There is a lack of research in the field of quality improvement efforts based on profound knowledge in social services. The current situation is therefore a significant knowledge gap in terms of studies of this type of systematic quality work and how it is applied in practice. This study therefore intends to describe Pilbackens quality work and further examine if the profound knowledge is consistent with quality work in microsystems by an analysis of Pilbackens work. The present study has been performed by a qualitative method and the material is collected through semi-structured interviews. In order to analyze the study’s result have profound knowledge and the model microsystems been used. The results show that Pilbackens in quality improvement efforts have made numerous changes in its organization. They have via a clear purpose and objective of working with quality in microsystems achieved a number of perceived and documented results. The analysis of Pilbackens quality work shows a compliance with profound knowledge and the ability incorporate microsystems in practice.

Standarder för ledningssystem är ett hjälpmedel för företag och myndigheter att bedriva arbete i en viss fråga. Spridningen och etableringen av ledningssystemstandarder är beroende av flera faktorer. I och med lanseringen av det nya ledningssystemet för trafiksäkerhet, ISO 39001, vill Trafikverket förstå vilka framgångsfaktorer som finns för ett väletablerat ledningssystem. Detta görs genom att utvärdera ett ledningssystem som har kommit att få god global spridning och etablering, miljöledningssystemet ISO 14001. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka framgångsfaktorerna är för etableringen och spridningen av miljöledningssystemet, ISO 14001, för att sedan se om dessa går att applicera på trafiksäkerhetsledningssystemet, ISO 39001. För att besvara detta genomfördes en litteraturstudie som kompletterades med en empirisk undersökning. Den empiriska undersökningen utgjordes av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra aktörer med god kännedom om den nya trafiksäkerhetsstandarden. Uppsatsen visade att de framgångsfaktorerna som kan relateras starkast till ISO 14001 är dess koppling till ISO 9001, den rådande tidsandan samt fördelar som ökade marknadsandelar genom god publicitet vid certifiering. De krav som ställdes på underleverantörer från redan certifierade företag är också en betydande faktor. Även om trafiksäkerhet fått större utrymme på världsagendan under senare år var inte trafiksäkerhetsengagemanget lika stort vid lanseringen av ISO 39001 som miljöengagemanget var vid lanseringen av ISO 14001. Spridningen av ISO 39001 beror även på regeringsstöd, med förhoppning om att den införs i lagstiftningen då nollvisionen är ett riksdagsbeslut. Den offentliga sektorn tog initiativ till arbetet med ISO 39001 och efterfrågan kan bidra till att ISO 39001 når stora framgångar inom den offentliga sektorn. ISO 39001 har föregåtts av en nollvision och en nationell branschspecifik säkerhetsstandard som har banat vägen för standarden inom vissa sektorer. De verksamheter som inför ISO 39001 kommer troligtvis göra detta för att uppfylla marknadskrav och myndighetskrav. En viktig framgångsfaktor för ISO 39001 är att den ger förutsättningar för företag att ställa krav på sina underleverantörer, något som bekräftades vid intervjuerna.

Bakgrund: Sjukfrånvaron i Sverige 2004 var högst i Västeuropa och landets enskilt största ekonomiska problem. Regeringen vidtog åtgärder för att minska sjukfrånvaron. En del var att ge incitament för att sjukskrivningsprocessen skulle finnas med i hälso- och sjukvårdens ledningssystem, delvis på grund av förändrade krav och därmed brister i läkarintygens kvalitet. En lokal undersökning vid ortopedkliniken Kärnsjukhuset visade att 23 % av patienterna var missnöjda i samband med sjukskrivning. Syfte: Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell DMAIC i kombination med mikrosystemperspektivet förbättra kvaliteten på läkarintygen, skapa mål och rutiner i sjukskrivningsprocessen samt öka patientnöjdhet  Metod: Utifrån ett mikrosystemperspektiv intervjuades projektgruppsdeltagare. Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell fokuserades förbättringsområden på informationsutbyte till patienter och läkare samt utformande av mål och skriftliga rutiner. Femtioåtta patienter intervjuades om hur nöjda de var med sin sjukskrivning. Mätningar av ”onödiga” åtgärder utfördes och kvaliteten i läkarintygen följdes med styrdiagram. Förbättringsprojektet utvärderades kontinuerligt genom reflektion i projektgruppen. Resultat: Förbättringsarbete med hjälp av Sex Sigma och mikrosystemperspektiv har bidragit signifikant till ökad kvalitet i läkarintygen, p<0,001. Rutiner och mål för sjukskrivningsprocessen har implementerats i ledningssystemet. Hundra procent av patienterna på ortopedkliniken är nöjda och telefonsamtal om brister och felaktiga ärenden har minskat. Förbättringsmetodiken har bidragit till ett vidgat synsätt, ökad förståelse för patienten och mellan personalkategorier. Åtgärderna har haft genomslagskraft genom att förbättringsförslagen kom från dem som arbetar i verksamheten och genomfördes med egen personal. Diskussion: Sex Sigma och mikrosystemperspektivet har patientfokus vilket kan påverka värderingar och vilja till förändringar. Resultatet från denna studie stöder det som kommit fram i andra studier och arbetssättet gav signifikant förbättrat resultat. Förbättringsåtgärderna är inte generaliserbara men arbetssättet kan med fördel tillämpas i förbättringsarbete. Ytterligare studier av arbetssättet och dess hållbarhet över tid behövs för att stärka evidensen. / Background: The sickness absence in Sweden 2004 was highest inWestern Europe and the country's main economic problem. The government gave incentives to make the sick-leave process included in healthcare management system, partly because of changing requirements and deficiencies in the quality of medical-certificates quality. A local study at an orthopedic clinic showed that 23% of patients were dissatisfied with sick-leave. Purpose: Through Six Sigma's DMAIC problem-solving model in combination with micro-systems perspective, improving the quality of medical certificates, create goals and routines in the sick-leave process and increase patient satisfaction Method: Interviews of project participants were carried out using a micro-systems perspective. Through Six Sigma problem-solving model areas of improvement were focused on information exchange to patients and physicians as well as formulating goals and written routines. Fifty-eight patients were interviewed about their sick-leave satisfaction. Measurements of "unnecessary" actions were performed and the quality of medical certificates was followed with control-charts. The improvement project was evaluated by reflection in the group continuously. Results: Improvements with Six Sigma and micro-systems perspective has contributed to improving the quality of medical certificates significantly p<0.001. Routines and goals for sick-leave process have been implemented in the management system. 100% of the patients at the orthopedic clinic are satisfied. Phone calls about deficiencies and incorrect cases have decreased. This methodology has contributed to a broadened understanding of patients´ experiences and between different staff-categories. The actions have had impact because the improving proposals came from and were carried out by its own staff. Discussion: The Six Sigma and the micro-systems perspective has patient focus which can affect the values and willingness to change. The result from this study supports other studies and the approach in this study resulted in significantly improved results. Improvement actions are not generalizable, but the approach can be usefully applied in improvement efforts. Further studies of the approach and its sustainability over time are needed to strengthen the evidence.

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Det huvudsakliga syftet var att genom tillämpning av kultur- och kraftfältsanalys studera hur väl förberedd en enhet inom socialtjänsten är att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Studien genomfördes utifrån PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades på en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrån en kraftfältsanalys där med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv inställningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde på detsamma. Sammanfattningsvis kan sägas att enheten har dåliga förutsättningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas måste enhetens positiva inställning kvarstå, ledningen vara aktivt närvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förändras. Värdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pågående arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Kulturens betydelse av effektivitet och framgångsrikt kvalitetsarbete kan inte nog belysas. Studien kan ge inspiration till ledare och organisationer, främst inom socialtjänsten, att förena systematiskt kvalitetsarbete och arbetet med kultur.  Fortsatt forskning bör ha fokus på ledarskapets betydelse avseende organisationskultur, men det saknas även forskning som visar hur förbättringskultur skapas som stäcker sig över organisations- och professionsgränserna. / The present study has examined the cultural and systematic quality work in social services. The main purpose was that through the application of cultural and force field analysis study how well prepared a unit in social services is to follow the intentions of systematic quality work in social services. The study was conducted based on the PDSA cycle as a variant of action research and was based on a case study in the Individual and family services in Hammaro municipality. The results were analyzed on the basis of a force field analysis, where with and counterweights were identified. My results show that overall there was a positive attitude towards systematic quality work, but that the culture did not suggest the same. In summary, the unit has poor conditions follow the intentions of systematic quality work. If they must be incorporated into the device's positive attitude persist, lead an active presence, employees involved and the culture is changing. The value of the study lies in the fact that in Sweden today there is an ongoing effort to implement or revise management system for systematic quality work in social services. The importance of culture of efficiency and successful quality work can not be elucidated. The study may provide inspiration for leaders and organizations, primarily in the social services, to reconcile systematic quality work and work culture. Further research should focus on the importance of leadership organizational culture, but there is also a lack of research that shows how improvement culture is created that extends across organizational boundaries and profession.

This paper aims to find out how to implement an information security management (ISMS) system that is based on ISO/IEC 27001-standard into a small organization with high employee turnover. The standard employs the PDCA-method as a course of action for implementing the standard. The reason for implementing such a system is to introduce information security to the organization and to maintain it despite the changes in management. The paper based it’s survey on a case study of a student nation in Uppsala, Sweden. Data was gathered from documents, organization charts, direct observation and by studying physical artifacts. The result of this study showed that it is possible to base an ISMS on the ISO/IEC 27001-standard and that the PDCA-method of implementing the system works if careful adaptation of the two is applied during its establishment into the organization. This paper concludes that certain aspects has to be considered when using the standard and PDCA-method when working with these kinds of organizations. The leadership has to play an active role in maintaining the work related to information security in order to enable continuity in a high employee turnover-organization. Organization members working on a non-profit basis can enable a higher level of security policy compliance since the relationship between employee and the organization stems from a voluntary basis. Build the ISMS so that it focuses on the core operations of the organization. If the ISMS is made to comprehensive there is a risk of it becoming too big for the organization to manage. There should be no doubts regarding who is responsible for the ISMS. The continuity of the system depends on well-established means of knowledge transfer from the departing responsibility holder to his or her successor.

No description available.

The study is based on a number of problem areas in working with continuous improvements in Regionstyrelseförvaltningens kansli (RSF-kansli), Region Gotland.The purpose of the study is to propose working methods for RSF-kansli to work with continuous improvements. The study is based on three main issues; how can RSF-kansli work with continuous improvements; how can the employees get more time to work with continuous improvements; and how can they exchange work related experiences?Several improvement tools are available in the Region Gotland organization, but are not used by RSF-kansli. The theory of the study consists basically of theories related to continuous improvements. As part of the analysis other municipalities working with successful improvement are studied. Recommended working methods for RSF-kansli are influenced by identified key factors in other municipalities' work. The key finding in the study is that no systematic methods for continuous improvements are used by RSF-kansli. Employees work mainly with deviation management rather than proactive improvements. Another key finding is weak leadership when working with improvements, where no common goals are established in the working group. Existing improvement initiatives are personally initiated by employees.A management system for continuous improvement is proposed to the RSF-kansli to eliminate the shortcomings identified in the work with continuous improvement. The PDSA-cycle is included in the proposed management system to give the employees opportunities to work systematically with continuous improvements. An implementation plan has been established to support RSF-kansli in the event of the introducing the management system.Conclusions emerged from the study are that the organization needs leadership and management commitment to be successful in working with continuous improvements.The employees have to work with continuous improvements together and focus on the documentation of the developed improvements to be able to exchange work related experiences. RSF-kansli also have to make the work with continuous improvements more systematic to be successful. / I upprättad förstudie för Regionstyrelseförvaltningens kansli (RSF-kansli) inom Region Gotland visualiseras ett antal problemområden som kan kopplas till förbättringsområdet ständig förbättring. Problemområdena som identifierats i upprättad förstudie utgör utgångspunkt för examensarbetet.       Syftet med studien är att föreslå arbetssätt för hur RSF-kansli kan arbeta med ständig förbättring av verksamheten. De problemställningar som studien utgår ifrån är hur arbete med ständiga förbättringar kan uppnås inom RSF-kansli samt hur mer tid kan frigöras för medarbetarna och hur kompetensutbyte kan ske mellan individer.      Flera förbättringsverktyg finns tillgängliga inom Region Gotland men används inte av RSF-kansli. Den teoretiska grunden i studien utgörs i huvudsak av teorier kopplat till förbättring av verksamhet. Inom ramen för arbetet studeras andra kommuner som bedriver ett framgångsrikt förbättringsarbete. Nyckelfaktorer som identifieras i andra kommuners arbetssätt för att ständigt förbättra verksamheten ligger delvis till grund för utveckling av föreslaget arbetssätt för RSF-kansli.      Resultatet i studien visar att inget systematiskt arbetssätt för ständiga förbättringar finns för RSF-kansli. Medarbetarna arbetar individuellt där utvecklingsarbetet avser avvikelsehantering snarare än proaktivt förbättringsarbete. Resultatet visar även att verksamheten saknar styrning utav förbättringsarbete där inga gemensamma mål finns upprättade för arbetsgruppen. Inga gemensamma initiativ tas för förbättring av verksamheten utan förbättringsarbete bedrivs individuellt av medarbetarna och förankras sällan hos övriga verksamheten.      Ett ledningssystem för ständiga förbättringar föreslås till RSF-kansli för att avhjälpa de brister som identifierats i verksamhetens förbättringsarbete. Ledningssystemet utgår ifrån tydlig måldelning där systematiskt förbättringsarbete skall ske gemensamt för verksamheten via upprättad PDSA-cykel. För ledningssystemet har implementeringsplan upprättats som stöd för verksamheten vid eventuellt införande av ledningssystemet.           Slutsatser som framkommer av studien är att ett framgångsrikt förbättringsarbete inom RSF-kansli måste präglas av ett tydligt ledarskap och engagemang från ledningen. För att kompetensutbyte skall kunna skapas inom verksamheten krävs att förbättringsarbetet är gemensamt med tydlig dokumentation och förankring. Det är först då tyst kunskap kan övergå till att bli explicit. Förbättringsarbetet inom RSF-kansli behöver även ske systematiskt för att bli framgångsrikt.

Vid upprepade tillfällen har Integritetsskyddsmyndighetens tillsyn funnit brister i vårdgivares efterlevnad av juridiska krav som avser dokumenterad behörighets-styrning och behörighetsgrundande behovs- och riskanalys. Dessutom har tillsyn identifierat fall där hälso- och sjukvårdspersonal haft mer behörigheter än vad arbetsuppgiften kräver, vilket medför att patienter saknar det integritetsskydd de har rätt till. Bristerna kan tyda på en osäkerhet hos vårdgivare avseende hur dessa juridiska krav bör tillämpas i praktiken. Därför är studiens syfte att sammanfatta hur regionerna beskriver tillåten åtkomst till patientuppgifter och behörighetsgrundande behovs- och riskanalys i sina styrande dokument. Studien ska dessutom lyfta fram förslag på hur en behörighetsgrundande behovs- och riskanalys kan genomföras och dokumenteras. Arbetet har bedrivits som en deskriptiv kvalitativ studie med en induktiv ansats, vilken utifrån empiririska data ska besvara studiens frågeställningar. De empiriska data som insamlats avser textuella data i form av styrande dokument som erhållit från 17 av de 21 regionerna genom begäran om allmän handling. För dataanalys av dessa styrande dokument har en konventionell innehållsanalys valt som metod, som på manifest nivå sammanställt innehållet i dessa styrande dokument. Resultatet diskuteras därefter utifrån Integritetsskyddsmyndighetens vägledning samt Da Veiga och Eloffs ramverk för styrning av informationssäkerhet. Resultatet visar både likheter och skillnader i regionernas styrande dokument, exempelvis återfinns beskrivning om tillåten och otillåten åtkomst till patient-uppgifter hos samtliga regioner. Den största likheten avser dock beskrivning av verksamhetschefens ansvar för medarbetarnas behörigheter samt behovs- och riskanalys, där det sista skiljer sig markant från Integritetsskyddsmyndighetens vägledning vilken anger att behovs- och riskanalys ska ske på en strategisk nivå. Resultatet visar dessutom att det inte finns någon generell metod hos regionerna som kan rekommenderas för genomförande och dokumentation av den behörighets-grundande behovs- och riskanalysen. Däremot kan Integritetsskyddsmyndighetens vägledning utgöra ett stöd vid genomförandet av en strategisk behovs- och riskanalys. Slutsatsen är att en behörighetspolicy, tillsammans med en strategisk behovs- och riskanalys, skulle kunna ge stöd vid utformning av en ändamålsenlig och enhetlig behörighetsstruktur. Dessutom kan behörighetspolicyn, tillsammans med resultatet av den strategiska behovs- och riskanalysen, kunna utgöra underlag för krav vid upphandling, utveckling och anpassning av vårdinformationssystem. Genom att kombinera behörighetspolicy och en strategisk analys skulle vårdgivaren kunna uppnå en behovs- och riskbaserad behörighetsstyrning som i slutänden leder till trygghet för patienten utifrån både ett patientsäkerhets- och integritetsperspektiv.

Studien lämpar sig för organisationer som avser implementera ledningssystem och behöver införskaffa sig information om utförandet. Dessutom belyser studien vad som bör beaktas för att uppnå långsiktigt framgångsrikt ledningssystem samt motverka uppkomsten av entropi.Undersökning av entropins utbredning i en digital miljö sker hos ett tillverkande företag genom att sortera en avdelnings dokument till relevantaoch irrelevanta. Dessutom utvecklas en modell för att designa och skapa ett ledningssystem som möjliggör åtgärder för att motverka uppkomsten av framtida entropi bland dokumenthanteringen. Slutligen testas ledningssystemet av personalen hos fallföretaget och deras åsikter mäts för att dra slutsatser om ledningssystem upplevs som användbart i en miljö där standard för dokumenthantering saknas.

CEEQUAL är ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bättra på anläggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsarbete. Systemet utvecklades år 2003 och användes fram till år 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som är intresserade av att certifiera projekt i andra delar av världen. Syftet med rapporten är att utvärdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjälp av tre fallstudier från Skanska Sverige AB: Projekt Skarplöt, exploatering av en åkermark i Västerhaninge. Projekt Folkparksvägen, ombyggnation av en 1500 meter vägsträcka. Projekt Tyresövägen-Simvägen, en avsmalning av Tyresövägen från  motorvägsstandard till stadsväg.           Målet med rapporten är att: Identifiera förbättringsåtgärder för att främja hållbarhet och resurseffektivitet i produktion. Uppskatta vilka resurser förbättringsåtgärderna för certifiering kräver. Resultat från fallstudierna visar att Skanska har väl inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbättringspotential som kan uppnås med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssätt. Merkostnaden av förbättringsåtgärderna består mestadels av tjänstemannatid för ett utökat samhällsengagemang, planering och bevakning av åtgärder som främjar hållbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering. Ändringar som uppkommer i arbetssättet är projektberoende och belyses i produktionsplaneringsskedet i varje enskilt projekt med hjälp av den extra planeringen som en CEEQUAL certifiering kräver. Rekommendationer för Skanska är att integrera en del av CEEQUALs krav i ledningssystemet och att skapa färdiga mallar som är anpassade till CEEQUALs frågeställningar med avsikt att effektivisera framställning av bevisdokumentationen i varje enskilt projekt. / CEEQUAL is an assessment and award scheme developed by ICE, The Institution of Civil Engineers in Great Britain, in order to improve the Civil engineering industry´s social, economic and environmental sustainability. The system was developed in 2003 and it was only used in the UK and Ireland until 2011. Year 2011, was an international version developed for organizations that are interested in certifying projects in other parts of the world. The report aims to evaluate the consequences for a project that is going to be assessed. This is done by using three case studies from Skanska Sverige AB: Project Skarplöt, exploitation of previous farming land in Västerhaninge. Project Folkparksvägen, refurbishment of a 1500 meter stretch of road. Project Tyresövägen - Simvägen, a narrowing of Tyresövägen from motorway standard to a city road with cycle lanes. The objective of this report is to: Identify improvement measures to promote sustainability and resource efficiency under production. Estimate the resources that such improvements and the works associated with the certification requires. Results of case studies show that Skanska has well-established work practices, however, there is potential for improvement that can be achieved with the integration of CEEQUALs requirements in the company’s management system. The additional cost of the improvement measures consist mostly of extra working time needed to administrate, plan and monitor measures that promote sustainability as well as gather evidence for certification. Adjustments to the production process that arises in the planning stages of the sustainability measures cannot be generalised and depend mostly on the project prerequisites. Recommendations to Skanska are to integrate CEEQUALs requirements in their management system and to create pre-designed templates for the required documentation and procedures in order to streamline planning and monitoring in each individual project that is going to be certified.