Bakgrund: Ätstörningen anorexia nervosa innebär en intensiv rädsla för viktuppgång, som resulterar i att den som insjuknat successivt förlorar kroppsvikt genom att försätta kroppen i svält. Sjuksköterskans centrala roll i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa är att förmedla hopp, samt bemöta patienter med öppenhet, trygghet, respekt och förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: Metoden omfattar en systematisk litteraturstudie där dataanalysen utfördes genom att identifiera kategorier och meningar i resultatartiklarnas textinnehåll, som svarade på studiens syfte. Resultat: Vid granskning av resultatartiklarnas förekommer ett tydligt mönster av återkommande beskrivningar av hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin livsvärld. Kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa utgjordes av tre övergripande kategorier: “en strategi för att hantera livets negativa känslor och upplevelser”, “den inre konflikten och inre rösten” och “självhat”. Konklusion och implikation: Ett patientperspektiv skapar förutsättning att utveckla sjuksköterskans medvetenhet och kunskap om ätstörningens psykologiska och emotionella aspekter. Det skapar förutsättning att utföra en personcentrerad omvårdnad utifrån patientens upplevelser, behov och förutsättningar. / Background: The eating disorder anorexia nervosa is an intense fear of gaining bodyweight, causing the patient to successively lose weight by starvation. The central role of the nurse in treatment of anorexia nervosa is to convey hope, and to meet the patient with openness, safety, respect, and understanding. Aim: The purpose was to describe the experiences of women living with anorexia nervosa. Method: A systematic study of literature was conducted by identifying categories and reoccurring phrases in article contents that relate to the study’s purpose. Results: The reviewed articles show a clear pattern of reoccurring descriptions of the experiences of women living with anorexia nervosa. These experiences can be classified into three main categories: “a strategy for dealing with negative feelings and experiences”, “the inner voice and conflict”, and “self-hatred”. Conclusion and implication: A patient perspective creates the conditions for developing the nurse's awareness and knowledge of the psychological and emotional aspect of the eating disorder. It creates the conditions to perform a personcentred care on the patient's experiences, needs and basis.

SAMMANFATTNING Livet förändras både fysiskt och emotionellt när individen får en diagnos med en kronisk sjukdom. Den sjuke tvingas att anpassa och acceptera att livet förändras. Hur livet med sjukdomen upplevs och hur personen anpassar sig, är individuellt. Även anhöriga och vänner runt den sjuke drabbas. Vården kan bli en viktig del i den sjukes livsvärld och det är viktigt att lyfta fram hur den som är sjuk upplever sin sjukdom och sin vardag. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom och hur sjukdomen inverkar på deras vardag. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. Resultatet består av 16 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2005-2016 vilka passade till studiens syfte och frågeställning. I analysen hittade författarna meningsenheter som omvandlades till koder, koderna delades in i sub-kategorier och dessa delades in i huvudkategorier. Resultat: Tre huvudkategorier kunde utläsas efter analysarbetet; begränsningar i vardagen, emotionell påverkan och kontakter med vården. Begränsningar i vardagen beskrevs vara okontrollerad tarm, fysiska symtom, begränsning av att inte kunna medverka vid aktiviteter, arbetet och nutritionen. Emotionell påverkan var kopplad till maktlöshet, oro, skuld och bristande förståelse. Kontakter med vården beskrivs utifrån vårdens stöd och behandlingar. Slutsats: Stora delar av livet påverkas för personer som lever med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Varje person upplever sin situation individuellt och har olika erfarenheter och tillgång till stöd. För att skapa kontroll av sin sjukdom krävs det att flera faktorer samspelar med varandra. Det gäller att prova sig fram till vad som fungerar bäst för varje individ. Här är det viktigt att vården är lyhörd och anpassar vården utefter varje individs individuella behov. / ABSTRACT Life changes both physically and emotionally when an individual is diagnosed with a chronical illness. The person is forced to adapt and accept that life changes. How life as ill is perceived individually and how the individual adapts to a new situation differs. Even relatives and friends around the patient suffer. The care can be an important part of the patient’s life-world and it is important to highlight how the patient experience their illness and their daily lives. Aim: The aim was to describe peoples’ experiences of living with chronic inflammatory bowel disease and how the disease affects their daily lives. Method: A literature review was chosen as method. The result consists of 16 scientific articles, published between 2005-2016 which were suited to the purpose of the study and research question. In the analysis aouther found meaning units that were converted into codes, the codes were divided into sub-categories and these were divided into major categories. Results: Three main categories could be seen after the analysis; limitations in everyday life, emotional impact and contacts with healthcare. Limitations in everyday life were described to be uncontrollable bowel, physical symptoms, and limitation of not being able to participate in activities, work and nutrition. Emotional impact was linked to powerlessness, anxiety, guilt and lack of understanding. Contacts with healthcare were based on healthcare support and treatment. Conclusion: Big parts of life is affected for people living with chronic inflammatory bowel disease. Every individual experience their situation differently and have different experiences and access to support. In order to control their illness they require several factors that interact with each other. It’s up to every individual to try and find out what works best for them. Here it’s important that the healthcare personal is responsive and adapt healthcare along each person's individual needs.

Bakgrund  Reumatoid artrit är en progressiv autoimmun reumatisk sjukdom som ger upphov till svullnad i personens leder. Svullnaden ger symtom så som smärta och stelhet för personen i berörda leder och den inflammatoriska aktiviteten kan ge upphov till kronisk trötthet. Inflammationen kan även ge upphov till leddestruktion, deformiteter och fysiska begränsningar. Sjuksköterskan har en central roll i att stödja personen med reumatoid artrit att hantera sin sjukdom. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod För att besvara syftet gjordes en litteraturöversikt. Efter urval och kvalitetsgranskning inkluderades tolv vetenskapliga artiklar.  Resultat Personer med reumatoid artrit beskrev upplevelser av att flera symtom var närvarande med varierande och oförutsägbar karaktär och varaktighet. Uppkomst av fysiska begränsningar för personen hade stor påverkan på det dagliga livet och på personliga relationer. Personer upplevde av sjukdomen ingav ett ökat beroende till andra vilket påverkade självbilden och emotioner. Resultatet visade att läkemedel var en betydande del i personernas liv men att personerna även använde flera egna strategier för att hantera sin sjukdom. Slutsats Personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit omfattar såväl fysiska symtom och begränsningar som psykiska och sociala upplevelser och förändringar. Personen stod inför nya utmaningar när deras kropp var förändrad på grund av sjukdom. Personer upplevde att de inte längre kunde lita på den egna kroppen vilket var både emotionellt och gav påverkan på självbilden. För att hantera sin sjukdom användes flera strategier för att hantera sin sjukdom som innebar acceptans, anpassning, att avstå eller uthärda konsekvenser av sjukdom och symtom. Socialt stöd och att bli tagen på allvar hade stor betydelse för hantering av sjukdomen. / Background Rheumatoid arthritis is a progressive autoimmune rheumatic disease that causes swelling in the persons’ joints. The swelling causes symptoms such as pain and stiffness for the person in the affected joints and the inflammatory activity can cause chronic fatigue. The inflammation can also cause joint destruction, deformities, and physical limitations. Nurses have a central role in supporting people with rheumatoid arthritis in managing their illness. Aim This study aimed to describe persons’ experiences of living with rheumatoid arthritis. Method To answer the research question, a literature review was conducted. After selection and a conducted quality review, a total of twelve scientific articles were included. Results People with rheumatoid arthritis described experiences of several symptoms that were present with different and unpredictable character and duration. Physical limitations which emerged for the person had a major impact on daily life and on personal relationships. People experienced that the presence of the disease created an increased dependency on others impacting on self-image and with emotional responses. The results show that medications were a significant part of people's lives, but people also used several own coping strategies to manage their illness. Conclusions Persons' experiences of living with rheumatoid arthritis include both physical symptoms and limitations as well as psychological and social experiences and changes. The person faced new challenges when their body was altered due to disease. Persons experienced that they could no longer to trust their own body which was both emotional and influenced self-image. To manage their illness the use of several coping strategies was used, such as acceptance, adaptation, relinquishing or enduring the consequences of illness and symptoms. Social support and being taken seriously were of great importance in managing the disease.

Abstrakt  Bakgrund: Globalt rapporteras 19 miljoner fall årligen av cancer varav 400 000 fall av dem är barn. Dessa fall påverkar inte bara barnen själva utan även familjerna. De ställs inför en svår och utmanande situation. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi, lymfom och tumör.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta empiriska studier. Sökning av artiklar gjordes i Pubmed, Cinahl och APA PsycINFO. Studierna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs modell. Resultat: I resultatet kom det fram två huvudkategorier och sex subkategorier, ”Ett annorlunda liv” och ”Utveckla hanteringsstrategier”. Konklusion: Att leva med barn som drabbats av cancer påverkade föräldrarna på flera olika sätt; psykiskt, depression, ångest och stress påvisades. Lyfta fram föräldrars erfarenheter skapar förståelse och ger kunskap till sjuksköterskan över hur de kan stötta familjer i svåra situationer. Författarna ville med studien ge uppmärksamhet till hur det är att vara förälder till en sjuk patient. / Abstract Background: Globally 19 million cases of cancer are reported annually, of which 400,000 cases are children. These cases affect not only the children themselves but also families. They are faced with difficult and challenging situation. The most common cancers among children is leukemia, lymphoma and tumor. Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of living with a child with cancer. Methods: Qualitative literature study based on eight empirical studies. Search for articles was done in Pubmed, Cinahl and APA PsycINFO. The studies were quality reviewed and analyzed using Friberg's model. Results: The result was two main categories and six subcategories ”A different life” och ”Develop management strategies to a higher power”. Conclusion: Living with children affected by cancer affected parents' in several different ways; mental, depression, anxiety and stress were demonstrated. Highlighting parents' experiences creates understanding and provides knowledge to the nurse about how they can support families in difficult situations. This study the authors wanted to draw attention to what it is like to be parent to a sick patient.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar dramatiskt över hela världen. Att leva med diabetes innebär ofta stora livsstilsförändringar och sociala förändringar. Sjukdomen påverkar människor ekonomiskt, psykologiskt och socialt. Den främsta orsaken till diabetes typ 2 är dåliga levnadsvanor som dålig kost och en stillasittande livsstil. Risken för diabetes typ 2 ökar också med tobaksbruk och fetma, men även ärftlighet kan orsaka sjukdomen. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Dataanalysen baserades på Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras i tre temaområden: Att tillämpa en ny livsstil med underkategorier kost och fysisk aktivitet. Kunskap, information samt stöd från hälso- och sjukvården och Stöd från anhöriga. Resultatet beskriver de utmaningar som följer med att leva med diabetes typ 2. Sjukdomen påverkade personers privatliv, arbetsliv och ekonomi. Det innebar flera förändringar som de var tvungen att tänka på som exempelvis kost, motion, vila, medicinering och ett nytt sätt att förhålla sig till sin omgivning, vilket kunde uppfattas som stressande. Sammanfattning: Att leva med typ 2-diabetes innebar stora förändringar i livet. Dessa livsstilsförändringar måste tas på allvar av både patienter och vårdgivare. Till exempel förändringar i dagliga rutiner, nya kostvanor och ökad fysisk aktivitet. När en person får diagnosen diabetes typ 2 kan de uppleva en mängd olika känslor som exempelvis skuldkänslor, ensamhet, frustration och ångest. Dessa känslor kan påverka hur personer hanterar sin egenvård och hur mottagliga de är för att ta emot hjälp från vårdgivare. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a disease that is dramatically increasing worldwide. Living with diabetes often involves major lifestyle and social changes. The disease can affect people economically, psychologically and socially. The main cause of type 2 diabetes is poor lifestyle habits such as poor diet and sedentary lifestyle. The risk of type 2 diabetes also increases with tobacco use and obesity, but heredity can also cause the disease. Aim: To describe person's experiences of living with type 2 diabetes mellitus. Methods: A literature review with nine scientific articles retrieved from the CINAHL Complete and PubMed databases. Data analysis was based on Friberg's analysis model.  Results: The results are presented in three thematic areas: Applying a new lifestyle with subcategories diet and physical activity. Knowledge, information and support from health care and Support from relatives. The results show the challenges that come with living with type 2 diabetes. The disease affected people's private lives, working lives and finances. They felt that the diagnosis of type 2 diabetes meant several changes that meant the person had to think about diet, exercise, rest, medication and a new way of relating to their environment, which could be perceived as stressful. Findings: Living with type 2 diabetes meant major life changes. These lifestyle changes need to be taken seriously by both patients and healthcare providers. For example, changes in daily routines, new dietary habits and increased physical activity to achieve a good quality of life. When diagnosed with type 2 diabetes, people may experience a variety of emotions, such as guilt, loneliness, frustration and anxiety. These emotions can affect how people manage their self-care and how receptive they are to receiving help from healthcare providers.

Bakgrund: Känsla av sammanhang (SOC) är en salutogen modell som beskriver hur människor ser livet och hanterar situationer med hjälp av resurser för att främja hälsa. Psoriasis är en kronisk och autoimmun sjukdom med en prevalens på två procent i Skandinavien. Den vanligaste formen av psoriasis är plackpsoriasis som karaktäriseras av rodnad, fjällning och förtjockning av epidermis. Syfte: Syftet var att belysa psykosociala aspekter av att leva med psoriasis. Metod: En allmän litteraturstudie där 11 resultatartiklar granskades i sin helhet och analyserades i enlighet med en databearbetningsmodell för litteraturöversikter med tre steg. Resultat: Genom dataanalysen identifierades tre huvudteman: Att skämmas över sin kropp, Att uppleva hinder i livet och Att hantera psoriasis. Resultatet påvisade flertalet psykosociala begränsningar som präglade vardagen och livskvaliteten negativt. Hälsofrämjande hanteringsstrategier identifierades dessutom. Konklusion: Ytterligare omvårdnadsforskning om levda erfarenheter hos personer med psoriasis behövs då området är begränsat utforskat. I vårdsammanhang bör personen ses som en helhet och inte enbart utifrån ett patogent perspektiv. / Background: Sence of coherence (SOC) is a salutogenic model that describe how people perceive life and deal with situations using their own resources to develop health. Psoriasis is a chronic and autoimmune disease with a prevalence of two percent in Scandinavia. The most common type of psoriasis is plaque psoriasis, which is characterized by raised skin patches, together with redness and scaling.  Aim: The aim was to illustrate the psychosocial aspects of living with psoriasis. Method: A general literature review in which 11 outcome articles were reviewed in their entirety and analyzed according to a three-step data processing model for literature reviews. Results: Through the data analysis, three main themes were identified: to be ashamed of one’s body, experiencing obstacles in life and dealing with psoriasis. The results revealed a large number of psychosocial limitations that negatively affected everyday life and quality of life. Health promoting coping strategies were also identified. Conclusion: Further nursing research is required to explore the lived life of people with psoriasis, as the current knowledge is limited. In the context of care, the person should be seen as a whole and not solely from a pathogenic perspective.

Bakgrund: Kolorektalcancer är globalt vanlig och påverkar patienternas livskvalitet negativt. Sjuksköterskor står inför utmaningar att möta patienternas behov på ett tillfredsställande sätt.Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna patienters upplevelser i samband med diagnosbeskedet till början av behandling av kolorektalcancer.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar genomfördes med användning av kvalitativ innehållsanalys från PubMed och CINAHL.Resultat: Litteraturstudien resulterade i två huvudkategorier: Emotionella reaktionen och vikten av stöd. Emotionella reaktionen hade subkategorierna tankar och känslor om framtiden, chockreaktion och ångest och osäkerhet. Vikten av stöd hade subkategorierna vikten av familjestöd, vikten av information och vikten av vård.Slutsats: Kolorektalcancerpatienter genomgår emotionella utmaningar och betonar behovet av stöd. Studiens resultat kan öka sjuksköterskors förståelse och förbättra deras möjlighet att ge patienterna ett effektivt och empatiskt bemötande. / Background: Colorectal cancer significantly affects patients' quality of life and poses challenges for nurses in addressing patient needs.Objective: The study aims to illuminate the experiences of adult patients in connection with the diagnosis of colorectal cancer through the beginning of treatment.  Method: Conducted through qualitative content analysis of 10 relevant articles sourced from PubMed and CINAHL databases.Results: The literature study resulted in two main categories: Emotional reactions and the importance of support. Emotional reactions had subcategories of thoughts and feelings about the future, shock reaction, and anxiety and uncertainty. The importance of support included subcategories of the importance of family support the importance of information and the importance of care.  Conclusion: Colorectal cancer patients experience emotional turmoil, affecting their journey from diagnosis to treatment. Understanding these experiences enhances nurses' ability to provide empathetic care.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett folkhälsoproblem i dagens samhälle med stora riskfaktorer och komplikationer. Det är ett växande folkhälsoproblem som ökar i Sverige och i hela världen. Vid diabetes typ 2 har egenvård en central betydelse som påverkar personens livsstil. Människor kan bli tvungna att genomgå livsstilsförändringar i sitt liv för att förbättra hälsan. Det är viktigt som sjuksköterska att arbeta personcentrerat för att uppnå en god vård för alla patienter.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som följt Fribergs modell. Databaserna som användes var Cinahl Complete och PubMed, där tio kvalitativa originalartiklar inkluderades. Resultat: I resultatet framkom tre teman: upplevelser av livsstilsförändringar, upplevelser av stöd och utbildning från hälso- och sjukvården samt upplevelser av känslor och stigmatisering kring diabetes typ 2. Sammanfattning: Resultatet visade att livsstilsförändringar är utmanande men samtidigt avgörande för hälsa. Det framkom hos patienterna en saknad av stöd, utbildning och kunskap kring hantering av deras diabetes typ 2. Känslor som rädsla och ångest samt upplevelser av utanförskap var återkommande hos patienterna. / Background: Diabetes type 2 is a public health problem in today's society with major risk factors and complications. It is a growing public health problem both in Sweden and in the rest of the world. In type 2 diabetes, self-care has a central importance that affects the person's lifestyle. People may have to go through certain lifestyle changes in their life to improve health. It is important as a nurse to work person-centredly in order to achieve good care for all patients. Aim: The aim was to describe patients' experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature review according to Fribergs model. The databases that used were Cinahl Complete and PubMed, ten qualitative original articles were included. Results: Three themes emerged in the results: experiences of lifestyle changes, experiences of support and education from the healthcare, and experiences of feelings and stigma around type 2 diabetes. Summary: The results showed that lifestyle changes are challenging but at the same time crucial for health. The patients showed a lack of support, education and knowledge in managing their diabetes type 2. Feelings such as fear and anxiety as well as experiences of exclusion were recurring among the patients.

Bakgrund: Det råder ojämlikheter i vården, och kvinnor är en grupp som drabbas av sämre hälsa och sämre tillgång till vård. Endometrios, en kronisk kvinnosjukdom som drabbar var tionde kvinna, orsakar smärtsamma symtom kopplade till menstruation. Diagnosfördröjningar beror ofta på normalisering av menstruationssmärta. Trots dess vanliga förekomst finns ingen känd orsak eller botemedel för endometrios. Sjuksköterskor spelar en viktig roll i att stödja dessa patienter. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar inkluderade i resultatet från två databaser; Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman och sju underteman: 1. Att bli misstrodd; En lång väntan på diagnos; Bristande förtroende för vården 2. Att hantera vardagen; Hinder i vardagen; Strategier i vardagen 3. En känslomässig berg- och dalbana; Påverkan på intima relationer; En förändrad kvinnlighet; En förändrad kroppsuppfattning Slutsats: Kvinnor med endometrios upplever att hela livet påverkas vilket resulterar i många olika känslor och en förlorad autonomi. Många tappar förtroende för vården och känner sig felbehandlade. Misstro från omgivningen bidrar till ytterligare lidande för kvinnorna. / Background: Inequalities exist in healthcare, and women are a group disproportionately affected by poorer health and limited access to healthcare. Endometriosis, a chronic women's health condition affecting one in ten women, causes painful symptoms linked to menstruation. Delays in diagnosis often stem from normalization of menstrual pain. Despite its common occurrence, there is no known cause or cure for endometriosis. Nurses play a crucial role in supporting these patients. Aim: The aim was to explore women's experiences of living with endometriosis. Method: A literature review with ten qualitative articles included in the results from two databases; Cinahl Complete and PubMed. Results: The results consisted of three main themes and seven subthemes: 1. Being disbelieved; A long wait for a diagnosis; Lack of trust in healthcare 2. Managing everyday life; Daily life obstacles; Strategies in daily life 3. Emotional turmoils; Impact on intimate relationships; Altered femininity; Altered body perception Conclusions: Women with endometriosis experience that their entire lives are affected, resulting in many different emotions and a lost autonomy. Many lose trust in healthcare and feel mistreated. Distrust from their surroundings contributes to further suffering for the women.

No description available.