<p>The main purpose of this essay is to study the role of documentation in Swedish health care today and the consequences of the augmentations in paper work that have taken place during the last couple of decades. The method used in this study is interviews with health care personnel.</p><p>The following questions are treated:</p><p>-       What kind of documentation has increased in Swedish health care?</p><p>-       How is the patient/health care professionals affected?</p><p>-       How is the work of the health care professionals affected?</p><p>The conclusion of the essay is that the increasing amount of time spent on documentation that for much part has never been performed before, (such as risk analyses, statistics and writing much more thorough charts), has consequently left very little time for actual patient care. The research also showed that faith in health care professionals has significantly decreased and that one of the major reasons for increased documenting is the anticipation of and therefore protection against potential complaints. Finally there seems to be a greater focus on being service-minded rather than on providing quality health care.</p>

På Riksidrottsmötet i Maj 2017 beslutades om en omfattande förändring inom svensk idrott; Strategi 2025. Denna förändring syftar till att lösa flera av de problem som idrottsrörelsen under många år haft, såsom tapp av medlemmar tidigare ner i åldrarna, snedvriden könsfördelning på beslutsfattande positioner och generellt höga trösklar in i idrotten. Denna studie syftar till att redogöra för hur denna förändring legitimeras av idrottskonsulenter, som är anställda på distriktsförbunden, i mötet med idrottsföreningar där förändringen i stor utsträckning ska genomföras, samt vilka konsekvenser denna legitimering eventuellt får. Genom intervjuer med och skuggning av idrottskonsulenter i deras möten med idrottsföreningar visar denna studie att idrottskonsulenterna inte speciellt ofta arbetar uttalat med strategin utan att det snarare fungerar som ett DNA i deras vardagliga arbete. De sitter inte heller på några mandat att styra idrottsföreningarna eller på något sätt bestämma över deras strategiarbete.Den legitimerande processen utgörs istället av att beskriva strategin som lösningen på de problem idrottsföreningarna redan upplever att de har samt stötta de arbeten som de själva vill starta.Resultaten visar också hur kommunikationen mellan den nivå av svensk idrott som initierat förändringen och de som ska utföra den har brustit i stor utsträckning. Konsekvensen av detta blir att mycket arbete läggs på föreningarna och att det är idrottsföreningar med hög formaliseringsgrad som har större möjlighet att följa med på strategiresan. De förändringar strategin syftar till som idrottsföreningarna inte ser sin direkta vinning i riskeras också att inte arbetas med alls när mandat för att styra förändringen saknas. Med brist i kommunikationen inom svensk idrotts organisation riskeras också att alla inte är överens om vad strategiarbetet egentligen syftar till och därför inte arbetar mot gemensamma mål

I denna uppsats analyseras den debatt som ägde rum under sommaren 2018 och som handlade om Mr.Cool och låten ”Knulla barn”. Uppsatsen utgår från en konstruktivistisk språksyn och syftar till att identifiera de diskurser som kan påstås konstituera debatten. Intresset ligger i att åskådliggöra hur olika diskurser söker reglera vad som får och inte får yttras. Identifieringen av diskurser sker genom en analys av olika fragment ur debatten. I dessa fragment analyseras legitimerande strategier som debattdeltagarna tillämpar i samband med sitt deltagande. Ur legitimeringarna urskiljs sedan de olika diskursernas skilda positioneringar av samma referenter, exempelvis hur upphovspersonerna till låten tilldelas olika positioner beroende på diskurs. Analysen visar hur diskurserna upprättar skilda regelverk när det gäller vad som får yttras och inte. Det framgår även hur de olika diskurserna bildar skilda uppfattningar gällande hur språkbruk kan och bör kontrolleras. Avslutningsvis diskuteras kortfattat det ifrågasättande av yttrandefriheten som analysen identifierar, samt de eventuella språkstyrningseffekter som kan uppstå på internet och i sociala medier som en följd av dess utformning.

Syftet med vår undersökning är att visa en aktuell bild av läroböckernas roll och funktion i grundskolan för årskurs 4-6 i det nuvarande decentraliserade styrsystemet. Synliggöra faktorer som ligger till grund för en lärares val av läroböcker samt hur dessa kommer till användning i svenskundervisningen. Som medel för att konkretisera faktorer och funktioner appliceras teorier om legitimeringar för läroböcker som anses ämnesrelevanta för att synliggöra avgörandet av att säkerställa kvaliteten utifrån det professionella läraruppdraget. I bakgrund och litteraturgenomgången definierar vi centrala begrepp; pedagogisk text, legitimering, legitimerande funktion och praktisk funktion. Analysbegreppen hjälper oss att analysera vår insamlade empiri för att därefter kunna besvara våra frågeställningar med hjälp av legitimeringar; Hur väljer lärare läroböcker? och Hur använder lärare läroböcker i undervisningen? Metoderna som användes i undersökningen var observation och intervju. Resultatet visade att lärare kan använda läroböcker på olika sätt för att strukturera undervisningen. Valet av läroböcker avgörs av styrande faktorer som påvisas med hjälp av fem legitimeringar: flexibelt upplägg, ”beprövat material”, granskas efter läroplanen, elevinflytande och nivå-anpassat. Beroende på vilka styrande faktorer lärare grundar sitt val på, får lärobokens legimitet en funktion i hur lärare använder läroböcker i undervisningen, legitimerande eller praktisk funktion (Englund 1999, s. 13-14). Därmed är användningen av läroböcker beroende av hur lärare väljer läroböcker.De slutsatser vi kan dra för examensarbetet är att läroböckerna har en legitimerande funktion i lärarnas arbete. Då liksom nu har läroboken fortfarande en stark ställning i dagens undervisning (Skolverket 2006, s. 26). Styrningen i lärarnas tankar kan nyanseras och specificeras genom alla de påverkande faktorer som uppmärksammats som meningsfulla för vad som utspelat läroböckernas legitimeringar i undervisningen (Dahl 2015, s. 29). Det vill säga, läraren som individ, yrkesverksamma erfarenheter, lärarens kunskapssyn, traditioner som kan vara förstärkta inom verksamheten eller i det kollegiala arbetet och slutligen eleverna, både som elevgrupp och som individer, deras förutsättningar och behov.

The main purpose of this essay is to study the role of documentation in Swedish health care today and the consequences of the augmentations in paper work that have taken place during the last couple of decades. The method used in this study is interviews with health care personnel. The following questions are treated: -       What kind of documentation has increased in Swedish health care? -       How is the patient/health care professionals affected? -       How is the work of the health care professionals affected? The conclusion of the essay is that the increasing amount of time spent on documentation that for much part has never been performed before, (such as risk analyses, statistics and writing much more thorough charts), has consequently left very little time for actual patient care. The research also showed that faith in health care professionals has significantly decreased and that one of the major reasons for increased documenting is the anticipation of and therefore protection against potential complaints. Finally there seems to be a greater focus on being service-minded rather than on providing quality health care.