Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett omfattande problem över hela världen och bara i Sverige lever 400 000 till 700 000 patienter med KOL, men många går odiagnostiserade. Sjukdomen innebär både fysiska och psykiska besvär för patienten och kräver omfattande behandling. Sjuksköteskor har till uppgift att försöka lindra det lidande som uppstår för patienten. Lidandet utgör arbetets teoretiska referensram. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse ac att leva med KOL:  Metod: Studiens metod är en litteraturstudie. Analysen av data sker utefter integrerad analys. Datasökningen utfördes i databasen CINAHL och PsycINFO och resulterade i 11 artiklar. Resultat: Resultatet för litteraturstudien visar att patienten upplevde att sjukdomen påverkade deras liv inom fler områden. resultatet presenteras i kategorierna Patienters upplevelse av Förluster; patienters upplevelse av sädslor, Patienters upplevelse av beroende och Patienters upplevelse av skam och självförebråelse. Slutsats: Sjukdomen KOL påverkar livet för patienterna på flera vis. Sjukdomen har negativa effekter som resulterar i ett lidande för patienten som helt förlorar sitt tidigare liv och måste anpassa sig till ett nytt.

Bakgrund: Flertalet människor världen över lever någon gång med kroniska tillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och långvarig fysisk smärta. Erfarenheterna av att leva med kroniska sjukdomar i allmänhet kan bestå av en vardag fylld med trötthet, ensamhet, ledsamhet och hopplöshet. Personer med långvarig fysisk smärta skulle kunna ha liknande erfarenheter. Antalet personer med långvarig fysisk smärta har ökat de senaste åren och många sjuksköterskor känner en osäkerhet kring vårdandet av dessa personer. Denna litteraturstudie kan bidra med en grund till förståelse för dessa personers livsvärld vilket kan hjälpa sjuksköterskan att bidra till en förbättring av deras livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med långvarig fysisk smärta med fokus på livskvalitet. Metod: En litteraturstudie grundad på nio vetenskapliga artiklar. Vid analysen av datan användes integrerad analys. Resultat: I resultatet har följande kategorier utformats: Erfarenheter av påverkad fysisk livskvalitet, erfarenheter av påverkad psykisk livskvalitet, erfarenheter av påverkan på arbetslivet och erfarenheter av påverkad social livskvalitet. Slutsats: Resultatet visade att personer med långvarig fysisk smärta upplever negativ påverkan på livskvaliteten på grund av sin smärta. Erfarenheten av att leva med långvarig smärta kan i många avseenden liknas vid hur det är att leva med kroniska sjukdomar. Smärtan påverkar hela personens livsvärld där kroppen är i centrum för erfarenheterna.

Bakgrund: Reumatoid artirt (RA) är den vanligaste typen av ledinflammationer. Ungefär 100 000 personer i Sverige lever idag med RA. Sjukdomen börjar oftast med en symmetrisk inflammation i de mindre lederna och personer som drabbas av sjukdomen upplever ofta smärta, trötthet, svullna och stela leder. Syfte: Beskriva personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: Litteratursökning genomfördes systematiskt i databaserna PubMed och Cinahl. Detta resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att leva med symtom som trötthet, smärta, stela och svullna leder, Att känna en begränsning i det sociala livet, Att känna oro, ilska och frustration över sin situation, Att lära sig leva med sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade att symtomen som personer upplevde påverkade livskvaliteten. Symtomen kunde visa sig olika, allt från symtom vissa dagar, till att symtomen var ständigt närvarande, eller komma i skov. Många upplevde sig oroliga, ilskna och frustrerade eftersom det är en kronisk sjukdom de har drabbats av. Vardagen förändrades för personer vilket påverkade det sociala livet, de undvek sociala relationer, sysselsättningar och arbete. I och med att RA är en kronisk sjukdom så förstod personer att de måste lära sig att leva med sjukdomen, även om det kunde upplevas som svårt. Slutsatsen av litteraturstudien blev att förståelsen ökade kring hur det är att leva med RA för drabbade personer, sjukvårdspersonal och även samhället i stort.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som innebär livslång behandling och egenvård. Sjukdomen innebär en ökad risk för komplikationer och följdsjukdomar som hypertension, fetma och neuropati. Sjuksköterskans roll är att stötta, vara lyhörd och ge tid för känslomässig bearbetning. Vården ska utgå från personcentrerad vård där patientberättelsen är i fokus. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod där sökningarna genomfördes i Cinahl, PubMed samt sekundärsökningar. En manifest innehållsanalys gjordes.Tretton artiklar valdes ut. Resultat: Upplevelser av hopplöshet och rädsla relaterat till hypoglykemi och komplikationer. Diabetes typ 1 som hinder i det sociala livet och på arbetsplatsen, känsla av att vara annorlunda från andra. Omgivningens brist på kunskap orsakade negativa upplevelser hos personer med diabetes typ 1 där felaktiga råd och ifrågasättande av hälsa fick dem att känna sig obekväma. Utmaningar i att balansera det sociala livet med egenvården i sjukdomen. Positiva upplevelser genom ökad kunskap om hälsosamma vanor, men också ökad empati för andra. Diskussion: Brist på förståelse från omgivningen och arbetsgivaren innebär risk för att sjukdomshanteringen blir lidande. Att acceptera sjukdomen och lära sig att leva med den skapar mer livskvalitet. Diabetes kan ses som ett hinder i vardagen, och det är hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift att sätta personen och dess unika behov i centrum i vården. Slutsats: Rädsla och oro för blodsocker och egenvård i olika kontexter samt omgivningens bristande kunskap på diabetes typ 1 tyder på att vidare forskning behöver göras för att främja positiva upplevelser av att leva sjukdomen. / <p>2023-11-03</p>

Bakgrund: Venösa bensår är vanligt förekommande och äldre är en specifikt utsatt grupp. Fenomenet definieras inte som en sjukdom utan uppkommer sekundärt till venös insufficiens. Läkningstiden sträcker sig ofta över en längre tidsperiod och kräver stora hälso- och sjukvårdsresurser. Patienterna blir beroende av vård under behandlingstiden och sjuksköterskorna har ett viktigt ansvar gällande att involvera samt vårda individerna utifrån livsvärldsperspektivet. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår Metod: Metoden utgick från Fribergs integrerade sammanställning av kvalitativ forskning där åtta kvalitativa artiklar analyserades efter att ha sökts fram i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Tre teman framkom i resultatet: Patientens roll i vården, Såret som en begränsning och Att vara sitt sår. Relationen till sjuksköterskan och delaktighet i läkningsprocessen var central för att uppnå en känsla av trygghet. Såret påverkade individernas liv i form av fysiska begränsningar och ledde även till försämrad självkänsla och förlorad identitet vilket bidrog till en distansering till sociala kontexter. Slutsatser: Upplevelsen av fenomenet tycks i stora drag vara gemensamma för patienterna men hur det påverkade den enskildes vardag skiljde sig åt. Genom ett vårdande förhållningssätt där patienternas livsvärld lyfts fram kan sjuksköterskan uppmärksamma individuella omvårdnadsbehov och på så vis förbättra patienternas livskvalitet.

Bakgrund: Långvarig smärta definieras som smärta som inte har gått över på 3-6 månader. Smärta är en individuell upplevelse som inte kan mätas objektivt, utan den som upplever vet själv hur intensiv den är och smärtans duration. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med långvariga smärta ur ett psykosocialt perspektiv. Syftet var också att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de vetenskapliga artiklarna har använt sig av. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Föreliggande litteraturstudies resultat baseras på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Sammanställningen av de inkluderade artiklarna visade på upplevelser av känslomässig påverkan på patienternas liv som ett kraftigt lidande och negativa tankar inför framtiden. Smärta upplevdes också ge sociala begränsningar i arbetslivet, förlust av identitet samt sociala relationer. Patienterna upplevde ett negativt bemötande från sjukvårdspersonalen. Slutsats: Upplevelser av smärta påverkade patienterna psykiskt och socialt. Smärta har resulterat till känslomässig påverkan och lett till sociala begränsningar i både arbetslivet och relationen till familj, vänner och barn. Upplevelsen av sjukvårdspersonalens bemötande upplevdes negativt av patienterna, där smärtan inte togs på allvar. Detta i sin tur påverkade de att få någon behandling eller mediciner. Författaren till föreliggande litteraturstudie menar att utifrån föreliggande litteraturstudies resultat finns brister hos sjukvårdpersonalen, detta i sin tur kan vara till hjälp att öka sjukvårdens kunskaper om dessa patienters upplevelser av långvarig smärta samt att kunna bemöta de på ett värdigt och respektfullt sätt. Det är viktigt att tro på patienters smärta och kunna sträcka de hjälpande hand. / Background: Chronic pain is defined as pain that has not gone over 3-6 months. Pain is an individual experience that cannot be objectively measured, but that experience knows how intense it is, and pain duration. Aim: The aim of this literature review was to describe patient's experiences of living with chronic pain from a psychosocial perspective. The aim was also to describe the data collection methods of scientific articles have used. Method: This literature review has a descriptive design. This literature review study's results are based on 12 scientific articles that have been found through the database CINAHL and PubMed. Result: The compilation of the included articles led to perceptions of emotional impact on patients' lives as a major suffering and negative thoughts about the future. Pain was felt also that the social constraints of working life, loss of identity and social relationships. Patients experienced a negative attitude of medical staff. Conclusion: Experiences of pain affect patients psychologically and socially. Pain has led to the emotional impact and led to social constraints in both working life and relationship to family, friends and children. Experience of healthcare professionals experienced negative treatment of patients where the pain is not taken seriously. This in turn affected the receive any treatment or medication. The author of this literature review means that based on present literature studies results are deficiencies in health care, this in turn may help to increase medical knowledge of these patients experience chronic pain as well as to cope with the in a dignified and respectful manner, believing the pain and to extend helping hand to patients

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk, komplex psykisk sjukdom som kännetecknas av perioder med mani och depression. Sjukdomen påverkar hela den drabbades liv och även dess familj och närstående. Som sjuksköterska kan man möta dessa patienter på alla olika vårdinrättningar och det är betydelsefullt att ha kunskap om sjukdomen för att kunna ge god och personcentrerad vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Denna litteraturstudie har en deskriptiv design. Två databaser användes vid sökningen av artiklar och tolv artiklar inkluderades. Artiklarna granskades och sammanställdes av båda författarna. Huvudresultat: Erfarenheterna av att leva med bipolär sjukdom beskrevs av många som en lång väg till diagnos, att acceptera sjukdomen, svårigheter i att bilda en uppfattning av den egna självbilden, sjukdomens påverkan på relationer till andra, känsla av stigmatisering från både den drabbade själv och omgivningen, hantering av det dagliga livet samt sjuksköterskans betydelse för välmående och hantering av sjukdomen. Artiklarna som resultatet grundar sig på hade intervjuer, terapisessioner och enkät som datainsamlingsmetod. Slutsats: Att få diagnosen bipolär sjukdom erfors av patienter som en stor och bestående livsförändring både för den drabbade och dess närstående. Sjukdomen gav svårigheter i det dagliga livet, till exempel att behålla relationer till andra, bibehålla ett jobb och de erfor stigmatisering utav omgivningen. Som sjuksköterska kan kunskap och förståelse för sjukdomen leda till bättre omvårdnad. / Background: Bipolar disorder is a chronic, complex mental illness characterized by periods of mania and depression. The symptoms have an impact on the entire lives of the affected, and even to their families and relatives. As a nurse, you might meet these patients at all the different health facilities, and it is very important to have knowledge about the disorder to provide good care. Purpose: The purpose of this study was to describe patients' experiences of living with bipolar disorder and to describe the included articles´ data collection methods. Method: This literature study has a descriptive design. Two databases were used during the search of articles and twelve articles were selected. The articles were reviewed and compiled by both authors. Main results: The experiences of living with bipolar disorder were many; such as a long way to getting the diagnosis and to accept the disorder, difficulties in forming an idea of one´s own self-image, the effect the disorder has on the relationship with others, the sense of stigma from both the person with the disorder and from the environment, dealing with daily life, as well as the nurse´s importance to the patients well-being and management of the disorder. Conclusion: To be diagnosed with bipolar disorder experienced by patients as a great and permanent change of life for both the patients and their relatives. The disorder resulted in difficulties in daily life, such as maintaining relationships with others, maintain a job and they experienced stigma out of the surroundings. As a nurse, knowledge and understanding of the disorder can lead to a better care.

Bakgrund: KOL är en relativt vanlig och obotlig sjukdom som orsakar en gradvis försämring på andningen. Hur man upplever sjukdomen kan skilja sig åt mellan individer och mellan olika stadier av sjukdomen. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan får insikt i dessa upplevelser för att kunna erbjuda god omvårdnad till dessa personer. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna. Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. De 12 inkluderade artiklarna är av kvalitativ ansats och söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed. Innehållet i artiklarnas resultat granskades för att urskilja likheter och skillnader samt de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.Huvudresultat: Resultatet i litteraturstudien påvisade att personer med KOL upplevde psykiska, fysiska och sociala aspekter som påverkade personernas liv. Den psykiska påverkan gjorde att personerna fick göra många förändringar i livet. Andningssvårigheterna gjorde att den fysiska förmågan blev nedsatt. Sjukdomen påverkade även den sociala samhörigheten med andra människor. För att hantera och underlätta livet med KOL använde personerna sig av olika strategier. Den vanligaste datainsamlingsmetod som framkom i artiklarna var semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Personerna med KOL påverkades psykiskt, fysiskt och socialt av att leva med sjukdomen. Personerna använde sig av olika strategier för att hantera sitt liv med sjukdomen. Det är viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om personernas upplevelser av att leva med KOL eftersom det gör att det blir lättare att bevara personernas integritet, värdighet, och autonomi som kan öka personernas välbefinnande. / Background: COPD is a relative common and incurable disease that causes a progressive deterioration of breathing. How to experience the disease may differ between individuals and between different stages of the disease. It is therefore essential that nurses gain insight into these experiences to provide good care to these people. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of living with COPD. Furthermore, the aim of this study was to describe the included articles data collection method. Method: A literature study with a descriptive design. The 12 included articles are of qualitative approach and sought out through the databases CINAHL and PubMed. The contents of the articles results were reviewed to identify similarities and differences and also the included articles data collection method. Main result: The results of the literature study showed that people with COPD experienced psychological, physical and social aspects that affect people's lives. The psychological impact was that the people had to make many changes in life. Breathing difficulties made the physical ability to reduce. The disease also affected the social affinity with other people. To manage and facilitate life with COPD people used different strategies. The most common data collection method that emerged in the articles were semi-structured interviews. Conclusion: The people with COPD were affected psychologically, physically and socially to live with the disease. The people used different strategies to manage their life with the disease. It is important that nurses having knowledge of people´s experience of living with COPD because it makes it easier to preserve people´s integrity, dignity, and autonomy that can increase people's well-being.

Bakgrund: Många människor lever idag med svårläkta bensår, varav ca 80 % avbensåren är venösa. Det är av stor vikt att rätt diagnos fastställs samt bakomliggandeorsaker behandlas. Idag finns merparten av dessa patienter i den kommunala sektorn.Vården av patienter med bensår genererar stora ekonomiska kostnaderna församhället. Svårläkta sår på underbenen kan orsakas av olika sjukdomstillstånd. Attleva med svårläkta venösa bensår har betydande inverkan på det dagliga livets olikaaktiviteter samt människors välbefinnande. Denna litteraturstudie inriktar sig påpatienternas upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att levamed svårläkta venösa bensår.Metod: En litteraturstudie med resultat från nio kvalitativa studier.Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: I resultatet framkom varierade patientupplevelser av att leva medsvårläkta venösa bensår. Resultatet kategoriserades in i tre huvudkategorier och 11subkategorier. Huvudkategorierna bestod av: upplevelser av att leva medsårsmärta, upplevelser i samband med sårets uppkomst och behandling,psykologisk påverkan av patientens livssituation och upplevelser av förändring idet dagliga livet. Ett tema framkom: att uppleva ett såväl fysiskt som psykisktlidande.Konklusion: Resultatet i vår litteraturstudie indikerar ett lidande fysiskt,psykiskt samt socialt (i varierande grad) hos alla patienter som lever medsvårläkta venösa bensår. Viktigt att sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv ochser hela människan och inte bara ett bensår.Nyckelord: venösa sår, bensår, svårläkta bensår, patientupplevelser, omvårdnad

Bakgrund:Njurarnas huvudfunktioner har en vital roll och är en förutsättning till att upprätthålla kroppens balans. Kronisk njursvikt orsakar en kraftig reducering av funktionerna och i värsta fall kan njurarna helt sluta att fungera. Tillståndet leder till döden om inte dialysbehandling eller njurtransplantation genomförs. Under flera decennier har det skett en ökning av patienter som utvecklar kronisk njursvikt och därmed får dialysbehandling. Att leva med kronisk sjukdom orsakar svårigheter och förändringar i livet. Genom en god vård kan sjuksköterskan främja patientens livskvalitet och välbefinnande trots kronisk njursvikt och ett liv med hemodialys.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter med kronisk njursvikt upplever livet med hemodialys.  Metod: Litteraturöversikten baserades på tolv vetenskapliga originalartiklar som analyserats. Metoden innefattade att identifiera likheter och skillnader som sedan bildade nya teman till litteraturöversiktens resultat. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed.  Resultat: Under analysen identifierades femhuvudteman: En förändrande process, Ett liv som begränsar, Hemodialys som en fängslande frihet, En oförutsägbar framtid och Upplevelsen av vårdmiljö &amp; vårdpersonal. En förändrande process kompletterades med två underteman; Emotionell påverkan och Vägen till acceptans. ÄvenHemodialys som en fängslande frihet kompletterades med två underteman; Dialysmaskinen, en vän eller en fiende? och Kroppsliga förändringar.  Diskussion: Resultatdiskussionen tolkar huvudfynden i en större helhet med hjälp av Katie Erikssons vårdvetenskapliga teori, annan forskning samt författarnas egna reflektioner. / Background: The main functions of the kidneys have a vital role and are essential for maintaining the balance of the body. Chronic kidney disease causes a steep reduction in the kidney´s functions, in the worst-case scenario the kidneys may cease to function entirely. The condition leads to death unless treated with hemodialysis or kidney transplantation. For decades, there has been an increase in patients developing chronic kidney disease and thus receive dialysis treatment. Living with chronic disease causes difficulties and changes in life. Through good care, the nurse can promote the patient´s quality of life and well-being despite of chronic kidney disease and a life with hemodialysis. Aim: The aim was to elucidate how patients with chronic kidney disease experience life with hemodialysis. Method: The literature review was based on twelve scientific original articles that were analyzed. The method involved identifying similarities and differences that then formed new themes for the literature review results. The articles were obtained from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: During the analysis five main themes were identified: A changing process, A life that limits, Hemodialysis as a captivating freedom, An unpredictable future, and Experience of care environment &amp; healthcare staff. A changing process was supplemented with two sub-themes; The emotional impact and Path to acceptance.Additionally, Hemodialysis as a captivating freedom was supplemented by two sub-themes; The dialysis machine, a friend or an enemy? and Bodily changes.  Discussion: The results discussion interprets the main findings in a larger whole with the help of Katie Eriksson´s health science theory, other research, and the author´s own reflections.