arbetar med att utveckla och implementera 4D och simuleringar. Detta har utförts för att empiriskt identifiera användningsområden för 4D-simuleringar i produktionsfasen, vad det kan bidra med och tillämpas för i produktionsplaneringen samt vad det finns för problemområden med produktionstidplanen. Med utgångspunkt i befintlig teori om 4D-simuleringar, produktionsplanering och produktionstidplan har den empiriskt insamlade datan analyserats för att redogöra för möjligheter och begränsningar med användning av 4D-simuleringar i produktionsfasen. Till följd av att forskning har visat att 4D/BIM kan komplettera lean construction har en analys utförts kring hur empiriskt identifierade användningsområden för 4D-simuleringar kan kombineras med planeringsmetodiken Last Planner System, som har sin utgångspunkt i lean construction. Resultatet i studien visade att jämföra olika planeringsalternativ, kvalitetskontrollera planering, planering av logistik samt visualisera ordningsföljd av aktiviteter och moment är användningsområden för 4D-simuleringar i produktionsfasen. Dessa användningsområden kan bidra i produktionsplaneringen genom att produktionstidplanen kan optimeras, planeringen i produktionstidplanen kan kontrolleras och följas upp, en tydlig plan för logistiken i ett tidigt skede kan erhållas, produktionsframdriften kan kommuniceras, yrkesgrupper kan samordnas och det kan användas i säkerhets- och arbetsmiljöarbetet. Studien visade följande: Det man i produktionsfasen i projekt identifierat som områden för användning av 4D-simuleringar tenderar att vara svårt att göra med produktionstidplanen som verktyg Användningsområdena för 4D-simuleringarna som har identifierats i projekt kan i det stora hela uppfyllas av de egenskaper som en 4D-simulering har 4D-simuleringar begränsas av detaljnivå och indelning av BIM-modell samt kopplingen Användningsområden och egenskaper för 4D-simuleringar kan relateras till lean construction principer och bidra i planeringssteg i Last Planner System, vilket påvisar att 4D-simuleringar kan komplettera och tillhandahålla grunden för lean construction

El objetivo general del presente trabajo de título es investigar y evaluar respecto a la implementación de LPS y 4D en dos obras, realizadas en diferente tiempo y por diferentes empresas, pertenecientes al sector de la industria de la construcción chilena, con el objeto de reportar la forma de implementación, beneficios e inconvenientes registrados; se espera proveer información para futuras implementaciones tomando en cuenta los resultados obtenidos y entregando nuevas oportunidades de investigación en base a las oportunidades encontradas del conjunto LPS+4D. En la actualidad las empresas chilenas se enfrentan a una alta competitividad, la globalización y los avances en el mundo las impulsan a luchar con todas las estrategias posibles para mejorar su productividad, eliminando pérdidas y aumentando el valor de sus productos. Debido a la alta cantidad de recursos que se utilizan en un proyecto de construcción, es que las diferentes empresas del sector se concentran en nuevas metodologías y planteamientos, los cuales se dirigen a una mejor utilización de ellos. Es por esto que GEPUC junto con dos empresas pertenecientes al rubro de la construcción han seleccionado dos obras ubicadas en la ciudad de Santiago para implementar nuevas tecnologías tales como LPS+4D. A través de esta memoria se pretende evaluar en forma cualitativa dichas implementaciones, que se comenzó a aplicar en Chile en el Museo de la Memoria. Los resultados obtenidos son un conjunto de descripciones de la forma de realizar la implementación en cada obra estudiada, con esto es posible entregar fortalezas y desventajas de los diferentes planteamientos del uso de LPS+4D y oportunidades en diferentes campos para una implementación de ésta.

Ingeniero Civil / Dentro de la construcción en Chile se han encontrado diversos problemas, entre los que se destacan: planificaciones deficientes, ya que en la carta Gantt no se logran visualizar las tareas que se desean ejecutar; falta de congruencia entre los compromisos propuestos y los ejecutados en terreno, lo que conlleva a Causas de No Cumplimiento (CNC); y dificultades de comunicación entre los actores del proyecto, ya que se entrega información ambigua lo que conlleva a distintas interpretaciones, a veces contradictorias. El foco de esta investigación se centra en el uso de Last Planner junto a la modelación 4D para mejorar la planificación, reducir la incertidumbre y mejorar comunicación en la construcción de edificaciones. El Sistema Last Planner es una herramienta de Lean Construction, que apunta a lograr un trabajo en equipo y posee distintos niveles de planificación, donde se identifican las restricciones y se tratan de reducir con el fin de ejecutar las tareas a tiempo. La modelación 4D, busca conectar las planificaciones hechas en carta Gantt con su modelo tridimensional, con el fin de visualizarlo en el tiempo, identificando de este modo interferencias, actividades realizadas y programadas. El trabajo se inicia con la recolección de experiencia de personas que han utilizado modelos 4D en la construcción de proyectos. Luego se trabajó en cuatro proyectos entre Julio 2011 y Mayo 2012: dos que utilizaron Last Planner y dos que utilizaron Last Planner-4D. Para el primer grupo de proyectos se hicieron visitas a algunas reuniones de planificación donde se midieron indicadores de la implementación Last Planner en relación a las recomendaciones indicadas en la literatura. Para el otro grupo de proyectos se midieron tres fases: Fase I: Uso de imágenes del modelo 4D, Fase II: Manipulación directa del modelo 4D y Fase III: Utilización de videos del modelo 4D, durante las reuniones de planificación. Para cada una de estas fases se midieron los mismos indicadores de la planificación que el primer grupo de proyectos. El análisis cuantitativo subjetivo medido arroja que, de los proyectos estudiados, los que utilizan Last Planner poseen mejores resultados que los Last Planner-4D. Sin embargo, hay que tener en consideración el entendimiento del Sistema Last Planner, trabajo en equipo, constancia en realizar las reuniones de planificación y análisis crítico del plan propuesto en las reuniones de planificación, parámetros no medidos en la investigación. La incertidumbre medida con los resultados del Porcentaje de Plan Completado (PPC), está directamente relacionada con la planificación, si bien el uso de un modelo 4D ayuda a esclarecer el plan a ejecutar, su uso no es directo con los resultados que se obtengan del PPC. Para cada una de las fases se midió el uso del modelo 4D, mediante la cantidad de veces que se acude al modelo durante la reunión de planificación, para los dos proyectos estudiados, el uso del modelo 4D es de gran ayuda cuando la construcción no era repetitiva, pero una vez llegado a los pisos tipos se pierde interés en el modelo, ya que conocen lo que deben hacer, cómo ejecutarlo, cuántos recursos y tiempo utilizar. Al finalizar cada fase se aplicó una encuesta de satisfacción para medir la comunicación del uso de Last Planner y Last Planner-4D respectivamente. Esta comunicación resulta ser muy satisfactoria, sobre el 75% promedio en todos los casos. Finalmente de acuerdo a los proyectos estudiados, se pudo plantear una propuesta de implementación de Last Planner-4D, para la obra gruesa de edificaciones.

Denna studie har utgått från Wayne A Chandlers och Carrol L Frys teori kring så kallade ”frames of explicability” (förklaringsramar) inom fantasygenren och applicerat denna på novellsamlingen The Last Wish av Andrzej Sapkowski. Syftet var att precisera Sapkowskis förklaringsram, det vill säga hur han förmedlar en illusion av sanning trots novellernas övernaturliga element, med fokus på den fiktiva värld som byggs upp i novellerna. Genom en närläsning av The Last Wish med Wolfgang Iser, Kathleen McCormick och Jonathan Cullers teorier om repertoarer och litterär kompetens i åtanke visade studien att Sapkowskis förklaringsram till största del består av intertextuella referenser men även en paradoxal realistisk framställning av övernaturliga fenomen. Det senare attribueras till framställningar som går att härleda till den verkliga världen, dess historia och moraliska tvetydighet.

This paper will cover the creation of my thesis film, “Down to the Last,” from concept to completion, with a special focus on writing a dark comedy with a strong female lead, and the desire to incorporate visual effects and stunts to enhance the overall story. Details of how my crew and I decided to approach the challenges of my script and vision will be fleshed out along with solutions to problems we faced during preproduction, principle photography, and postproduction. The outcome of the project is a combination of minute deviations from my initial vision and a minimization of visual effects in order to preserve the tone and humor of the story.

Uppgiften att leverera ett byggprojekt med gott resultat, både vad gäller kvalitet, byggtid, hållbarhet och ekonomi kräver att produktionsstyrningen fungerar på ett sådant sätt så att produktionen kan fortlöpa med ett jämnt flöde med så få hinder som möjligt. Detta är något den traditionella produktionsstyrningen inte klarar på ett tillfredsställande sätt då det generellt inom byggproduktion är många planerade aktiviteter som ej utförs enligt plan. Denna rapport behandlar produktionsstyrningen utifrån ett Lean Construction-perspektiv med fokus på de visuella hjälpmedel som underlättar styrningen av produktionen, samt utvärderar NCC:s egna verktyg, NCC Projektplanering och jämför detta med vedertagen teori inom främst Lean Construction och Last Planner System. Rapporten presenterar resultat från intervjuer, studiebesök, enkäter och aktionsforskning genomförd inom ett verkligt projekt.  Vad rapporten ämnar besvara är hur NCC skall arbeta med Lean och visuella hjälpmedel för att förbättra produktionsstyrningen, samt undersöka vad som talar för och emot användandet av NCC Projektplanering och hur man kan implementera systemet i produktionen. De analyser som genomförts visar att det finns skillnader på den traditionella produktionsstyrningen och produktionsstyrning enligt Lean Construction och LPS. Skillnaden består i att man i det senare arbetar mer proaktivt än reaktivt genom att på ett systematiskt sätt gå igenom de vanligaste orsakerna till störningar för att undvika att de uppstår. För att lyckas med Lean måste NCC verka för att nå ut med systemen för projektplanering till organisationen genom exempelvis utbildningar. Dessa skall utöver vad man skal göra och hur man skall gå tillväga, även tala om varför man skall arbeta på ett visst sätt. Man bör även sätta upp mål i alla nivåer för att främja en förändring av arbetssättet där man tydligt visar hur man vill att organisationen arbetar. Det finns många möjligheter för ett jämnare produktionsflöde med mindre variationer och färre störningar enligt NCC Projektplanering. Vad som däremot hindrar förändringen är att brist på engagerat stöd från organisationen och en låg generell kunskap om varför man bör förändra sitt arbetssätt. Det projektorganisationen skall göra för att implementera Lean och visuell planering är att tidigt förbereda projektorganisationen och anpassa planeringen enligt LPS, samt visualisera planeringen och följa den mötesstruktur som LPS erbjuder. / The difficult task to deliver a construction project with satisfying results regarding both quality, on-time delivery, sustainability and economy demands that the production management works in such a way that the production is able to proceed with a consistent workflow and as few obstructions as possible. This demand is something the traditional methods of production management is struggling to meet, considering that many activities in construction projects aren´t carried out according to plan.  This report describes production management from a Lean Construction point of view, and focuses on the supporting visual aids. It also evaluates the method “NCC Project Planning” in a comparison with established theory on Lean Construction and LPS. The report also presents results from interviews, construction site visits, surveys and a study within a real project. The aim is to answer the question “how NCC should work with Lean and visual aids to improve the production management?”, but also evaluate the advantages and disadvantages of using NCC Project Planning and describe how the system can be implemented. The analysis shows that the traditional way of production management differs from production management according to Lean and LPS; LPS strives to be proactive in contrast to reactive in the planning stages in order to handle problems before they actually occur. To succeed with Lean, NCC must educate the organization in project planning. These educations must not only describe what you should do and how you should do it, but also why you should work in a certain way. Furthermore, NCC should set up goals on different organizational levels to support such change. There are many possibilities associated with changing the way production management is conducted. The most important is to facilitate a more harmonic workflow with less variation and waste according to NCC Project Planning. Lack of engaged support from the organization and a low general knowledge of why you should change the way you work can hinder such change What the project organization must do to implement Lean and visual planning is to prepare the project members in an early stage and adapt the planning according to LPS. They must also visualize these plans and follow the established order of meetings that LPS offers.

This paper formally analyzes the role of e-commerce revenue in explaining the changes in industrial rents in the 206 largest Metropolitan Statistical Areas. To analyze this connection, I match commercial real estate data from CoStar, market data from the U.S. Census Bureau, and an estimation of MSA level e-commerce. The results from the generalized least squares model indicate that e-commerce revenue positively affects asking rent and rent growth. This suggests that new fulfillment practices from e-commerce companies are disrupting metropolitan area industrial markets.

In this study, the utilization of palliative care services, acute care services, and location of death for clients who were palliative and receiving services from Champlain Community Care Access Centre (CCAC) in Ontario during their last month of life were investigated. An adaptation of Andersen?s Behavioral Model of Health Services Utilization provided context and structure to this study. This is an historical, quantitative descriptive study using chart audits for data collection. The data on CCAC clients who were palliative and who died during the month of July 2009 were tracked during their last month of life. Collection of socio-demographic data, services provided through CCAC, emergency department visits, hospital admissions, and location of death provided the data for this study. The clients who died at home used more CCAC services than those who died at other locations and frequently community palliative care physicians provided their medical care. The findings of this study included: 1) The majority of the clients, who expressed a preference, died in their preferred location. 2) The role of community palliative care physicians was an important component of the services that supported the clients to die in their location of choice. 3) Over 25% of the study sample died in a hospital and the clients used a large number of in-patient hospital days with one quarter of the hospital deaths taking place in an emergency department or an intensive care unit. 4) During the last month of life, 25% of the clients received chemotherapy and/or radiation therapy. 5) The clients who died at home used more CCAC services than those who died in other locations and who used institutional resources. The implications for practice, policy, research, and education are discussed.

Denna uppsats undersöker intertextualitet i två texter; en multimodal text i form av ett digitalt spel och en roman. Det intertextuella begreppet utgår i huvudsak från Bakhtin och Barthes. Analysen finner åtskilliga intertextuella samband i motiv och teman mellan de båda texterna. Efter analysen följer en diskussion om implementeringen av denna form av komparativ analys i en klassrumsmiljö, där diskussionen i huvudsak utgår från Olin-Scheller.

The positioning performance with the LVC (Last Visited Cells) report is evaluated and compared with extended reports with signal strength data. The LVC report contains cell identities and time spent in the last cells listened to. This is an off-line data source and the purpose of the positioning is to extract information about users’ whereabouts, which for example can be used to optimize the cellular network or vehicular traffic. The positioning evaluation is done in Matlab with a log-distance model, a fingerprinting algorithm, and a new LVC specific algorithm. A particle filter and a particle smoother is used to process simulated LVC reports and extended reports with different amount of information. The results are compared and evaluated with regard to the positioning accuracy and the information density of the reports.