Brain tumour can be a chronic disease that affects individuals in many aspects. The course of events in the disease, the treatment and prognosis has an effect on the physical, as well as mental and social health and therefore influences individuals’ quality of life and wellbeing. The aim of this study was to describe the experience of quality of life and living with a brain tumour as an adult. A descriptive systematic literature study was used to analyze eleven scientific articles. The analysis resulted in four categories, physical changes involves difficulties in the daily life, emotional distress involves suffering, to feel anxiety at the thought of death and feel the need of social support. The result showed that people that lived with a brain tumour were submitted to changes that had a negative effect on their daily life. They experienced an emotional distress and suffering that further added in a negative way on their daily life. The constant threat of death leads to a feeling of death anxiety. To be able to cope with their everyday life and manage the process that the disease brought it was important to have social support and understanding from their next of kin and surroundings. The knowledge about this disease and the consequences it has for the single individual contributes to a greater understanding for the person that is affected. Further research about experiences amongst people that lives with serious diseases is necessary so that they get treated adequately and get help and understanding within the care system. This literature study shows that people who lived with brain tumor experienced sadness and depression that made its mark on daily life. Together with constant worries and the mental fatigue brought these problems to each individual. / Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd. Resultatet visade att människorna som levde med hjärntumör var utsatta för förändringar som hade inverkan på det dagliga livet. De upplevde en känslomässig påfrestning och lidande som ytterliggare negativt påverkade livskvalitet. Det ständiga hotet om döden skapade känsla av dödsångest. För att kunna klara av vardagen och gå igenom den processen som sjukdomen förde med sig var det viktigt att känna socialt stöd och förståelse från närstående och omgivningen. Kunskapen om denna sjukdom och vilka konsekvenser den har för den enskilde individen bidrar till ökad förståelse för den drabbades livssituation. Vidare forskning om upplevelser hos människor som lever med svåra sjukdomstillstånd är nödvändig för att de människorna ska få adekvat bemötande, hjälp och förståelse i vården. Denna litteraturstudie visar att människor som levde med hjärntumör upplevde nedstämdhet och depression som präglade det dagliga livet. I kombination med ständig oro och den mentala tröttheten medförde det problem för den enskilda människan.

BAKGRUND: Bröstcancer är allmänt känt i samhället, men få känner till den ärftliga aspekten av bröstcancer. Genom ett blodprov kan vårdpersonal påvisa om kvinnor har en genmutation, som ger ökad risk för bröstcancer, eller inte. SYFTE: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ärftligt ökad risk för bröstcancer. METOD: En kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar har analyserats. RESULTAT: Kvinnorna som lever med ärftligt ökad risk för bröstcancer lever med en ständig oro och osäkerhet. Varje kvinna är unik och hennes erfarenheter är därav individuella. Trots denna individualitet kan vissa mönster identifieras. De mest framstående ämnesområdena är oro och osäkerhet samt svårighet att hantera hotet. DISKUSSION: Kvinnorna med ärftligt ökad risk för bröstcancer ser till familjens bröstcancererfarenheter vid hantering av den egna situationen. Detta är relevant för all vårdpersonal då det är av vikt att förstå patienten och hennes unika situation. / BACKGROUND: Breast cancer is commonly known through out the society, but few people are aware about the hereditary aspect of breast cancer. Through a blood test the healthcare professionals can determine if women have a genetic mutation, that increase the risk of getting breast cancer, or not. PURPOSE: The purpose of this study is to describe women's experience of living with an increased hereditary risk of breast cancer. METHOD: A qualitative literature study where 14 scientific articles were analysed. RESULT: Women who live with an increased hereditary risk of breast cancer live under constant worry and uncertainty. Each woman is unique and her experience is therefore very individual. Despite this individuality certain key point can be identified. The most distinguished subject areas are anxiety and uncertainty together with difficulty to handle the threat. DISCUSSION: Women with increased hereditary risk of breast cancer see to their family's breast cancer history when dealing with their own situation. This is important for all medical staff due to the importance of understanding the patient and her unique situation.

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där personen upplever maniska och depressiva perioder. Under manin får personen en ökad energinivå, tankarna flödar samt omdömet försämras. Depressionen kännetecknas av nedstämdhet och en dyster sinnesstämning. Syftet med denna studie var att beskriva vilka erfarenheter en person har av att leva med bipolär sjukdom. En narrativ analys har använts. Denna bygger på fyra självbiografier. I resultatet framkom det att det kan ta lång tid innan diagnosen ställs och därmed rätt behandling sätts in. Samtidigt är det vanligt att patienterna slutar ta sina mediciner på grund av biverkningar. Personer med bipolär sjukdom känner ofta oro och ångest inför att insjukna i nya maniska eller depressiva perioder. Känslor som oro och ångest kan i kombination med depressiva perioder leda till självskadebeteende. Till exempel att de skär sig. Den som drabbas av bipolär sjukdom kan ha stor nytta av familjen som skyddsnät. Även andra personer som är i en likande situation kan vara ett stort stöd. / Bipolar disorder is a chronic disease where the person experiencing manic and depressive episodes. During mania has the person an increased energy level, the thoughts flow and impaired reviewed. Depression is characterized by sadness and a gloomy mood. The purpose of this study was to describe the experience a person has to live with bipolar disorder. A narrative analysis was used. This is based on four autobiographies. The results showed that it can take a long time before getting diagnosed and therefore the appropriate treatment. While it is common that patients stop taking their medications because of side effects. People with bipolar disorder often feel anxiety before falling ill with manic or depressive episodes. Emotions such as worry and anxiety can be combined with depressive episodes lead to self-injury. For example, they cut themselves. Those who suffer from bipolar disorder can benefit greatly from their family as a safety-net. Even other people who are in a similar situation can be a great support.

<p><strong>BAKGRUND</strong>: Bröstcancer är allmänt känt i samhället, men få känner till den ärftliga aspekten av bröstcancer. Genom ett blodprov kan vårdpersonal påvisa om kvinnor har en genmutation, som ger ökad risk för bröstcancer, eller inte.</p><p><strong>SYFTE</strong>: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ärftligt ökad risk för bröstcancer.</p><p><strong>METOD</strong>: En kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar har analyserats.</p><p><strong>RESULTAT</strong>: Kvinnorna som lever med ärftligt ökad risk för bröstcancer lever med en ständig oro och osäkerhet. Varje kvinna är unik och hennes erfarenheter är därav individuella. Trots denna individualitet kan vissa mönster identifieras. De mest framstående ämnesområdena är oro och osäkerhet samt svårighet att hantera hotet.</p><p><strong>DISKUSSION</strong>: Kvinnorna med ärftligt ökad risk för bröstcancer ser till familjens bröstcancererfarenheter vid hantering av den egna situationen. Detta är relevant för all vårdpersonal då det är av vikt att förstå patienten och hennes unika situation.</p> / <p><strong>BACKGROUND</strong>: Breast cancer is commonly known through out the society, but few people are aware about the hereditary aspect of breast cancer. Through a blood test the healthcare professionals can determine if women have a genetic mutation, that increase the risk of getting breast cancer, or not.</p><p><strong>PURPOSE</strong>: The purpose of this study is to describe women's experience of living with an increased hereditary risk of breast cancer.</p><p><strong>METHOD</strong>: A qualitative literature study where 14 scientific articles were analysed.</p><p><strong>RESULT</strong>: Women who live with an increased hereditary risk of breast cancer live under constant worry and uncertainty. Each woman is unique and her experience is therefore very individual. Despite this individuality certain key point can be identified. The most distinguished subject areas are anxiety and uncertainty together with difficulty to handle the threat.</p><p><strong>DISCUSSION</strong>: Women with increased hereditary risk of breast cancer see to their family's breast cancer history when dealing with their own situation. This is important for all medical staff due to the importance of understanding the patient and her unique situation.</p>

Bakgrund: Diabetes typ 1 klassas idag som ett globalt folkhälsoproblem. Det är en obotlig autoimmun sjukdom som oftast framträder i ung ålder. Det största ansvaret ligger på individen att sköta sin egenvård för att undvika akuta och sena komplikationer. Förutsättningarna för att individen ska sköta sin omvårdnad på bästa sätt är att få adekvat information och utbildning från sjukvården. Syfte: Beskriva unga vuxnas upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Det utfördes en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Resultatartiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och Pubmed och består av både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman och sju underteman. Det första temat var Attityder gentemot diabetes med Fördelar samt Nackdelar med diabetes som underteman. Andra temat som framkom var Stöd från omgivningen med Stöd från familj och vänner, Stöd från vården samt Stöd från andra som lever med diabetes som underteman. Det sista temat var Upplevelse av egenvård med Vikten av planering samt Svårigheter med egenvård som underteman. Diskussion: I diskussionen diskuteras valet av tillvägagångssätt för att få fram resultatet samt förankring av Dorothea Orems egenvårdsteori i det presenterade resultatet som framkom. / Background: Type 1 diabetes is today classified as a global public health problem. It is an incurable autoimmune disease that usually appears at a young age. The greatest responsibility lies within the individual in taking care of his or her own care to avoid acute and late complications. The conditions for the individual to take care of his/her care in the best way is to obtain adequate information and education from the health care system. Aim: Describe young adults' experience of living with diabetes mellitus type 1. Method: A literature review was carried out in which ten scientific articles were included in the results. The results articles were retrieved from the Cinahl and Pubmed databases and consist of both qualitative and quantitative studies. Results: The result showed three main themes and seven sub-themes. The first theme was Attitudes towards diabetes with Advantages of diabetes and Disadvantages of diabetes as a sub-theme. Other themes that emerged were Support from the environment with Support from family and friends, Support from care and Support from others living with diabetes as a sub-theme. The final theme was Experience of self-care with The importance of planning as well as Difficulties with self-care as a sub-theme. Discussion: The discussion discusses the choice of approach to obtain the result and anchoring Dorothea Orem's self-care theory in the presented result that emerged.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som uppstår på grund av skador på luftvägarna och kännetecknas av andfåddhet, hosta och sputumproduktion. Patienter som lever med KOL upplever trötthet, smärta, ångest, stress, svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, utmaningar med rörlighet och begränsad arbetsförmåga. Dessa symtom kan få en betydande inverkan på livskvaliteten och leder till social isolering. Patienter med KOL utvecklar strategier för att anpassa sig till sjukdomen, kompensera för begränsningar och integrera egenvårdsaktiviteter för att hantera KOL i sin dagliga rutin. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om patienters upplevelse av kronisk obstruktiv lungsjukdom och de copingstrategier de använder för att hantera såväl fysiska som psykiska besvär. Metod: Litteraturstudie som baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansats. CINAHL och PubMed har använts som databaser för att samla in artiklar som granskades med hjälp av en SBU-modifierad granskningsmall, analyserad med innehållsanalys (inspiration av Forsberg & Wengström) och sedan sammanställd med inspiration av Polit och Beck. Resultat: Det visar sig att andfåddhet som uppstår vid KOL påverkar patienter på en mängd olika sätt. Tre huvudteman identifierades där upplevelsen samt copingstrategier delades in dvs. fysiska, psykiska och sociala aspekter. Konklusion: Patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom har haft omfattande erfarenhet av att hantera sin sjukdom och är bekanta med tekniker som har hjälpt dem att integrera sjukdomen och symtomen i sina liv. Sjuksköterskor kan sammanfoga patientkunskap med omvårdnadskunskap för att hjälpa patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom att uppnå deras maximala livskvalitet. / Background: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is an incurable and progressive disease that occurs due to respiratory tract damage and is characterized by breathlessness, cough and sputum production. Patients living with COPD experience fatigue, pain, anxiety, stress, difficulty in performing daily activities, mobility challenges and limited work ability. These symptoms can have a significant impact on quality of life and lead to social isolation. Patients with COPD develop strategies to adapt to the disease, compensate for limitations and integrate self-care activities to manage COPD in their daily routine. Aim: The aim is to compile previous studies on patients' experience of chronic obstructive pulmonary disease and the coping strategies they use to deal with both physical and mental disorders. Method: Literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. CINAHL and PubMed have been used as databases to collect articles that were then reviewed using an SBU-modified review template, analyzed by content analysis (inspiration by Forsberg & Wengström) and then compiled with inspiration from Polit and Beck. Result: It turns out that breathlessness that occurs in COPD affects patients in a variety of ways. Three main themes were identified where the experience and coping strategies were divided into i.e. physical, mental and social aspects. Conclusion: Patients with severe chronic obstructive pulmonary disease have had extensive experience of managing their disease and are familiar with techniques that have helped them integrate the illness and symptoms into their lives. Nurses can blend patient knowledge with nursing knowledge to assist patients with severe chronic obstructive pulmonary disease achieve their maximum quality of life.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk global folksjukdom. Rökning och fetma är exempel på riskfaktorer som leder till utveckling av sjukdomen. Grundbehandling är egenvård som inkluderar att äta en hälsosam kost, fysisk aktivitet samt följsamhet till eventuell medicinering. Stöd och information från sjuksköterskan respektive närstående kan hjälpa patienten att delta i egenvård för att uppnå välbefinnande och undvika framtida komplikationer relaterad till sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: Tio kvalitativa artiklar inkluderades. Dessa identifierades utifrån systematiska sökningar i databaserna Cinahl Complete och Medline. De inkluderade artiklarnas resultat, som svarade på denna översikts syfte, sammanställdes och tenatiserades baserat på skillnader och likheter. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra teman: Känslomässiga reaktioner, Svårigheter att genomföra livsstilsförändringar, Svårigheter med självmedicinering och Behov av stöd från hälso- och sjukvården. Diskussion: Resultatet visar att livsstilsförändringar och egenvård relaterat till diabetes typ 2 kan upplevas stressande och utmanande. Personer med diabetes typ 2 beskriver att de uppskattar att få  information och stöd från vårdpersonal samt närstående för att hantera sjukdomen och förbättra sitt välbefinnande. Resultatet diskuteras utifrån Orem teori om egenvård och sjuksköterskans arbete inom diabetesvården. / Background: Diabetes type 2 is a chronic global disease. Smoking and obesity are examples of risk factors that may lead to the development of the disease. The basic treatment is self-care which includes eating a healthy diet, exercising regularly and compliance with self-medications. Support and information from the nurse and family members can help the patient to participate in self-care to achieve well-being and avoid future complications related to the disease. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of living with type 2 diabetes. Method: Ten qualitative articles were included. These were identified on the basis of systematic searches in the Cinahl Complete and Medline databases. The results of the included articles, which corresponded to the aim of this literature review, were compiled and themed based on differences and similarities. Results: The data analysis identified four themes: Emotional reactions, Difficulties to implement lifestyle changes, Difficulties with self-medication and Need for support from health care. Discussion: The results show that lifestyle changes and self-care related to diabetes type 2 can be experienced as stressful and challenging. People with diabetes type 2 describe that information and support from healthcare professionals and family members helps them to manage the disease and improve their well-being. The results are discussed on the basis of Orem’s theory of self-care as well as the nurse`s work in diabetes care.

Bakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en endokrin sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder. PCOS har en mängd symtom som påverkar patientens mående genom förändrat utseende och infertilitet. Trots detta framgår det att förhållningssättet gentemot patientgruppen är komplex.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med polycystiskt ovariesyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som inkluderar nio originalartiklar. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med stöd från Graneheim och Lundman. Resultat: Tre kategorier med åtta subkategorier presenteras. De tre kategorierna är kvinnans kontakt med sjukvården, kvinnans upplevda självbild samt sjukdomens roll i samlivet. Resultatet indikerar att gemensamt för kvinnorna är en känsla av frustration och sorg kring symtomen övervikt, ansiktsbehåring och infertilitet. Slutsats: Det är av vikt med fortsatt forskning för att kunna implementera tydligare riktlinjer kring handhavandet av patientgruppen och tillika mer djupgående omvårdnadsåtgärder redan innan diagnostisering, för minskat lidande. / Background: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is an endocrine disease that affects fertile women. PCOS has a variety of symptoms that affects the patient's mood through altered appearance and infertility. Despite this, it appears that the approach to the patientgroup is complex. Aim: The aim of this study was to describe women’s experience of living with polycystic ovary syndrome. Method: A qualitative literature review that includes nine original articles. Data were analyzed by a qualitative content analysis with support in Graneheim and Lundman. Results: Three categories with eight subcategories are presented. The three categories are the woman’s contact with healthcare, the woman’s perceived self-image and the role of the disease in cohabitation. The results indicate that common to the women is a feeling of frustration and sadness around the symptoms of obesity, facial hair and infertility. Conclusions: Continued research is important to be able to implement clearer guidelines for the management of the patient group and more in-depth nursing measures already within diagnosis, for reduced suffering.

Långvarig, icke-malign smärta är ett utbrett problem och påverkar många aspekter i livet. Behandling av långvarig smärta är komplext och kräver ett samarbete mellan flera professioner för att uppnå god effekt. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja och delaktiggöra patienten i att hitta strategier för att bibehålla god livskvalitet.  Syftet var att beskriva patienters upplevelse av hur livskvaliteten påverkas vid långvarig smärta. Litteraturstudien utgår från en induktiv ansats med tio vetenskapliga originalartiklar i resultatet, samtliga artiklar har kvalitativ ansats. Innehållet i artiklarna har analyserats och granskats enligt innehållsanalys och tillslut bildat tre teman: psykisk påverkan, förändrad självbild och begränsade sociala kontakter. Resultatet visar att personers upplevelse av påverkan på livskvalitet vid långvarig smärta är starkt sammankopplat med sociala kontakter, strategier för smärthantering och stöd från anhöriga. Personer med långvarig smärta upplever ofta psykisk påverkan och förändrad självbild, samt begränsade sociala kontakter. Det sociala stödet är av betydande roll för personer med smärta och direkt avgörande för hur personerna hanterar och lever med smärta. / Chronic, non malign pain is a wide problem and affects many aspects in life. The treatment of chronic pain is complex and requires a collaboration between several professionals to achieve good effects. Nurses have an important role in supporting and engaging the patient in finding strategies to maintain good quality of life. The aim of this study was to describe people's experiences of how quality of life is affected in the case of chronic pain. This literature study is based on an inductive approach with ten original articles in the result, all articles have a qualitative approach. The content of the articles has been analyzed and reviewed according to content analysis, and formed three themes: psychological impact, altered self-image and limited social contacts. The result shows that people’s experiences of the impact on quality of life in the case of chronic pain is strongly linked to limited social contacts, pain management and support from relatives. People with chronic pain often experience psychological impact and altered self-image, as well as impaired social contacts. Social support is important for people with chronic pain and directly determines how people both handle and live with pain.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en komplex kronisk sjukdom som blir allt mer frekvent i världen. Idag har cirka 50 000 personer diagnosen diabetes typ 1 i Sverige. Sjukdomsdebuten sker vanligtvis under en kort tidsperiod under barn- eller ungdomsåren och kräver stora omställningar i livet. Det är grundläggande att ta reda på hur personerna själva erfar livet med diabetes typ 1. Sjuksköterskan kan med den informationen ge lämpligt stöd för personerna att förbättra hanterandet och upplevelsen av att leva med diabetes typ 1. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Som metod valdes en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet där de analyserades enligt Fribergs metod. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed.  Resultat: Två teman med fyra underteman presenterades i resultatet. Det första temat var Möjligheter och dilemman med diabetes typ 1, underteman till detta var Möjligheter med sjukdomen samt Svårigheter med sjukdomen.Andra temat bestod av Stöd från omgivningen, underteman till detta var Stöd från hälso- och sjukvården samt Stöd från familj och närstående. Slutsats: Personer med diabetes typ 1 har ett stort ansvar i att uppnå god kontroll av sjukdomen för att minska riskerna för de komplikationer som kan uppstå. Rädsla för komplikationer fanns hos flera av personerna, dock upplevde några att de blev motiverade av rädslan och såg den som en möjlighet. Unga vuxna genomgår en transition där stöd från omgivningen är betydande för att ta sig an de olika situationerna som uppstår. / Background: Diabetes type 1 is a complex chronic disease that is becoming increasingly common in the world. Today, about 50 000 people are diagnosed with diabetes type 1 in Sweden. The beginning of the disease usually occurs during a short period of time during childhood or adolescence and requires major adjustments in life. It is essential to find out how people themselves experience life with diabetes type 1. With this information, the nurse can give appropriate support for the people to improve the management and experience of living with diabetes type 1. Aim: The aim of the literature review was to describe young adults’ experiences of living with diabetes type 1. Method: A literature review was chosen as the method. Ten scientific articles were included and the results were analyzed according to Friberg's method. The articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed.  Results: Two themes with four sub-themes were presented in the results. The first theme was Opportunities and dilemmas with diabetes type 1, subthemes for this were Opportunities with the disease and Difficulties with the disease. The second theme consisted of Support from the environment, subthemes for this were Support from health care and Support from family and relatives. Conclusion: People with diabetes type 1 have a great responsibility in achieving good control of the disease to reduce the risks of the complications that may occur. Fear of complications was present in several of the people, however some felt that they were motivated by the fear and saw it as an opportunity. Young adults undergo a transition where support from the environment is significant to deal with the various situations that occurs.