This thesis is a qualitative examination of main libraries’ work with accessible media. Based on semi-structured interviews with eight librarians working towards children and youth, the purpose of this study is to examine the opportunities and challenges presented by new digital aspects in accessible media. This was accomplished by reviewing the informants’ statements through a self-developed tool of analysis. This tool mirrored the purpose of the study and was developed by compiling the results of previous studies into themes. These themes were then further developed in concurrence with transcriptions of the interviews.The findings of the study were that the librarians were aware that readers with a need for accessible media are invisible, but lack the time to apply sufficient directed operations to make them visible. However, this invisibility also worked through a new mobile app for distributing talking books, Legimus, to normalize the need for accessible media. Thus the work often centered around a balancing act between making these readers visible and not distinguishing them as outliers. In part because of new digital features, there was a lack of direct contact with members of the intended group. This was bridged by contacting and/or collaborating with a third party like relatives or other professionals. Physical titles available within accessible media are limited but because of Legimus this was not the case for talking books. The group’s status as especially prioritized was emphasized by all informants, although they often felt time lacking to properly apply that priority.

Syftet med studien är att undersöka och analysera nöjesläsning hos vuxna talboksanvändare. Genom semistrukturerade intervjuer har empiri kring sökstrategier vid litteraturval för nöjesläsning, medieplattformar och övrig teknik som används iläsningen, samt beskrivningar av läsupplevelser samlats in och analyserats. Identiteten som talboksläsare är viktig för respondenterna, det är genom denna de bygger upp sociala nätverk online och läsningen blir ett sätt att lindra ensamhet och ångest. De tekniska hjälpmedel som används bidrar till den känsla av kontroll och självständighet som möjligheten att ladda ner talböcker från onlinekatalogen Legimus bidragit till. De teknikproblem som uppstår relativt ofta förtar inte från det höga värde talboksläsarna tillsätter Legimus.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka vilka hinder samt möjligheter som kan identifieras i elevers användande av talböcker samt att få en uppfattning om hur elever uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område. Den metod som jag använt är enkäter som besvarats av elever i åk 4-9 som har ett Legimuskonto. Resultatet av enkätsvaren redovisas som tabeller och diagram samt genom redovisning av ett representativt urval av citat från respondenternas svar. Resultatet tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 2001) samt utifrån en teori om stigmatisering (Goffman, 2014). Sammanfattningsvis visar resultaten att respondenterna i denna studie till största delen är positivt inställda till att använda talböcker. De menar att talböcker gör det lättare att förstå texter och ger dem möjlighet att uppleva spännande böcker som de annars hade haft svårt att läsa. Att kunna läsa samma böcker som sina klasskamrater ansågs också som en viktig aspekt. Trots den i grunden positiva inställningen hos flertalet respondenter framkom ett antal negativa faktorer såsom bristen på inlevelse hos inläsaren, att det är pinsamt att använda talböcker samt att de uppfattar det som att deras lärare tycker att fysiska böcker är bättre. Då det gäller hur respondenterna uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område visar resultaten på stora variationer. / The purpose of this study is to analyze the obstacles and possibilities that can be identified in students’ use of Talking Books and to get a sense of how students perceive teachers' attitudes and skills in this area. The method I used was a questionnaire answered by students in grade 4-9 that has a Legimus account. The result of the questionnaire is presented in tables and diagrams as well as a representative selection of quotes from the respondents. The results are interpreted based on a socio-cultural perspective (Vygotskij, 2001) as well as a theory of stigmatization (Goffman, 2014). In summary, the results show that respondents in this study for the most part are in favour of using Talking Books. They allege that Talking Books make it easier to understand texts and give them the opportunity to experience exciting books that they otherwise would have difficulty reading. Being able to read the same books as their classmates was also considered an important aspect. Despite the positive attitude of the majority of respondents, a number of negative factors was identified, such as the lack of expression in the reciter, the feeling that it is embarrassing to use Talking Books and the sense that their teacher thinks printed books are a better option. When it comes to how respondents perceive teachers’ attitudes and skills within the field, the results show great variations.

För studenter på universitet och högskolor med funktionsnedsättningar i form av lässvårigheter, såsom till exempel dyslexi och ADHD, kan tillgången till kurslitteratur i form av talböcker innebära att de får samma möjlighet som övriga studenter att delta fullt ut i studierna och slutföra sina studier. I Sverige har studenter med funktionsnedsättningar på universitet och högskolor rätt till särskilt stöd under studierna, såsom att få kurslitteratur inläst i talboksformat.  Denna uppsats tittar närmare på hur studenter med läsnedsättningar vid Jönköping University (JU) upplever att de får tillgång till talböcker givet hur JU kommunicerar tillgängligheten till dessa böcker. I uppsatsen används en kvalitativ forskningsansats. Åtta intervjuer har genomförts med studenter på JU som använder talböcker. Uppsatsen ger en ögonblicksbild och bygger på de personliga upplevelserna hos de intervjuade studenterna.  Studenterna som intervjuades i denna uppsats uttrycker att de upplever att kommunikationen om talböcker brister och därmed bidrar till att försvåra tillgängligheten. I vissa fall menar studenterna att de inte i tid kunde få tillgång till kurslitteraturen som de behövde för kurserna på grund av bristande kommunikation eller på grund av hur deras förfrågningar hanterades, inte till följd av den faktiska tillgången till talböckerna.  Trots att relevant information om talböcker finns lättillgänglig för studenterna på JUs hemsidor menade studenterna att JU inte kommunicerar tillgängligheten till talböcker på ett sätt som underlättar tillgången. De upplevde att kommunikationen från JUs sida är otillräcklig. Det framkom även att studenterna saknade information och dialog om rättigheterna att få tillgång till kurslitteratur i form av talböcker. För att förbättra så att studenterna får tillgång till kurslitteratur i talboksformat i tid tror de att JU skulle kunna göra mer för att kommunicera tillgängligheten till talböcker.  Med avstamp i filosofen Foucaults synsätt skulle studenter med funktionsnedsättning kunna sägas påverka och utöva makt över sin situation när de förklarar och kommunicerar sina behov av talböcker till JU. Det är viktigt att komma ihåg att det är först då, när det sker, som tillgängligheten till talböcker blir relevant i förhållande till studenternas behov. Möjligen kan slutsatserna i denna uppsats vara ett första steg för att anpassa JUs kommunikation om tillgänglighet till talböcker för att bättre spegla studenternas behov. Uttryckt i Foucaults anda skulle en sådan åtgärd bidra till att skapa ett mer jämlikt maktförhållande mellan JU och studenterna med läsnedsättningar. / For students at university and college level with special needs in relation to reading, such as dyslexia and ADHD, the availability of course literature in the form of audiobooks can enable this group to have the same opportunity as other students to study as well as complete their studies. Indeed, students at university and college level in Sweden, with certain challenges, have a right to special support, including to have any course literature recorded in audiobook format.  This study examines how students with impeded reading capability at Jönköping University (JU) assess their own access to audiobooks given how JU is communicating the availability of audiobooks. A qualitative research method is used in this study. Eight interviews was conducted with students at JU who uses audiobooks. Building on personal experiences from the interviewed students, this study gives a snapshot picture.  Students interviewed in this study expressed that they found that communication on audiobooks were insufficient, thus contributing to making these less accessible. Students argued that they in some cases had not been able to access needed course literature in time, due to the lack of communication or due to how their requests had been handled, not because of the actual lack of audiobooks.  Despite relevant information on audiobooks being available on JU’s homepages, students argued that JU was not communicating the accessibility of audiobooks in a way to allow students ease of access to them. Students argued that communication from JU was insufficient. The study also found that some student lacked information and a dialogue on their rights to have course literature in the format of audiobooks. To enhance students’ access to course literature in the format of audiobooks, these students believe that JU could do more to communicate the accessibility of audiobooks.  Using Foucault’s theory, it could be argued that students with disabilities would be able to utilize their own power over their situation as they explain and communicate their need of audiobooks to JU. It is only as this is done that access to audiobooks will be relevant in relation to student’s needs. Possibly, the conclusions of this study could be a first step to adjust JU’s communication on the access of audiobooks to better mirror student’s needs. Expressed in the spirit of Foucault, such action could contribute in creating a more equal power relation between JU and students with reading disabilities.