Bakgrund: Varje timme får en kvinna i Sverige en bröstcancerdiagnos, det är den vanligaste förekommande cancersjukdomen hos kvinnor. Vid diagnostiserad bröstcancer finns det olika behandlingsmetoder, ofta kombineras flera metoder för att få bästa resultat. Vilken eller vilka behandlingar som ordineras är beroende av vilken typ av bröstcancer kvinnan har och i vilket stadium cancern är i då den upptäcks. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts. De 21 kvalitativa studierna som låg till grund för resultatet analyserades enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: Vid analys av studierna framstod kategorierna “kvinnornas känslor kring bröstcancer” och “stödets betydelse för kvinnor med bröstcancer”. Slutsats: Sammanfattningsvis bidrar arbetet till en utökad förståelse och medvetenhet om kvinnor som drabbas av bröstcancer och belyser kvinnors subjektiva känslor, upplevelser och uppfattningar av att leva med bröstcancer. Det är viktigt att sjukvårdspersonal stöttar kvinnorna under bröstcancerförloppet, genom att bemöta kvinnorna med öppenhet, lyhördhet och förmedla tydlig information. / Background: Every hour a woman in Sweden gets a cancer diagnosis, which is the most common cancer diagnosis among women. When you get diagnosed with breast cancer there are different methods for treatment, and they are often combined with multiple methods for the best result. Which treatments that are used depends on what type and stage the breast cancer is in when it’s discovered. Aim: The aim was to describe women's experience of living with breast cancer. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was done and 21 articles has been compiled in the result and analyzed according to Fribergs five step analysis. Results: When analyzing the studies, the categories “women’s feelings about breast cancer” and “the importance of support for women with breast cancer” emerged. Conclusion: The conclusion highlights an expanded understanding and awareness of women suffering from breast cancer and women's subjective feelings, experiences and perceptions of living with breast cancer. It is important that healthcare professionals support women during the breast cancer progress, by treating women with openness, responsiveness and conveying clear information.

Bakgrund: Ulcerös kolit är en kronisk sjukdom som orsakar inflammation i tjockoch ändtarm och karakteriseras av att gå i skov. Botemedel finns ännu inte och symtom är något många upplever trots medicinsk behandling. Syfte: Att belysa hur det är att leva med ulcerös kolit. Metod: Tidigare vetenskaplig forskning har samlats in via vårdvetenskapliga databaser och en induktiv ansats har använts. Artiklar granskades och tio stycken valdes ut. Innehållsanalys utfördes genom att meningsbärande enheter kodades med hjälp av kategorier. Resultat: Fyra teman bildades: Oro och rädsla på grund av ovisshet, Oförmåga att delta i fritids- och arbetsaktiviteter, Påverkan på livskvalité och livsstil samt Påfrestningar och utmaningar för barn med ulcerös kolit. Resultatet visade att både vuxna och barn kunde känna sig både psykiskt och fysiskt nedsatta och led av bland annat oro och rädsla. Konklusion: Det behövs mer kommunikation, information och stöd från vården för att minska oron bland patienter med ulcerös kolit. / Background: Ulcerative colitis is a chronic disease that causes inflammation of the colon and rectum and is characterized by relapses. There is no cure yet and symptoms are something many people experience despite medical treatment. Aim: To shed light on what it is like to live with ulcerative colitis. Method: Previous scientific research has been collected via caring science databases and an inductive approach has been used. Articles were reviewed and ten were selected. Content analysis was performed by coding meaningful units using categories. Results: Four themes were formed: Anxiety and fear due to uncertainty, Inability to participate in leisure and work activities, Impact on quality of life and lifestyle and Stress and challenges for children with ulcerative colitis. The results showed that both adults and children could feel both mentally and physically impaired and suffered from, among other things, anxiety and fear. Conclusion: More communication, information and support from healthcare is needed to reduce the anxiety among patients with ulcerative colitis.

Background: Mb Crohn is a chronic inflammatory bowel disease without any clear pathophysiology and varies in disease activity from case to case. The symptoms come in relapses, between the relapses the patient is asymptomatic. Aim: To examine how it is to live with Mb Crohn. Method: A general structured literature study. Ten articles were reviewed with a content analysis, categorized, created themes and was discussed. Results: Three main themes were identified: Social consequences of living with Mb Crohn, mental and physical consequences of living with Mb Crohn and information can affect management of the disease and one subtheme: Relationships with the surroundings. The result showed that lack of information created concern for the future. Many felt misunderstood by the caregivers and the society. Mb crohn effects the everyday life as it is invisible for others at the same time. Conclusion: The literature study showed that people with Mb Crohn get most of life affected and there were both positive and negative experiences. The majority had felt concern, fear and anxiety linked to the disease. Experience of being treated bad and being misunderstood was found. These experiences and emotions gave life a changed character after the disease. Further research is required with focus on how the nurses can support patients with Mb Crohn to deal with their life situation. / Bakgrund: Mb Crohn är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som saknar en klar patofysiologi och varierar i sjukdomsaktivitet från fall till fall. Symtomen kommer i skov, mellan skoven är patienten symtomfri. Syfte: Att undersöka hur det är att leva med Mb Crohn. Metod: Allmän strukturerad litteraturstudie. Tio artiklar granskades med hjälp av en innehållsanalys, kategoriserades, teman skapades samt diskuterades. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Sociala konsekvenser av att leva med Mb Crohn, psykiska och fysiska konsekvenser av att leva med Mb Crohn och information påverkar hanteringen av sjukdomen samt ett undertema: Relationer till omgivningen. Resultatet visade att avsaknaden av information kring sjukdomen gav upphov till oro inför framtiden, många kände sig missförstådda av både vården och omgivningen. Mb Crohn påverkade vardagen samtidigt som den var osynlig för andra. Konklusion: Litteraturstudien visade att personer med Mb Crohn får större delar av livet påverkade av sjukdomen, samtidigt framkom både negativa och positiva erfarenheter. Majoriteten hade upplevt oro, rädsla och ångest kopplat till sjukdomen. Erfarenheter av att bli illa behandlade eller missförstådda fanns. Dessa känslor och upplevelser gav livet en förändrad karaktär efter insjuknandet. Ytterligare forskning bör ske med fokus på hur sjuksköterskor kan stötta patienter med Mb Crohn att hantera sin livssituation.

Bakgrund: Opioid användningen har ökat både legalt och illegalt globalt. Det framgår att smärta är den största risken att utveckla ett missbruk, men man ser även andra riskfaktorer förutom fysiska så ser man även riskfaktorer som beror på psykiska och sociala faktorer. Syfte: Syftet är att belysa personer egna erfarenheter av att leva med ett opioidmissbruk. Metod: Designen i detta arbete är en litteraturöversikt som innehåller 16 stycken granskade och analyserade vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Det huvudsakliga resultatet var att personer som missbrukar upplever stigmatisering både före under och efter avslutad behandling som påverkar tillfrisknandet och återfallsrisken. Bemötande i vården sågs som viktigt för både att påbörja en behandling, slutföra en behandling samt för att undvika återfall i missbruk. Stöd och förståelse från vården och samhället sågs vara viktigt under hela missbruket Diskussion: Personers erfarenheter av missbruk varierar när det gäller till exempel bemötande, behandling och stöd. Tyvärr är det mest negativa erfarenheter och för att ge missbrukarna den vård dom förtjänar behövs kunskapen kring missbruk ökas för vårdpersonal. Slutsats: Personcentrerad vård är nödvändigt för denna patientgrupp som är en viktig del i sjuksköterskans profession. Att få känna sig delaktig i den egna vården är viktig för att få bästa möjliga framgång. / <p>Examinationsdatum 2020-05-11</p>

Bakgrund: ALS är en progressiv, ovanlig och obotlig sjukdom. Vuxna personer drabbas främst. Livsstilsförändringar är oundvikliga och eftersom att upplevelsen att leva med denna sjukdom kan variera, är det angeläget att olika upplevelser lyfts i denna studie för att sjukvården kring dessa personer ska kunna vara så personcentrerad som möjligt.   Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS.  Metod: En litteraturöversikt som bygger på sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar från CINAHL Complete, Academic Search Complete och PsycINFO, dessa var publicerade mellan åren 2010 – 2020.   Resultat: Fem stycken teman identifierades: Ångest; Missuppfattningar; Acceptans; Lidande; och Beröring. Det framkom att de upplevde ett multidimensionellt lidande som förvärras ju mer sjukdomsprogressionen fortlöper. Det framkom även att många personer hade ångest inför när de skulle avlida. I samband med sjukdomslidandet framkom det att många personer upplevde ångest.   Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades användningen av vetenskapliga artiklar med samma författare samt hur samspelet mellan författarna varit. I resultatdiskussionen diskuterades två dominerande resultat, att samtliga deltagare upplevde ett multidimensionellt lidande i takt med att sjukdomsprogressionen fortlöpte samt ångest inför när de skulle avlida. / Background: ALS is a progressive, unusual and incurable disease. Adults are primarily affected. Lifestyle changes are inevitable and because the experience of living with this disease may vary, it is important that different experiences are highlighted in this study in order to allow the care of these people to be as person-centered as possible.  Aim: The aim was to describe experiences of people living with ALS.  Method: A literature review based on seven qualitative and three quantitative articles found on CINAHL Complete, Academic Search Complete and PsycINFO, that was published between the years 2010 – 2020.    Results: Five themes were identified: Anxiety; Misconceptions; Acceptance; Suffering; and Touch. It turned out that they experienced a multidimensional suffering that worsened as the disease progression progressed. It also emerged that many people had anxiety when they would die. In connection with the illness suffering, many people experienced anxiety.  Discussion: In the method discussion the use of articles with the same author was discussed and how the interaction between the authors has been. In the results discussion, two dominant outcomes were discussed, that all participants experienced a multidimensional suffering as disease progression progressed and anxiety faced when they were to die.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ökar bland ungdomar och unga vuxna i världen. Sjuksköterskan måste ha förståelse för denna grupp för att kunna erbjuda rätt stöd i deras diabeteshantering. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed varav sammanlagt elva artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: Upplevelse av självhantering, behov av stöd och utbildning, en strävan av normalitet och upplevelse av oro. Dessutom användes sju underkategorier. Diskussion: Genom stöd från familj och genom utbildning av sjuksköterskan kan en god livskvalité skapas. Man kan uppnå en god självhantering, en sund livsstil och ungdomen kan lära sig att ta eget ansvar för sin diabetes. Slutsats: Det uppstår många känslor för ungdomarna med diabetesdiagnos, som oro över att vara annorlunda och en rädsla för utanförskap. Framtida forskning är önskvärd för att sjuksköterskan skall få en djupare förståelse för upplevelsen av att leva med diabetes. Sjuksköterskan kan då påverka ungdomarna och unga vuxna till att skapa en trygghet i behandling av sin diabetes typ 1. / <p>Examinationsdatum: 2020-06-03</p>

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som 61000 individer drabbas av i Sverige varje år. Antalet överlevande är större tack vare tidigare upptäckt av cancer. Att drabbas av cancer kan upplevas traumatisk varför flera efter friskförklarande upplever rädsla för canceråterfall. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska upplevelser av att leva med rädsla för canceråterfall. Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar enligt Fribergs metod. Artiklarna till resultatet hämtades från Academic Search Complete, Cinahl Complete och Nursing &amp; Allied Health Database. Resultat: Rädsla för canceråterfall kan ses som ett fenomen som orsakar lidande hos den drabbade, och påverkar fler områden i livet negativt, fysiska, psykologiska samt psykosociala. Litteraturöversikten presenteras i två teman. Det första temat är Utlösande fenomen som behandlar fenomen som ökar rädslans intensitet. Det andra temat är Hantering av rädslan för canceråterfall som behandlar hur det drabbade påverkas psykosocialt och hur de hanterar livet. Diskussion: Canceröverlevare befinner sig i en ny livssituation efter cancerbehandlingen är klar, detta kan innebära svårigheter att hantera livet efter cancersjukdom. Sjuksköterskan behöver vara uppmärksam på att dessa patienter inte enbart dyker upp i onkologisk kontext utan också i öppenvården. Litteraturöversiktens fynd har diskuterats utifrån Roys adaptionsmodell. / Background: Cancer is a disease that 61,000 individuals suffer in Sweden each year. The number of survivors is greater due to early cancer detection. Being affected by cancer can be perceived as traumatic, which is why several people whom survived cancer, experience fear of cancer recurrence. Aim: The aim of this literature review was to explore experiences of living with fear of cancer recurrence. Method: A literature review of nine scientific articles according to the Friberg method. The results articles were taken from Academic Search Complete, Cinahl Complete and Nursing &amp; Allied Health Database. Results: Fear of cancer recurrence can be seen as a phenomenon that causes suffering in the affected person, and affects areas of life negatively, physically, psychological and psychosocially. The literature review is presented in two themes. The first theme is Triggering Phenomena which deals with phenomena that increase fear. The second theme is Managing the Fear of Cancer Recurrence, which addresses how the fear affect the affected psychosocially and how the affected deal with life. Discussion: Cancer survivors are in a new life situation after the cancer treatment is complete, this can mean difficulties in managing life after cancer. The nurse needs to be aware that these patients not only appear in the oncological context but also in outpatient care. The findings of the literature review have been discussed on the basis of Roy's adaptation model

Bakgrund: Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige, vars symtom och behandling kan ha negativa följder i det dagliga livet och medföra nedsatt livskvalité, vilket ställer stora krav på sjuksköterskan att uppmärksamma nuvarande och potentiella kort- och långsiktiga behov. Genom ökad kunskap och förståelse för personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer kan sjuksköterskan främja deras egenvård och därmed deras livskvalité.Syfte: Studien syftar till att beskriva personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och baseras på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Datasökning har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som beskriver personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer: Upplevelse av att leva ett begränsat liv och Upplevelse av egenvårdsstöd.Slutsats: Att leva med kolorektal cancer medför sociala begränsningar och känslomässiga reaktioner till följd av förändrade avföringsvanor, stomi, fatigue och sexuell dysfunktion, där socialt stöd i vardagen har betydelse för egenvård och hantering av dessa begränsningar. Genom att tillämpa ett salutogent och holistiskt förhållningssätt kan sjuksköterskan få kunskap och uppfattning om personens upplevda begräsningar och egenvårdsbehov för att kunna erbjuda stöd som främjar den enskilda personens egenvårdsförmåga och livskvalité. / Background: Colorectal cancer is the third most common cancer in Sweden, whose symptoms and treatment can have a negative consequence in daily life and lead to reduced quality of life, which places great demands on the nurse to pay attention to current and potential short- and long-term needs. Through increased knowledge and understanding of people's experience of living with colorectal cancer, the nurse can promote their self-care and thus their quality of life.Aim: The study aims to describe people's experience of living with colorectal cancer.Method: The study has been conducted as a literature review and is based on twelve scientific articles with a qualitative method. Data search has been done in the PubMed and Cinahl databases.Results: The results revealed two main categories that describe people's experience of living with colorectal cancer: Experience of living a limited life and Experience of self-care support.Conclusion: Living with colorectal cancer causes social limitations and emotional reactions due to changed bowel habits, stoma, fatigue, and sexual dysfunction, where social support in everyday life is important for self-care and management of these limitations. By applying a salutogenic and holistic approach, the nurse can gain knowledge and perception of the person's perceived limitations and self-care needs to be able to offer support that promotes the individual's self-care ability and quality of life.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, även kallat ALS, är en obotlig sjukdom som orsakar att nervceller som styr skelettmuskulatur dör. Detta leder till muskelförtvining och senare förlamning. I Sverige insjuknar 220-250 personer årligen, de flesta är mellan 45-75 år. Vården har ett stort ansvar gällande symtomlindring, då inga botemedel hittats. På så sätt har sjuksköterskan ett stort omvårdnadsansvar kring patienter med ALS, för att underlätta vardagen och hjälpa patienten att bibehålla sin livskvalité. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på en studie med mixad metod, sex kvalitativa och sju kvantitativa vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att upplevelsen av att leva med ALS var svår att hantera ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Flera copingstrategier visade sig underlätta upplevelsen av att leva med sjukdomen. Stöd från närstående var viktigt trots att detta kunde upplevas som jobbigt då många personer kände sig som en börda gentemot sina närstående. Vården beskrevs som en viktig del i den sjukdomsdrabbades liv genom att hjälpa personen med information om sjukdomen och eventuella hjälpmedel. Den psykiska upplevelsen av ALS visade sig vara jobbig, vilket ofta hörde ihop med försämrad fysisk förmåga samt smärta. Slutsats: ALS är en obotlig sjukdom som medför en stor livsförändring och resultatet visade att de negativa upplevelserna av sjukdomen var dominerande. Genom kompetens inom området av vårdpersonal, kan upplevelsen av de svårigheter som kommer med sjukdomen underlättas genom gott stöd och symtomlindring. / Background: ALS, also called amyotrophic lateral sclerosis, is an incurable disease that affects the nerve cells which controls voluntary muscles. This leads to a loss of muscles and paralysis. About 220 to 250 people in Sweden get the disease every year, and it usually starts at the age 45 to the age 75. Healthcare has an important role to relieve the symptoms of ALS, as no cure is yet to be found. Nurses have a great responsibility to provide good care to help the patient maintain a good life quality and help to relieve the experience of living with ALS. Aim: The aim of this study was to describe how people experienced living with ALS. Method: A descriptive literature study based on one study with a mixed method, seven quantitative and six qualitative scientific studies. Results: The results showed that living with ALS was difficult to deal with in a physical and mental way. Several coping strategies showed to ease the experience of living with the disease. Support from relatives was important but many people felt like they were a burden towards their relatives. Healthcare was an important part of the experience of living with ALS, as healthcare could help the person with information about the disease and assistive devices. The psychological experience of living with ALS was difficult because of the physical impairment and the pain coming with the disease. Conclusion: ALS is an incurable disease that affects the daily life of those living with it and the results showed that the negative experiences were dominating. With knowledge about ALS, the healthcare professionals can relieve the symptoms and support the people living with it.

Bakgrund: Det finns två olika typer av diabetes, dessa består av diabetes typ 1 och diabetes typ 2. I diabetes typ 1 insjuknar vanligtvis barn under 18 år. Diabetes typ 1 är en av de livshotande obotliga sjukdomarna bland barn och ungdomar i Sverige. Varje år insjuknar cirka 900 barn av diabetes typ 1 i Sverige och i nuläget finns det cirka 8 000 barn som lever med sjukdomen. Själv-kontroll av blodsockernivå och att på egen hand sköta sin behandling är de viktigaste uppgifterna vid egenvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Metod: En beskrivande litteraturstudie som utgjordes av 12 empiriska studier. För sökning av artiklar som besvarade syftet användes Cinahl med utvalda sökord. Resultat: Ungdomar fick erfara svårigheter med sin egenvård. Utifrån stöd från människor i närheten, hade flera ungdomar positiva erfarenheter medan några upplevde det motsatta. Social och kulturell påverkan begränsade ungdomar från vissa offentliga evenemang såsom skolresa, eftersom det krävdes särskild vård, mer än vad som vanligtvis behövs för barn. Detta påverkade också sociala interaktioner i allmänheten och det orsakade stigmatisering vid kontakt med vänner och samhälle. Slutsats: Utmaningar med att vänja sig med egenvård och att acceptera sin sjukdom var vanliga hos ungdomarna. Socialt och psykologiskt välbefinnande hos ungdomar som lever med diabetes typ 1 spelade en viktig roll för att kunna hantera sin sjukdom på rätt sätt. Stödet från familj och vänner erkändes av många ungdomar var en hörnsten som fortsatte att existera. Nyckelord: Diabetes mellitus typ 1, Ungdomar, Erfarenhet, Att leva med