Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar ungefär 10% av kvinnor med livmoder i fertil ålder. Orsaken till uppkomsten av endometrios är inte helt klarlagd, det finns flera teorier. Kunskapen om endometrios är bristfällig. Som sjuksköterska är det viktigt att vara uppmärksam på symtom som kan relateras till endometrios. Vanliga symtom vid endometrios är menstruationssmärtor, kronisk bäckenbottensmärta och samlagssmärtor. Endometrios kan påverka kvinnors fertilitet.  Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.  Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg (2017) som baserades på tio vetenskapliga artiklar som hämtas från databaserna CINAHL Complete och PubMed. För att hitta artiklar användes sökorden Endometrios, Leva med och Upplevelser. Sju av artiklarna var av kvalitativ metod och tre av artiklarna var av kvantitativ metod.       Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman med totalt fyra underteman. I dessa påvisas att smärta påverkar alla aspekter av kvinnors liv. Endometrios påverkar även kvinnors upplevelser av den egna identiteten. Arbete, sociala sammanhang och relationer påverkas även det av endometriosen. Hur vården bemöter kvinnor som lever med endometrios är en faktor som påverkar hur kvinnor upplever sin situation. Diskussion: Kvinnors upplevelser av bristande kunskap och förståelse kring endometrios diskuteras mot tidigare forskning, litteraturöversiktens bakgrund och författarnas reflektioner. Kvinnors upplevelser av endometrios diskuteras utifrån Katie Erikssons definitioner av lidande och hälsokorset. / Background: Endometriosis is a disease that affects about 10% of women with uterus in fertil age. The reason for the emergence of endometriosis is not fully clarified, there are several theories. Knowledge of endometriosis is inadequate. As a nurse, it is important to pay attention to symptoms that may be related to endometriosis. Common symptoms of endometriosis include menstrual pain, chronic pelvic pain and dysparanuea. Endometriosis can affect women's fertility. Aim: The aim was to illustrate women’s experiences of living with endometriosis.  Method: The method used was a literature review according to Friberg (2017), based on ten scientific articles retrieved from the CINAHL Complete and PubMed databases. To find articles, the keywords Endometriosis, Living with and experiences were used.Seven of the articles were of qualitative method and three of the articles were quantitative. Results: The result is presented in three main themes with a total of four sub themes. In these, it is shown that pain affects all aspects of women's lives. Endometriosis also affects women's experiences of their own identity. Work, social contexts and relationships are also affected by the endometriosis. How healthcare treats women living with endometriosis is a factor that affects how women experience their situation. Discussion: Women’s experiences of lack of knowledge and understanding of endometriosis is discussed against previous research, the background of the litterature rewiev and the authors’ reflections. Women’s experiences of endometriosis are discussed based on Katie Eriksson’s definitions of sufferings and the health coursework.

Vid insjuknandet i diabetes typ 2 sker en förändring i patienters liv. En del av behandlingen vid sjukdomstillståndet är att förändra kost- och motionsvanor. Egenvården är en viktig del av de livsstilsförändringar som är aktuella. Patienterna kan genom egenvården bromsa sjukdomsutvecklingen och på så sätt bibehålla en god hälsa. Tidigare forskning har visat på svårigheter i genomförandet av livsstilsförändringar. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur livsstilsförändringar upplevs av patienter med diabetes typ 2. Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar belyste upplevelsen av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Data har analyserats genom Axelssons (2012) modell i skapandet av en ny helhet. Litteraturstudiens resultat presenteras i två huvudteman och sex subteman. De två huvudteman är Att ställas inför utmaningar och Att uppleva en positiv dimension. Att ställas inför utmaningar visade att livsstilsförändringarna kunde upplevas som krävande, utmanade och svåra av patienterna. Det visade även hur mötet med hälso- och sjukvården kunde upplevas som besvärligt men samtidigt stödjande. Att uppleva en positiv dimension visade hur patienterna upplevde att integreringen av livsstilsförändringar främjade hälsan och balansen i livet. Upplevelsen av livsstilsförändringar är personlig och unik för varje patient. Sjuksköterskan bör ha detta i åtanke i mötet med patienten där vårdrelationen blir central. En vårdande relation kan hjälpa patienten till att skapa varaktiga och långsiktiga förändringar som deras sjukdomstillstånd kräver. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Det finns två former av njursvikt en akut- och en kronisk. Sjukdomen medför en minskad eller förlorad njurfunktion. Blodet kan inte renas, utsöndra slaggprodukter samt vätska, då blir dialysen kroppens reningsverk. Det finns två behandlingsmöjligheter, hemodialys där blodet renas utanför kroppen samt peritonealdialys då bukhålan används som reningsfilter. När kost- och vätskerestriktioner blir dominerande uppstår ett lidande i familjens vardag. Livsförändringarna kan hanteras genom utarbetade copingstrategier. Flertalet patienter lider av att vara beroende av dialysbehandlingen då den upptar en stor del av tiden, vilket påverkar livskvalitet för individen samt familjen. Kunskapen avser att hjälpa sjuksköterskan att finna djupare förståelse i undervisningen till patienten samt familjen. Syftet är att belysa patientens upplevelse av att vara beroende av dialys samt familjens upplevelse av att vara närstående. 10 kvalitativa artiklar med vårdvetenskapligt perspektiv inkluderades. I resultatet framkommer det att sjukdomen medför livsförändringar samt bundenhet till dialysen. Upplevelsen av ständig trötthet och svikande krafter påverkar familjerelationen. Resultatet påvisar även en ovisshet inför framtiden vilket skapar rädsla och frustration då behandlingen är opåverkbar. Sjuksköterskan behöver inbjuda till delaktighet för att skapa tillfredställelse till vård och behandling. Vi anser att en bristfällig kommunikation skapar ett onödigt lidande. Genom tron, ta dagen som den kommer samt finna positiv mening kan lidandet reduceras. I diskussionen framgår det att sjukdomen innefattar en känslomässig kamp och det är nödvändigt att finna acceptans till den livsupprätthållande dialysbehandlingen. Därför anser vi att sjuksköterskan bör avsätta tid och engagemang i undervisningen till patienten samt familjen då de utgör ett centralt stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som grundar sig på en bristande produktion av dopamin. Orsaken till dopaminbristen är hittills okänd. Personer med sjukdomen plågas av ständig värk, trötthet, stelhet och ofrivilliga rörelser, vilket påverkar deras vardag. Livsvärlden förändras, såväl som upplevelsen av sig själv, vilket leder till ett lidande. Det är viktigt att skapa en förståelse kring detta för att kunna bedriva en bra vård.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur det är att leva med Parkinsons sjukdom ur patientens perspektiv.Metoden är en litteraturstudie där vi använder oss av en kvalitativ ansats med Evans analysmodell som grund.Resultatet byggs upp av ett huvudtema: Ingenting blir som förut och av sju subteman: att bli diagnostiserad ger blandade känslor, vardagen är fylld av oro, att uppleva förlust av självständighet och kontroll, att alltid behöva koncentrera sig, sjukdomen inverkar på kvinnligheten, det sociala livet påverkas och att känna behov av att finna nya vägar.Enbart likheter återfanns i studiematerialet vilket kan tyda på att det finns evidens för forskningen. En svaghet i uppsatsen kan vara att främst kvinnors upplevelser kommit fram.God omvårdnad innebär inte bara praktiska omvårdnadsåtgärder utan också vård av själ och ande. Personer med sjukdomen uppskattar att få göra saker på egen hand oavsett hur lång tid det tar. Många känner brist på självständighet och att andra styr deras liv. Vårdpersonalen bör överlåta ansvar åt vårdtagaren och på så sätt stötta till oberoende. God kommunikation med den sjuke betyder mycket. Patienten känner sig och sin kropp bäst, därför bör den sjukes upplevelse av sjukdomen och omvårdnaden stå i fokus. Det är viktigt att man tar sig tid att lyssna på personen för att kunna förstå sjukdomsupplevelsen såsom denne erfar den. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

HIV är en av de största epidemierna i världen och i Sverige lever ca 5300 personer med HIV idag. HIV är en långvarig sjukdom där behandlingen består av bromsmediciner. Över hela världen är HIV förknippat med fördomar. Att drabbas av HIV innebär stora påfrestningar och omvälvningar i livet. Många upplever en känsla av skam, stigma och diskriminering vilket kan leda till ett lidande. Vårdpersonal behöver kunskap om HIV-sjukdomen och hur den upplevs av personer. Det kan hjälpa vårdpersonalen i vården av och i mötet med HIV-smittade personer. Syftet är att beskriva personers upplevelser av att få diagnosen HIV och hur det är att leva med sjukdomen. Uppsatsen är en litteraturstudie baserat på vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning. En litteratursökning i vårdvetenskapliga databaser gjordes vilket resulterade i tio artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Likheter och skillnader i studiernas resultat identifierades och utmynnade i två huvudteman och åtta subteman. Upplevelser i samband med diagnos beskriver olika reaktioner i samband med att personerna får sin diagnos och känslan av att vara annorlunda. Att leva sitt liv med HIV beskriver hur personerna lever vidare, betydelsen av omgivningens stöd och upplevelser av möten i vården. Det mest framträdande i resultatet är livsförändring, stigmatisering, andlighet och upplevelser av möten i vården, vilka tas upp i diskussionen. Där betonas också vikten av att vårdpersonalen individanpassar vården, utgår ifrån ett livsvärldsperspektiv och att han/hon bemöter individen med respekt och värdighet.

Flertalet individer lider av långvarig smärta världen över. Dock är det svårt för vårdgivare att förstå en patient med långvarig smärta utan att själv vara drabbad och leva med det. Exakt vad långvarig smärta är och hur det definieras är inte alltid självklart. Mycket forskning lyfter bland annat fram vad smärta är och hur det är indelat i olika områden. Det finns även forskning om vad som skiljer långvarig smärta från akut eller kortsiktig smärta. Olika uppkomstmekanismer och behandlingsalternativ belyses också i detta arbete, samt patienters erfarenheter av behandling för långvarig smärta. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att belysa patienters upplevelse av att leva med långvarig smärta, för att skapa en utökad förståelse av detta fenomen.Resultatet presenteras utifrån fyra teman. Dessa teman är; Att vara fysiskt begränsad, Att vara Socialt begränsad, Att inte vara fullvärdig och Att inte bli trodd. Dessa teman beskriver olika aspekter av patienters upplevelse av att leva med långvarig smärta, och berör så skilda begrepp, från upplevelsen av att vara ett hinder för sin familj till att inte bli trodd utav sjukvården. I diskussionen vill författarna förtydliga det lidande som finns hos patienter med långvarig smärta och hur sjukvården på bästa sätt ska underlätta för patienternas situation. Förvånande var bristen på resultat som handlar om patienters upplevelse av smärtlindring och smärtbehandling vid långvarig smärta i de artiklar som ingår i studiens resultat. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund:  Idag lever 30 – 35 miljoner människor i världen med sjukdomen. Humant immunbristvirus (hiv) är ett virus som smittar via kroppsvätskor och blod. Personer som lever med hiv är i behov av att ta bromsmediciner resten av livet för att förhindra att sjukdomen utvecklas till sjukdomstillståndet aids. Att leva med hiv innebär att uppleva okunskap och fördomar från samhället. Sjukdomen präglas av skam vilket innebär att många upplever rädsla för att leva öppet med sin sjukdom. Att drabbas av en kronisk sjukdom påverkar en människas livsvärld. Livsvärlden är psykisk, fysisk, existentiell och andlig på samma gång. Syfte: Var att belysa vuxna människors upplevelse av att leva med hiv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på två patografier skrivna på svenska. Studien har genomförts i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) syn på en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studiens analys resulterade i tre kategorier med tillhörande nio underkategorier. Svårigheter att hantera en ny vardag: rädsla för aids, svårigheter i kärleksförhållanden och ett livslångt åtagande. Att hantera det som inte syns på utanpå: en inre obalans, att vilja fly, stigmatisering och existentiell påverkan. Ett behov av att acceptera sin sjukdom: att känna sig accepterad och öppenhet läker. Slutsats: Personerna i studien upplever psykiska, fysiska samt existentiella påfrestningar till följd av att leva med hiv. En rädsla för att smitta och utveckla aids upplevs. Stigmatisering från sjukvården upplevs vilket har en negativ inverkan. Genom stöttning blir det lättare att öppna upp om sjukdomen och att vara öppen med sjukdomen. Detta upplevs med en lättnad och att tillgången till livet återfås. En tacksamhet för att ha fått sjukdomen upplevs genom en process mot självacceptans. Resultatet kopplas till livsvärldsteorin. Genom att sjuksköterskan tillämpar förståelse och öppenhet i mötet med patienten kan patientens livsvärld synliggöras.

<p>Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi. Vår vetenskapsteoretiska ansats var en kvalitativ forskningsmetod med hermeneutisk-fenomenologisk position. Analysen tolkades utifrån ett multidimensionellt perspektiv. Vi meningstolkade intervjupersonernas berättelser enligt tre olika teoretiska perspektiv: systemteori, socialkonstruktivism och kognitivt perspektiv. Vår studie visade att funktionshindret dyslexi präglar personens skoltid, självkänsla och relationer till andra. Studien visade även vikten av en förstående och stödjande omgivning för att personer med dyslexi ska få en fungerande skolgång och möjlighet att utveckla en stark självkänsla och goda relationer till andra. Detta ligger i linje med tidigare forskning.</p>

<p>Den 14 maj firar Israel 60 år som självständig stat. Men konflikten med Palestina är ständigt närvarande. Folket från båda sidor lider av att aldrig känna trygghet, att förlora nära och kära, och att inte kunna nyttja sina mänskliga rättigheter. I denna artikelserie berättar invånarna om hur det är att leva med konflikten som vardag.</p>

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi. Vår vetenskapsteoretiska ansats var en kvalitativ forskningsmetod med hermeneutisk-fenomenologisk position. Analysen tolkades utifrån ett multidimensionellt perspektiv. Vi meningstolkade intervjupersonernas berättelser enligt tre olika teoretiska perspektiv: systemteori, socialkonstruktivism och kognitivt perspektiv. Vår studie visade att funktionshindret dyslexi präglar personens skoltid, självkänsla och relationer till andra. Studien visade även vikten av en förstående och stödjande omgivning för att personer med dyslexi ska få en fungerande skolgång och möjlighet att utveckla en stark självkänsla och goda relationer till andra. Detta ligger i linje med tidigare forskning.