Bakgrund: Typ 1 diabetes mellitus (T1DM) bland ungdomar ökar i Europa och också i Sverige. Sjukdomen är kronisk och kräver livsstilsförändringar samt egenvård. Ungdomsåren kännetecknas av frigörelse från föräldrar och att hitta sin sociala tillhörighet. Att drabbas av kronisk sjukdom under denna del av livet kan antas vara särskilt omvälvande. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med T1DM. Metod: Studien var baserad på en litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som systematiskt söktes fram från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Analysen genomfördes enligt fem steg där sista steget bestod av kategorisering och tematisering av artiklarnas resultat. Resultat: Genom analysen identifierades tre teman; Ett liv som ungdom med T1DM i isolering och utanförskap, mötet med sjukvårdspersonal, upplevelser av diagnostiseringen. Slutsats: Litteraturöversikten visar att ungdomarna hade svårigheter att hantera den förändrade livssituationen efter diagnosen. De beskriver känslor av utanförskap och isolering. Ungdomarnas kontakter med vården är överlag negativ då de inte blir respekterade som individer. Resultatet diskuteras med utgångspunkt från Dorotea Orems egenvårdsteori. / Background: Type 1 diabetes mellitus (T1DM) among young people is increasing in Europe and also in Sweden. The disease is chronic and requires lifestyle changes and selfcare. Adolescence is characterized by liberation from parents and finding one’s social affiliation. Suffering from a chronic illness during this part of life can assumed to be particularly transformative. Aim: The aim was to describe young people’s experiences of living with type 1 diabetes mellitus. Method: The study was based on a literature review with ten scientific articles systematically retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The analysis was carried out according to five steps, the last step consisted of categorizing and thematizationthe results from the included articles. Results: The analysis resulted in three themes: A life as a youth in isolation and exclusiondue to T1DM, encounters with healthcare professionals and Experiences of getting thediagnosis. Conclusion: This literature review highlights that young people had difficulty coping with the changed life situation after the diagnosis. They described feelings of exclusion and isolation. Their contacts with healthcare are generally perceived as negative as they experienced not being respected as individuals. The results are discussed in relation to Dorotea Orem’s self-care theory.

Bakgrund: Astma är ett globalt folkhälsoproblem som skapar begränsningar i livet. Astma bronkiale är en kronisk inflammation i luftvägarna som uppkommer periodvis. Vanliga symtom är tät pipande andning samt hosta och ökad slembildning. Upplevelser som oro, rädsla och ångest är vanligt vid astmaattacker. Därav är ett lugnt bemötande samt behandling av stor vikt. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att leva med astma bronkiale. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt användes för att sammanställa patienternas upplevelse av att leva med astma. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman – En förändrad vardag, Emotionell påverkan, Kontroll med strategier och Interaktion med sjukvården. Samtliga teman tar upp patienternas upplevelser och erfarenhet av livet med astma. Diskussion: Upplevelsen av att leva med astma bronkiale påverkar och begränsar vardagen med en tydlig inverkan på livskvalitén. Med utbildning och kunskap från sjuksköterskan kan patienten lära sig och hantera sjukdomen vilket kan bidra till att leva ett fullständigt liv. / Background: Asthma is a global public health problem that limits life. Bronchial asthma is a chronic inflammation of the airways that occurs periodically. Common symptoms are frequent wheezing, coughing and increased mucus formation. Experiences such as worry, fear and anxiety are common in asthma attacks. A calm meeting and treatment are of great importance. Aim: To illustrate patients' experience of living with bronchial asthma. Method: A qualitative literature review was used to compile the patients' experience of living with asthma. Results: The results present four themes - A changed everyday life, Emotional impact, Control with the strategies and Interaction with healthcare. All themes responded to patients' experiences of living with asthma. Discussion: The experience of living with bronchial asthma affects and limits everyday life with a clear impact on the quality of life. With education and knowledge from the nurse, the patient can learn and manage the disease, which can contribute to living a full life.

Bakgrund: Venösa bensår beskrevs som den vanligaste formen av svårläkta bensår. Den vanligaste anledningen till ett venöst bensår var venös insufficiens. Behandlingen syftade till att behandla grundorsaken till såren. Kompressionsbehandling var den vanligaste behandlingsformen, men även hälsofrämjande åtgärder och kärlkirurgi var relevanta behandlingsformer. Den legitimerade sjuksköterskan ansvarade för omvårdnaden av patienter med venösa bensår. Lidandeteori enligt Eriksson användes som teoretisk referensram i studien. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Metod: En icke-systematisk litteraturstudie baserades på sökningar i CINAHL och PubMed. Totalt elva vetenskapliga artiklar användes som analyserades utifrån en integrerad analysmetod.  Resultat: Resultatet beskrev patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Resultatet visade att patienter beskrev erfarenheter om hur de venösa bensåren påverkade livskvalitén men även att patienterna sattes i en social isolering. Det beskrevs även begränsningar som var relaterade till de venösa bensåren.  Slutsats: Patienterna påverkades psykiskt, socialt och fysiskt. En negativ påverkan på livskvalitén kunde ses hos patienter med venösa bensår. Det var av vikt att sjuksköterskan såg helhetsperspektivet vid mötet med patienterna i vården. Lidande kunde lindras genom ökad förståelse för patienterna.

Background: Prostate cancer is one of the most common cancer diagnoses and occurs in many men in the society with an increasing number. Prostate cancer leads mainly to incontinence problems and erectile changes. There are different types of treatment with a good survival rate. The life after treatment can may involve complications and a changed life situation. Purpose: To illuminate patients‘ experiences of living with prostate cancer. Method: A general literature study with inductive approach. The study relies on six articles with qualitative approach. The articles have been both reviewed and processed which lead to three head categories. Result: The categories where disease impact, relations and emotional impact. This gave an insight of means wellbeing, self image, the importance of relations, body changes and how the men went on with their life. Conclusion: The healthcare needs to treat the men better and accommodate more information. The healthcare needs an increased knowledge and understanding of the men’s condition and situation in order to provide better care. For the men it’s important to have someone to talk to and share experiences with, to better feel understood and find security and support. / Bakgrund: Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna och drabbar många män i samhället och antalet fall stiger. Prostatacancer orsakar främst inkontinens och erektila förändringar. Det finns flera typer av behandlingar och överlevnadsstatistiken är god. Livet efter behandling kan innebära komplikationer och en förändrad livssituation. Syfte: Att belysa patientens erfarenheter av att leva med prostatacancer. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Studien bygger på sex artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har både granskats och analyserats och resulterade i tre huvudkategorier. Resultat: Kategorierna varsjukdomspåverkan, relationer och emotionell påverkan. Detta ger en inblick i mäns välmående, självbild, relationers betydelse och påverkan, kroppsliga förändringar och hur männen går vidare med livet. Konklusion: Sjukvården behöver bemöta männen bättre och tillgodose mer information. Sjukvården behöver ökad kunskap och förståelse för männens mående och situation för att omvårdnaden ska bli bättre. För män är det viktigt att ha någon att pratamed och dela med sig av erfarenheter för att känna sig förstådd och finna trygghet och tröst.

Bakgrund: Stomi innebär att tarmen löper ut på bukväggen och orsaken till stomibildningen är varierande. Stomin kan vara permanent eller temporär och kan anläggas från tunntarmen och kallas då ileostomi eller tjocktarmen vilket benämns som kolostomi. Sjuksköterskan ansvarar för att utbilda och informera personen och dess anhöriga om stomin där målet är att uppnå egenvård. Inom stomivården är det viktigt att arbeta utifrån en personcentrerad vård för att få en ökad förståelse för personernas upplevelser och öka personens autonomi. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med en stomi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning har genomförts. Databassökningen utgår från tre databaser (Cinahl, PubMed och PsycInfo) där sökningarna baserats på fritextord såväl som ämnesord. Efter sökningen påbörjades urvalsprocessen och sedan kvalitetsgranskades artiklarna utifrån en kvalitetsgranskningsmall från SBU med en följande analys vilket resulterade i två kategorier och sex underkategorier. Resultat: Det första kategorierna som identifierades var “Upplevelsen av förändrat liv”, med underkategorierna “förändrad kroppsbild”, “förlust av kontroll”, “påverkan på relationer och social isolering”, “ett avbrott i livet” och “positiva upplevelser och acceptansens utveckling”. Andra kategorin var “det professionella bemötandet”. Konklusion: Avslutningsvis identifierades det att stomibildningen påverkade personens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och upplevelsen av att leva med en stomi varierade från person till person och acceptansen av att leva med en stomi utvecklades med tiden. / Background: A stoma means that a part of the intestines come out on the abdominal wall and the reasons a person receives a stoma is very variable. A stoma can be permanent or temporary and can be established from the small intestine and is called ileostomy, if the stoma is established from the colon it is called colostomy. Nurses have the responsibility to educate and inform the person and their relatives about the stoma and that the end goal is to be able to perform self-care on the stoma. Within stoma care it’s important that the work is based on person centered care to achieve a better understanding for the person's experience where the result will be an increased autonomy. Aim: The aim of the literature review was to illustrate an adult person's experience of living with a stoma. Method: The literature review was conducted with a qualitative method. The search for studies was made in three databases (Cinahl, PubMed and PsycInfo) the search was based on freetext words and subjectwords. After the search the selection process started and the qualitative examination with SBU review template. After the analysis which resulted in two main categories and six subcategories. Results: The first category that was identified was “The experience of a changed life” with the subcategories “Changed body image”, “The loss of control”, “An interruption of life” and “Positive experiences and the development of acceptance”. The second category that was identified was “The professional treatment”. Conclusion: It was identified that the stoma formation affected the person's physical, psychological and social well-being. But with time the person will learn to accept the stoma and adapt it to their daily life.

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligare formen av cancer och 30 procent av all cancersjukdom hos kvinnor är just bröstcancer. Sjuksköterskans ansvar är att främja hälsa, lindra lidande och har en stöttande roll för sina patienter. Sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor med bröstcancer varierar, men känslor av otillräcklighet, rädsla och ångest förekommer. Anhöriga till patienter med bröstcancer beskriver känslor av oro och rädsla. En emotionellt påfrestande resa som påverkat hela familjen, dess vardag och sociala liv. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha behandlats för bröstcancer. Metod: Metoden som har använts är en litteraturöversikt. Tio resultatartiklar har analyserats med hjälp av Fribergs metod för analysstegen. Fem artiklar från databasen PubMed användes och fem artiklar från Cinahl Complete. Artiklarna var av kvalitativ forskningsmetod och dess resultat analyserades för att sedan kategoriseras till olika teman. Resultat: I resultatet framkom fem teman och två subteman. Dessa var upplevelser av behandlingen, känslor och tankar som uppstod, förändrad livssituation, förändrad kvinnlighet och utseende, stöd och relationer med subteman upplevelser av stöd och förändrade relationer.Sammanfattning: Erfarenheterna som framkom var olika starka känslor. Många upplevelser var förknippade med behandlingens effekt. Familjeliv och det sociala livet påverkades och kvinnorna i studierna ansåg att stora förändringar uppstod. Förändrad självbild och perspektiv framkom i resultatet och beskrevs som en kamp. Kvinnorna uppskattade och var i stort behov av stöd från anhöriga samt vårdpersonal. Kvinnorna belyste dessutom vikten av bemötande och hur information kring sjukdom och behandling framfördes av vårdpersonal. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer in Sweden and 30 percent of all cancers in women are breast cancer. Nurse ́s has a supportive role for the patients and their responsibility is to promote health and alleviate suffering. Nurse ́s experience of caring breast cancer patients is different from each other's, but emotions of inadequacy, fear and anxiety occur. Relatives of patients with breast cancer describe feelings of anxiety and fear. An emotionally stressful journey that has affected the whole family, its everyday life and social life. Aim: The purpose was to describe women's experiences of being treated for breast cancer. Method: The method that has been used is a literature review. Ten articles have been analysed using Friberg's method for the analysis steps. Five articles from the PubMed database were used and five articles from Cinahl Complete. The articles were of a qualitative research method and their results were analysed and then categorized into different themes. Results: The results revealed five themes and two sub-themes. These were experiences of the treatment, feelings and thoughts that occurred, changed life situation, changed femininity and appearance, support and relationships with the subthemes experiences of support andchanged relationships. Summary: The experiences that emerged were strong emotions. Many experiences were associated with the effect of the treatment. Family life and social life were affected and the women in the studies felt that big changes occurred. Changed self-image and perspective appeared in the result and was described as a struggle. The women appreciated and were in great need of support from relatives and healthcare staff. The women also highlighted the importance of the meetings and how information about illness and treatment was provided by healthcare staff.

Bakgrund: Glaukom är en kronisk ögonsjukdom med ett progressivt förlopp som kan leda till permanent synnedsättning. I likhet med andra kroniska sjukdomar påverkar den vardagen för den drabbade. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av att leva med sjukdomen glaukom. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats. Den baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudien resulterade i sex kategorier: rädsla, frustration, tillit, kunskap, självständighet och acceptans. Slutsats: Sjukdomen medför ofta negativ påverkan på det dagliga livet. Det är viktigt att ögonsjuksköterskan har goda kunskaper för att vidta relevanta omvårdnadsåtgärder för personer med glaukom. Ökat fokus på psykologiskt stöd och patientutbildning bör ingå i ögonsjuksköterskeutbildningen då ögonsjuksköterskor spelar en viktig roll i mötet med dessa personer. Då både befolkning och antalet äldre förväntas öka är det av stor vikt att mer forskning genomförs vilket skulle generera kunskap om att leva med glaukom vilket skulle gynna både ögonsjuksköterskorna och samhället. / Background: Glaucoma is a chronic eye disease with a progressive course that can lead to permanent visual impairment. Like other chronic diseases, it affects the daily life of the sufferer. Aim: The aim of the literature study was to elucidate experiences of living with the disease glaucoma. Method: The study was conducted as a systematic literature study with a qualitative design and inductive approach. It was based on 11 scientific articles. Results: The literature study resulted in six categories: fear, frustration, trust, knowledge, independence, and acceptance. Conclusion: The disease often has a negative impact on daily life. It is important that the ophthalmic nurse has good knowledge in order to take relevant nursing measures for people with glaucoma. Increased focus on psychological support and patient education should be included in the ophthalmic nurse training as ophthalmic nurses play an important role in meeting these people. As both the population and the number of elderly people are expected to increase, it is of great importance that more research is carried out which would benefit both ophthalmic nurses and society.

Bakgrund: Svårläkta bensår är ett globalt hälso- och sjukvårdsproblem. Svårläkta bensår är ingen sjukdom utan ett symtom som uppstår av olika sjukdomstillstånd. Bensår är enligt definition belägna nedanför knät och nertill fotknölarna där läkningsprocessen tar längre tid än sex veckor och behandlingstiden långsam och resurskrävande. Sjuksköterskans uppgift är att tillgodose god omvårdnad vilket kan uppnås genom förståelse för patienters upplevelser samt deras situation. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta bensår Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metod där elva artiklar inkluderades. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: Lidande och fysiska upplevelser, emotionella och psykosociala upplevelser samt upplevelser kring omvårdnaden. Samt sex under teman: lidande, minskad mobilitet, när livet känns svårt, social isolering, vårdrelation samt upplevelser relaterat till behandling. Ett av de svåraste symtomen som orsakades av det svårläkta såret var smärta vilket orsakade både fysiska samt psykiska besvär. Symtomen upplevdes vara besvärliga samt orsakade oro, ångest och skam. Behandling samt läkningstiden var lång vilket resulterade i att vårdrelationen hade en stor betydelse för patienterna. Slutsats: Litteraturöversikten visar att livet påverkas negativt av att leva med svårläkta bensår. Sjuksköterskor saknar kunskap kring ämnet samt kunskap om patienternas livsvärld. Genom att skapa en god vårdrelation samt en god förståelse kan sjuksköterskan tillgodose bättre omvårdnad och därmed minska patienternas fysiska samt psykiska lidande. / Background: Hard-to-heal leg ulcers are a global health care problem. Hard-to-heal leg ulcers are not a disease but a symptom that arises from various medical conditions. By definition, leg ulcers are located below the knee and down to the balls of the feet, where the healing process takes longer than six weeks and the treatment time is slow and resource intensive. The nurse's task is to provide good care, which can be achieved through understanding patients' experiences and their situation. Aim: The aim of this literature study was to describe patients' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers Method: A literature review was carried out based on Friberg's method whereeleven articles were included. Results: The results revealed three main themes: Suffering and physical experiences, emotional and psychosocial experiences and experiences around nursing. As well as six sub-themes: suffering, reduced mobility, when life feels difficult, social isolation, care relationship and experiences related to treatment. One of the most severe symptoms caused by the hard-to-heal wound was pain, which caused both physical and psychological discomfort. The symptoms were experienced as troublesome and caused worry, anxiety and shame. Treatment and the healing time were long, which resulted in the care relationship having a great importance for the patients. Summary: The literature review shows that life is negatively affected by living with hard-to-heal leg wounds. Nurses lack knowledge about the subject and knowledge about the patients' life world. By creating a good nursing relationship and a good understanding, the nurse can provide better care and thereby reduce the patients' physical and psychological suffering.

Bakgrund Hjärtsvikt är en vanligt förekommande och allvarlig sjukdom som drabbar uppskattningsvis 38 miljoner människor världen över. Det är ett syndrom som kännetecknas av en nedsatt pumpförmåga av att hjärtat, vilket yttrar sig genom symtom såsom dyspné och ödem. Hjärtsvikt kan ha olika patofysiologi och yttrar sig som akut- och/eller kronisk hjärtsvikt. Behandlingen involverar läkemedel och livsstilsinterventioner. Omvårdnaden för hjärtsvikt innebär symtomövervakning, vätskerestriktioner samt information och utbildning till personen med hjärtsvikt och anhöriga. Arbetet knöt an till personcentrerad omvårdnad. För en god vård krävs djupare förståelse för livet med sjukdomen. Syfte Studiens syfte var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod För att besvara syftet samlades 17 vetenskapliga artiklar in från sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. De flesta artiklarna hade en kvalitativ design. Artiklar valdes utifrån inklusionskriterier och valdes baserat på inklusionskriterierna samt hur väl de passade arbetets syfte. En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes och artiklarnas kvalitet granskades. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier: påverkan på livet och fysisk och mental påverkan. Från de två huvudkategorierna skapades sex underkategorier som belyste teman såsom påverkan på vardagens utmaningar, sociala påverkan, känslomässig påverkan, fysiska upplevelser och symtom, förståelse och kunskap om sjukdomen och vården, samt existentiella erfarenheter.    Slutsats Resultatet visade hur hjärtsvikt kan påverka personer ur många aspekter av livet. Fynden av belyser den mångfacetterade påverkan som hjärtsvikt har på personer och framför betydelsen av förståelse för de levda upplevelserna av sjukdomen. Detta kan bidra till en bättre vård, vilken kan uppnås genom förbättrad kommunikation och förståelse för de unika behoven hos varje individ. / Background Heart failure is a prevalent yet severe ailment which afflicts approximately 38 million individuals worldwide. It’s a syndrome characterized by a compromised ability of the heart to pump blood, resulting in symptoms such as dyspnoea and oedema. The condition has various pathophysiological origins and manifests as acute and/or chronic heart failure. Treatment involves medication and lifestyle modifications. The care required for heart failure includes monitoring symptoms, imposing fluid restrictions, and providing information and education for the patient and their relatives. This study connected with person-centered care. To achieve good healthcare, a more nuanced understanding of what living with heart failure entails is needed. Aim The study aims to describe the experiences of individuals living with heart failure. Method To achieve this aim, 17 scientific articles were collected from searches of the databases CINAHL and PubMed. Most of the articles employed a qualitative design and were chosen based on inclusion criteria and suitability for the study's purpose. A non-systematic literature review was performed and the quality of the articles was analysed. Results The results were integrated and grouped into two main categories: impact on life and physical- and psychological impact. From the two main categories, six subcategories were created, which addressed themes such as the challenges of everyday life, social impact, emotional impact, physical experiences and symptoms, understanding and knowledge about the illness and its care, and existential impact. Conclusions The results indicate that heart failure has a significant impact on many aspects of life. The findings demonstrate the multifaceted impact of heart failure on individuals and highlight the importance of understanding the lived experience of the condition in order to provide better care. This can be achieved through improved communication and understanding the unique needs of people.

Bakgrund: Varje år drabbas allt fler människor av diabetes mellitus typ 2 och det finns ett ökat behov hos dessa personer att lyckas bibehålla hälsan och livskvaliteten. Det finns tidigare litteraturstudier kring ämnet men ingen nyare på den senaste forskningen. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturstudie gjordes med induktiv ansats där nio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterar i fyra kategorier: Att känna skam över att hadrabbats, att känna sig begränsad till följd av sjukdomens konsekvenser, att bli stärkt i att ta hand om sig själv med stöd av andra och att hitta sätt att hantera sin nya livssituation. Slutsats: Individanpassad utbildning om egenvård där anhöriga även inkluderas främjar en god egenvård. Tvärsektionell vård är ett bra verktyg för att fånga upp personer som lider av psykisk ohälsa relaterad till sjukdomen.