Das Ziel der Studie war es, den vorbeschriebenen Befund des P50-Gating-Defizits bei Schizophrenie, insbesondere die Unterschiede zwischen den verschiedenen Subgruppen nach Leonhard zu replizieren und darüber hinaus diejenigen kortikalen Areale zu detektieren, die während Bedingungen gesteigerten sensorischen Gatings mit signifikanter Aktivierung reagieren. Ferner sollten mögliche Differenzen im Muster kortikaler Aktivierung zwischen gesunden Kontrollen und Patienten aufgedeckt werden, um das kortikale Substrat defizitären sensorischen Gatings zu ermitteln. / The aim of the study was to replicate previously described findings of P50-Gating-deficits in patients suffering from schizophrenia, especially concerning the differences between subgroups based on Leonhard's Classification of endogenous psychosis. Futhermore cortical areas should be detected, which show significant activation during conditions of increased sensory gating. Possible differences in patterns of cortical activiation between these subgroups should be detected in order to identify cortical substrates of deficient sensory gating.

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att med utgångspunkt från militärhistorien klargöra begreppet kombinerade vapen på högre taktisk nivå. Genom att använda en teori som förklarar kombinerade vapen på en studie av det tyska försvaret av Sicilien utveckla tankarna om kombinerade vapen och tydliggöra begreppet i det taktiska handlingsutrymmet. För att svara på den övergripande problemformuleringen har följande två forskningsfrågor undersökts och besvarats; ”Hur fungerade kombinerade vapen, utifrån Leonhards tre principer, i tysk högre taktik under striden om Sicilien 10 juli till 17 augusti?”, samt ”Hur skall vi idag förstå kombinerade vapen i gränslandet mellan högre taktik och operationer?”. Resultatet visar att Leonhards teori lyckats förklara hur tysk högre taktisk nivå nyttjade kombinerade vapen vid avvärjningsstriden mot landstigningen och under den fortsatta fördröjnings- och försvarsstriden över Sicilien intill Messinasundet. Ett flertal exempel lyfts fram under analysen och de viktigaste slutsatserna redovisas i resultatdelen. Vidare har även undersökningen ökat förståelsen av kombinerade vapen i gränslandet mellan högre taktisk och operativ nivå. Resultatet har identifierat tyska brister i detta, brister som starkt bidragit till utfallet. Det finns många olika synsätt avseende hur kombinerade vapen kan förstås och förklaras. Denna avhandling har med stöd av Leonhards teori och den tyska defensiva striden på Sicilien bidragit med att klargöra ytterligare en liten del av tankarna kring kombinerade vapen. Goda exempel på när system av system fungerat och mindre goda har identifierats, detta är något att ta med sig in i framtiden när militära problem skall analyseras och beslut skall fattas.

Inaug. Diss.: Evangelische Theologie: Bochum: 1975 / 76. _ Bibliogr. p. 170-182.

Habilitationsschrift--Mainz. / Includes bibliographical references (p. 453-472).

När det föreligger ett hot om angrepp via havet är förmågan till kustförsvar vitalt. Kustförsvaret ska verka i en utmanande stridsmiljö där elementen hav, luft och land möts. Genomförande av kustförsvar samlas normalt under begreppet kustförsvarsoperationer. Forskningsläget pekar på att förmågan till kustförsvar är viktigt för en kuststat, samtidigt är det konceptuella teoretiska ramverket för dess genomförande outvecklat. Ur ett manöverteoretiskt perspektiv utgör kombinerade vapen en generell konceptuell metod avseende genomförande av strid. Undersökningens syfte utgörs av att utöka den förståelsen för hur framgång i kustförsvarsoperationer kan förklaras genom tillämpning av kombinerade vapen. Forskningsdesignen är konstruerad såsom en jämförande fåfallsstudie, med olika utfall. Undersökningens analysenheter består av två empiriska fall, kustförsvarsoperationerna vid Salerno 1943 respektive Falklandsöarna 1982. Resultatet pekar på ett samband mellan tillämpning av kombinerade vapen och graden av framgång i kustförvarsstriden. Resultatet pekar också på att dessa principer ofta, men inte alltid, är interrelaterade mellan varandra och att det finns ett samband mellan förmågan att exploatera en vunnen framgång och dess varaktighet och effekt. Generalieringsambitionen avseende resultatet måste betraktas utifrån att endast två fall som undersökts. Detta medför att fler empiriska prövningar på fall av kustförsvarsoperationer kan utgöra förslag för fortsatt forskning.

No description available.

<p>In 1789 Karl Leonhard Reinhold published a book entitled Versuch einer Neuen Theorie Menscblichen Vorstellungsvermögen. With it he intended to show that the position taken by Immanuel Kant in the Critique of Pure Reason was without a ground. That is to say, Kant's work lacked a principle which would enable it to be presented as a system. By focusing on representation and its preconditions, Reinhold intended to provide such a ground through an exhaustive yet unified description of the contents of consciousness. He will begin with a universal and self-evident first principle that will set Kant's results beyond doubt. In this way, Reinhold's Elementarphilosophie becomes the ground of the critical philosophy and together they constitute the only possible system of knowledge.</p> <p>Through a detailed exposition of his book and its relation to Kant's, and by drawing on the reaction of Schulze, Maimon and Fichte to the aforementioned first principle, we want to suggest that Reinhold fails in his attempt to 're-write the Critique of Reason'.</p> / Master of Arts (MA)

Diss. pharm. Bern, 1993.

Made available in DSpace on 2014-12-17T14:36:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 JoiceAD_DISSERT.pdf: 4224825 bytes, checksum: d7ade3189d2bc3a42ecfc46d7a810c45 (MD5) Previous issue date: 2011-11-07 / The present dissertation analyses Leonhard Euler?s early mathematical work as Diophantine Equations, De solutione problematum diophanteorum per n?meros ?ntegros (On the solution of Diophantine problems in integers). It was published in 1738, although it had been presented to the St Petersburg Academy of Science five years earlier. Euler solves the problem of making the general second degree expression a perfect square, i.e., he seeks the whole number solutions to the equation ax2+bx+c = y2. For this purpose, he shows how to generate new solutions from those already obtained. Accordingly, he makes a succession of substitutions equating terms and eliminating variables until the problem reduces to finding the solution of the Pell Equation. Euler erroneously assigns this type of equation to Pell. He also makes a number of restrictions to the equation ax2+bx+c = y and works on several subthemes, from incomplete equations to polygonal numbers / Nesta pesquisa analisamos historicamente e matematicamente o primeiro trabalho de Leonhard Euler sobre Equa??es Diofantinas o De solutione problematum diophanteorum per n?meros integros ( Sobre a solu??o de problemas diofantinos por n?meros inteiros ). Foi publicado em 1738, embora apresentado ? Academia de S?o Petersburgo cinco anos antes. No texto, Euler trata do problema de fazer com que a express?o generalizada do segundo grau seja igual a um quadrado perfeito, isto ?, procura solu??es no conjunto dos n?meros inteiros para equa??o ax2+bx+c = y2. Para tanto, Euler mostra como descobrir mais solu??es depois que uma primeira ? encontrada, fazendo uma s?rie de substitui??es combinando termos e eliminando vari?veis, at? que o trabalho se resume a encontrar a solu??o para ,q=&#11377;ap?+1 uma equa??o de Pell. Este trabalho ? o primeiro tamb?m em que Euler atribui erroneamente esse tipo de equa??o a Pell. Euler faz tamb?m, uma s?rie de restri??es para a equa??o ax2+bx+c = y2 e trabalha com diversos subcasos, que v?o desde equa??es incompletas at? o trabalho com n?meros poligonais

Made available in DSpace on 2014-12-17T15:04:57Z (GMT). No. of bitstreams: 1 AndreiaCSC_DISSERT.pdf: 2649141 bytes, checksum: dae08204df4fb46613c38f0ae1be765c (MD5) Previous issue date: 2011-10-26 / The present investigation includes a study of Leonhard Euler and the pentagonal numbers is his article Mirabilibus Proprietatibus Numerorum Pentagonalium - E524. After a brief review of the life and work of Euler, we analyze the mathematical concepts covered in that article as well as its historical context. For this purpose, we explain the concept of figurate numbers, showing its mode of generation, as well as its geometric and algebraic representations. Then, we present a brief history of the search for the Eulerian pentagonal number theorem, based on his correspondence on the subject with Daniel Bernoulli, Nikolaus Bernoulli, Christian Goldbach and Jean Le Rond d'Alembert. At first, Euler states the theorem, but admits that he doesn t know to prove it. Finally, in a letter to Goldbach in 1750, he presents a demonstration, which is published in E541, along with an alternative proof. The expansion of the concept of pentagonal number is then explained and justified by compare the geometric and algebraic representations of the new pentagonal numbers pentagonal numbers with those of traditional pentagonal numbers. Then we explain to the pentagonal number theorem, that is, the fact that the infinite product(1 x)(1 xx)(1 x3)(1 x4)(1 x5)(1 x6)(1 x7)... is equal to the infinite series 1 x1 x2+x5+x7 x12 x15+x22+x26 ..., where the exponents are given by the pentagonal numbers (expanded) and the sign is determined by whether as more or less as the exponent is pentagonal number (traditional or expanded). We also mention that Euler relates the pentagonal number theorem to other parts of mathematics, such as the concept of partitions, generating functions, the theory of infinite products and the sum of divisors. We end with an explanation of Euler s demonstration pentagonal number theorem / &#65279;O presente trabalho de pesquisa compreende em um estudo de Leonhard Euler sobre os n?meros pentagonais e o artigo Mirabilibus Proprietatibus Numerorum Pentagonalium -E524. Depois de uma breve revis?o da vida e obra de Euler, analisamos os conceitos matem?ticos abordados no referido artigo como tamb?m a sua contextualiza??o hist?rica. Para tanto, explicamos o conceito de n?meros figurados, mostrando seu modo de gera??o, bem como suas representa??es geom?tricas e alg?bricas. Em seguida, faz-se um pequeno hist?rico da busca euleriana para o Teorema dos N?meros Pentagonais, perpassando sua correspond?ncia sobre o assunto com Daniel Bernoulli, Nikolaus Bernoulli e Christian Goldbach. No in?cio, Euler afirma o teorema, por?m admite que n?o sabe demonstr?-lo. Finalmente, em uma carta ? Goldbach, de 1750, faz a procurada demonstra??o, a qual ? publicada em E541, junto ? demonstra??o alternativa. A expans?o do conceito de n?mero pentagonal ? ent?o explicada e justificada, tendo em vista a compara??o das representa??es geom?trica e alg?brica dos novos n?meros pentagonais com as dos n?meros pentagonais tradicionais. Em seguida, explana-se o Teorema dos N?meros Pentagonais, isto ?, o fato de que o produto infinito (1 x)(1 xx)(1 x 3)(1 x 4)(1 x 5)(1 x 6)(1 x 7) ... ser igual ? s?rie infinita 1 x 1 x 2+x 5+x 7 x 12 x 15+x 22+x 26 ..., onde os expoentes s?o dados pelos n?meros pentagonais (expandidos) e o sinal ? dado como mais ou menos conforme o expoente ? um n?mero pentagonal (seja tradicional, seja expandido) de ordem par ou ?mpar. Tamb?m mencionamos que Euler, utiliza os n?meros pentagonais e o referido teorema sobre outras partes da matem?tica, como: o conceito de parti??o, fun??es geradoras, a teoria do produto infinito e a soma de divisores. Finalizamos com uma explica??o da demonstra??o do Teorema dos N?meros Pentagonais.