No description available.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en neurologisk sjukdom som drabbar kroppens motoriska nervceller och leder till en försvagning av kroppens muskler. I Sverige drabbas årligen ca 200 personer av ALS. Sjukdomen är obotlig och den drabbade avlider oftast inom tre år efter sjukdomens debut. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två huvudkategorier bildades; oro och ångest över att leva med en obotlig sjukdom; att finna mening i livet trots sjukdomen. Slutsats: Personer med sjukdomen ALS upplever i större utsträckning känslor av sorg, oro och skuld, vilket mer eller mindre påverkar deras livskvalitet på ett negativt sätt. Sjuksköterskans uppgift är att vara öppensinnad, observant och lyhörd i mötet med personer som är i behov av fysisk såväl som psykisk omvårdnad varpå behovet av kunskap inom ämnet ökar i samband med personernas individuella behov. Mer ämnesrelaterad forskning, exempelvis i form av intervjuer med åldersgrupperade patienter, hade bidragit till djupare kunskaper om personernas egna upplevelser kring sjukdomen. Resultatet av vidare forskning kommer att bidra till bättre förutsättningar för sjuksköterskan att vårda denna patientgrupp, och kan således bidra till att personer med ALS får ett bättre liv. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a neurological disorder that affects the body’s motor nerve cells and leads to a progressive weakening of the muscles. In Sweden, about 200 people are diagnosed with ALS annually. Patients usually die of this incurable disease within three years of onset. Purpose: The aim was to describe people’s experiences of living with ALS. Method: A literature review based on 12 scientific articles. Results: Two main categories were identified; worry and anxiety over living with an incurable disease; finding meaning in life despite the disease. Conclusion: People with ALS experience sadness, anxiety and guilt; this frequently has a negative impact upon the patient’s quality of life. The nurse’s role is to be open-minded, observant and responsive in meeting people who are in need of physical and mental nursing whereupon the need for knowledge of the subject increases with the individual’s needs. Further research, perhaps by interviewing ALS patients related to age, will lead to a deeper knowledge of the individual’s personal experiences surrounding the disease. The result of such further research will contribute better conditions for the nurse to care for this patient group, which may help people with ALS to a better life.

Bakgrund:  Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som påverkar hela centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen. De individer som får diagnosen MS kan känna förtvivlan av sjukdomen och utveckla ihållande depressioner. Symtomen av sjukdomen kan göra så att individerna påverkas både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan har en central roll att vårda individer med sjukdomen MS och försöka minska obalansen av hälsan som kan påverkas av den förändrade livssituationen.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med MS. Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Dataanalysen i studien gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom och åtta stycken underkategorier: Motstridiga tankar och känslor, sjukdomens påverkan, när vardagen kommer tillbaka och när livet vänder. Kvinnorna upplevde att livet inte kunde fortsätta som tidigare, de kunde inte undvika att sjukdomen påverkade deras liv och de upplevde ibland att sjukdomen höll på att sluka dem helt och hållet. Gemensamt för kvinnorna var att de började känna en rädsla över vilka konsekvenser sjukdomen skulle medföra i deras liv och då var kvinnornas närstående ett stort stöd för dem. Två av kvinnorna påbörjade en behandling vilket gav dem hopp och tacksamhet för framtiden. Sjukdomen MS krävde en omställning i livet och kvinnorna behövde nu försöka anpassa sig till sin nya vardag. Slutsats: Att insjukna i MS gav kvinnorna olika upplevelser i stort mångfald där de handskas med olika tankar och känslor som resulterar i ett nytt perspektiv om livet. Trots kvinnornas nya omställning i livet menade de att livet ändå kunde levas bra i förhållande till sjukdomen MS. Denna litteraturstudie visar på att kvinnorna behöver stöd från andra för att klara av det dagliga livet. Mer forskning behövs för att sjuksköterskan skall kunna tillgodose individens behov utifrån personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Bipolär sjukdom innebär att den som drabbas växlar mellan förändringar i sin aktivitetsnivå i form av depression, mani eller hypomani. Sjukdomen medför svåra prövningar och utmaningar för den som som drabbas såväl som för dennes anhöriga. För att sjuksköterskor ska kunna vägleda och ge god omvårdnad till personer med bipolär sjukdom, behövs en ökad förståelse om dennes livsvärld.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom och att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder.Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och PsycINFO och resulterade i tio kvalitativa artiklar till litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att personer som lever med bipolär sjukdom beskrev sina erfarenheter av att få diagnosen som en omtumlande tid med svårigheter att acceptera diagnosen och erfarenheter av stigmatisering. Personerna beskrev att sjukdomen påverkade livet genom en känsla av förlorad autonomi, begränsningar och förändrad identitet. Hantering av sjukdomen skedde genom en god struktur, skapa medvetenhet om varningssignaler, triggers och behovet av stöd. Intervjuer som datainsamlingsmetod användes i majoriteten av artiklarna. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom kan innebära olika svårigheter för den som drabbas. Det är av stor vikt att personer som lever med bipolär sjukdom får stöd och hjälp att veta hur de ska hantera det föränderliga sjukdomsförloppet och undvika uppkomst av nya skov. Att som sjuksköterska få kunskaper om hur personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom, underlättar för att förstå hur vården runt dessa personer kan utformas på bästa möjliga sätt. / Background: Having a bipolar disorder means to live with changes in the level of activity in the form of depression, mania or hypomania. The disease leads to difficulties and challenges for those affected as well as their families. To be able to guide and give good care to a person with bipolar disorder, the nurse has to have a good understanding of their situation. Aim: The aim of this review was to describe peoples experiences of living with bipolar disorder and to describe the methods of data collection in the included studies. Method: This review has a descriptive design. The data bases PubMed and PsycINFO were used to collect the data, which resulted in ten qualitative studies for this review. Main result: People with bipolar disorder describe their experiences of getting the diagnosis as a turbulent time with difficulties to accept the diagnosis. Stigma was experienced. They described an effect on life as feelings of lost autonomy, limitations and a change of identity. A good daily structure, awareness of signs of warning, triggers and the need of support were important to cope with the disease. Interviews were mostly used as a method of collecting data in the included studies. Conclusion: To live with a bipolar disorder means difficulties. It is important for people with bipolar disorder to receive support and to know how to handle the changing course of the disease to avoid a new episode. Nurses need knowledge about people’s experiences of having a bipolar disorder to be able to give the best possible care.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en funktionell störning i mag-tarmkanalen. Idag uppskattas det att cirka 5–20% av jordens befolkning lever med IBS. Orsaker till uppkomsten av IBS är ännu oklar, men det finns misstankar om att IBS tros bero på en komplicerad samverkan mellan psykiska och fysiska förhållanden. Det finns inget botemedel för IBS, däremot finns det olika behandlingar för symtomen. Diagnosen ställs utifrån symtom, vilket kan anses som svårt med tanke på att det inte finns någon sjuk vävnad i tarmen. Det finns en bristande kunskap om hur det är att leva med IBS från samhället och sjukvården. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att leva med Irritable Bowel Syndrom.  Metod: En litteraturöversikt har tillämpats utifrån Fribergs (2017) metod. Följande datatabaser har använts: CINAHL Complete, SwePub, Medline och PubMed. Elva vetenskapliga artiklar har valts ut, både kvalitativa, kvantitativa samt mixad metod inkluderades till resultatet. Resultat: Under analysen växte två huvudteman fram, Påverkan på det dagliga livet samt Oförståelse och förståelse från omvärlden. Det förstnämnda temat innehåller underteman som Isolering, Uppoffring, Anpassning och Opålitlig kropp. Det andra huvudtemat berör underteman som Skam, Skuld, Stigma, Rädsla och Bemötande i sjukvården. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons hälsokors och begreppet lidande. De delar från resultatet som författarna ansåg som viktigast att belysa diskuterades i resultatdiskussionen. Det handlade om mötet med vården, olika anpassningar i det dagliga livet och stigmatisering.

Bakgrund: Endometrios är ett gynekologiskt ohälsotillstånd och prevalensen är 6–10 % av den kvinnliga befolkningen i världen. Endometrios kännetecknas av smärta i samband med menstruationsblödning. Fertiliteten hos kvinnan kan påverkas negativt på grund av endometrios. Syfte: Syftet med studien var att undersöka yngre vuxna kvinnors upplevelser av vardagen med endometrios. Metod: En analys av tre bloggar med kvalitativ ansats har genomförts. En innehållsanalys har utförts med stöd av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i ett tema, smärta. Smärtan kvinnorna upplevde påverkade hela deras livssituation. Fem huvudkategorier framgick och dessa är Kroppsliga behov, Relationer, Arbetsförmåga, Mediciner och Kontakt med vården. Slutsats: Endometrios innebär hinder och svårigheter i kvinnornas vardag. Aspekter som kvinnorna upplevde påverkades av endometrios var till exempel relationer, kontakt med vården och kroppsliga behov. Kvinnorna behöver hjälp av olika inrättningar i sjukvården och det är av vikt att sjuksköterskor har översiktlig kunskap om endometrios. Det behövs forskning inriktad på hur sjuksköterskor skall hjälpa kvinnorna med deras smärtproblematik samt hur sjuksköterskan ska bidra till att kvinnornas vardag förenklas.

Sammanfattning Bakgrund: Placering av tarmstomi sker genom ett kirurgiskt ingrepp via buken som underlättar för patienter att tömma tarminnehållet. Tarmstomi kan vara av både  temporär och permanent  karaktär. Personer som genomgått ett kirurgiskt ingrepp för att få tarmstomi upplever en stor förändring i livet. Det förändrade livet påverkar personerna fysiskt, psykiskt och socialt och god förståelse för personernas livsvärld är fundamentalt för att kunna erbjuda en god vård. Litteraturstudien till att ta fram utökad kunskap om vuxna personers upplevelser av livet med tarmstomi. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta bloggar. Studien genomfördes i enlighet med Lundman och Graneheims (2004) beskrivning av manifest innehållsanalys. Den manifesta innehållsanalysen innehåller även latenta inslag. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Den första huvudkategorin var ett begränsat liv, med tre tillhörande underkategorier; Att känna sig begränsad, Besvärligt med skötsel och förberedelser och Oro för okontrollerbart läckage och ljud. Den andra huvudkategorin var Den förändrade kroppen med två tillhörande underkategorier; Att möta sin förändrade kropp och Relationer - att med en förändrad kropp möta andra. Den tredje huvudkategorin var Tacksam över det nya livet, med tre tillhörande underkategorier; Acceptans av den nya livssituationen, Att återfå hälsan och ett fungerande liv och Att få stöd. Slutsats: Personerna med tarmstomi upplever svårigheter i vardagen som innebär begränsningar i livet som kan hänföras till fysiska, psykiska, sociala och praktiska faktorer. Personerna har lärt sig att acceptera och förhålla sig till livet med tarmstomi. De väljer att visa upp tarmstomin utan att skämmas för att symbolisera att de har genomgått någonting utmärkande i livet. Även om livet med tarmstomi innebär en omfattande livsförändring visar personerna uppskattning och tacksamhet. Personernas upplevelser kan kopplas till livsvärldsteorin. Det är viktigt att sjuksköterskor har förståelse och kännedom om livsvärlden för att på så vis kunna förhålla sig och bemöta personerna så väl som möjligt.

Den 14 maj firar Israel 60 år som självständig stat. Men konflikten med Palestina är ständigt närvarande. Folket från båda sidor lider av att aldrig känna trygghet, att förlora nära och kära, och att inte kunna nyttja sina mänskliga rättigheter. I denna artikelserie berättar invånarna om hur det är att leva med konflikten som vardag.

Bakgrund: Epidemiologiska studier har visat att hjärtsvikt ökat över hela västvärlden. En ökning av antalet patienter med hjärtsvikt, kan innebära ökade krav på vården och vårdpersonalen. Det har framstått som nödvändigt att utbilda all vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor och distriktsköterskor inom äldreomsorgen, i omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt då patienter som drabbas av försämring är i stort behov av stöd. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien som utfördes var en litteraturöversikt, enligt Friberg (2012), innehållandes åtta vetenskapliga studier av kvalitativ design. Datainsamling har skett via Pub Med och CINAHL Complete. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudteman med sju underteman. Det första huvudtemat var: Upplevelser av förändringar i livssituationen med följande tre underteman: Att leva med begränsningar, Rädsla inför framtiden och Upplevelser av ensamhet. Det andra huvudtemat var: Erfarenheter av symtom och sjukvård med följande två underteman: Symtom i det dagliga livet och Erfarenheter av sjukvården. Det tredje huvudtemat var: Strategier för att underlätta livet med hjärtsvikt med följande två underteman: Anpassning och Betydelsen av socialt stöd. Diskussion: I resultatdiskussionen belyses upplevelser hos personer med hjärtsvikt i förhållande till Roys adaptionsmodell. Personer med hjärtsvikt har beskrivit olika upplevelser av sjukdomen, de flesta rörande anpassning till den nya livssituationen efter diagnosen. / Background: Epidemiological studies have shown that heart failure have increased all over the western world. An increase in the number of patients with heart failure can entail an increase in the demands on the healthcare system and healthcare personnel. It have shown to be necessary to educate all health care personnel, especially nurses and district nurses active in elderly care, in how to care for patients with chronic heart failure since when the patients deteriorate they are in great need of support. Aim: The aim of this literature review was to enlighten patients experiences of living with heart failure. Method: The conducted study was a literature review, according to Friberg (2012), containing eight scientific studies of qualitative design. Collection of data have been via PubMed and CINAHL Complete  Results: The result identified three main themes with seven sub themes. The first main theme was: Experiences of changes in the life situation with the three following sub themes: Living with limitations, Fear of the future and Experiences of loneliness. The second main theme was: Experiences of symptoms and health care with the two following sub themes: Symptoms in daily life and Experiences of health care. The third main theme was: Strategies to facilitate life with heart failure with the two following sub themes: Adaptation and The importance of social support. Discussion: The result discussion enlightens the experiences of people with heart failure in relation to Roys adaptation model. People with heart failure have described different experiences of the illness, most of them involving adapting to the new life situation after the diagnosis.

Traumatisk ryggmärgsskada kan få förödande konsekvenser för individen och drabbar både den skadade och personens anhöriga. Skadan kan orsaka stort lidande och personerna behöver finna hopp om att det finns en framtid och återanpassa sig till det nya livet med skada. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva med traumatisk ryggmärgsskada. Sex kategorier formades ur analysen, att känna sorg och förlust över livet som var, att känna sig deprimerad och önska ett bättre psykologiskt stöd, att känna sig exkluderad ur samhället och ha behov av sociala kontakter, att acceptera den nya identiteten och hitta fungerande vardagsrutiner, att inse vikten av relationer och gott stöd i vardagen samt att finna hopp och acceptans genom en kristen tro. Studien gjordes med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats och omfattade tio artiklar. Traumatiska skador överlag kan orsaka en stor sorg till följd av det förlorade jaget. Personerna hamnar i ett lidande där de kan genomgå flera olika faser efter händelsen. För att finna acceptans i den nya situationen kan personerna förväntas genomgå en transitionsprocess. Anhöriga drabbas också hårt och får inte bli förbisedda av vården. Att drabbas av en traumatisk ryggmärgsskada förändrar hela den skadade personens värld. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur personerna upplever den nya situationen, vilka behov de har och processen de genomgår för att komma tillbaka till livet. Kunskapen behövs för att kunna bemöta dem på ett bra sätt och ge goda förutsättningar för en lyckad rehabilitering både fysiskt och psykiskt.