Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en världsomfattande sjukdom. År 2012 dog mer än tre miljoner människor världen över till följd av sjukdomen. Av de dödsfall som sker till följd av sjukdomen, sker 90 % i låg- och medelinkomstländer. Den huvudsakliga orsaken till att sjukdomen utvecklas är rökning. Sjukdomen kan leda till b.la. depression, utmattning, ångest och smärta. Sjuksköterskans arbete innefattar att tillgodose basala och specifika omvårdnadsbehov. KASAM (känslan av sammanhang) består av tre dimensioner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Alla dessa bidrar till en känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturöversikten genomfördes med hjälp av 11 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fem teman framkom, Upplevd andfåddhet, Upplevd påverkan av aktivitetsförmågan, Upplevd ensamhet och social isolering, Upplevd meningslöshet och suicidala tankar och Upplevd kontroll. KOL är en svår sjukdom som involverar många olika negativa känslor. Rädsla, panik, ångest och depression var förekommande. Slutsatser: KOL är en sjukdom som innefattar många negativa känslor och medför problem som påverkar hela livet i stor utsträckning. De som är drabbade av KOL kunde ha en låg känsla av sammanhang. Dessa fynd ger sjuksköterskan en viktig insikt i de upplevelser vårdtagarna upplever i sin sjukdom. / Background: COPD is a worldwide disease. Year 2012 more than three million people died as a result of the disease worldwide. Of the deaths that occur as a result of the disease, 90 % occur in low- and middle-wealth countries. The main cause of the illness is smoking. The disease can lead to for instance depression, fatigue, anxiety and pain. The nurse profession involves satisfying basic and specific nursing needs. SOC (sense of coherence) is comprised of three dimensions of comprehensibility, manageability and meaningfulness. All these contribute to a sense of coherence. Aim: To describe the experience of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) Method: Literature review was conducted using 11 qualitative articles. The articles were analysed with Friberg´s five-stage model. Results: Five themes emerged, Perceived breathlessness, Perceived loneliness and social isolation, Perceived meaninglessness and suicidal thoughts and Perceived control. These themes indicate that COPD is a difficult disease involving many different negative emotions. Fear, panic, anxiety and depression were frequent. Conclusion: COPD is a disease involving many negative feelings and poses problems that effects the entire life extensively. Those who are afflicted with COPD could have a low sense of coherence. These findings give nurses an important insight into the experiences patients have in their illness.

Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en livslång sjukdom som innebär att patientens liv förändras. Sjuksköterskan kommer därmed vara involverad i patientens vård under en lång tid. Det är därför betydelsefullt att sjuksköterskan får förståelse för patienters erfarenheter av att leva med KML för att kunna ge en god omvårdnad. Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med kronisk myeloisk leukemi. Studien var en allmän litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys användes för databearbetningen där kategorierna hot mot livet, olust, välmående och framtidstro framkom. Resultatet visade att stöd var betydelsefullt och att behandlingen var en avgörande faktor för hur det är att leva med KML. Vårdpersonal har en betydande roll för hur patienterna erfar sin sjukdom. Ytterligare forskning om hur det är att leva med KML är centralt för att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad till patienten. / Chronic myeloid leukemia (CML) is a lifelong disease that changes patients’ lives. Nurses will therefore be involved in caring for patients with CML over the long term. Thus, it is crucial that nurses understand patients’ experiences of living with this condition in order to provide appropriate care. The purpose of this study is to highlight patients’ experiences living with chronic myeloid leukemia. It is a general literature study based on ten qualitative and quantitative scientific articles. Content analysis was used for data processing, and the categories of threats to life, unrest, prosperity and future confidence emerged. The result shows that support is significant and treatment is a crucial factor in determining quality of life for patients with CML. Healthcare professionals play a significant role in how patients experience their illness. Further research on how it is to live with CML is essential in order for nurses to provide good care.

Bakgrund: Njursvikt innebär en nedsatt filtreringsförmåga och delas in i två tillstånd, akut och kronisk. Akut njursvikt utvecklas inom kort tid med kraftigt reducerad glomerulär filtration och leder till ett allvarligt tillstånd, medan vid kronisk njursvikt försämras kapaciteten långsamt under en längre tid och i det senare skedet krävs kontinuerlig dialysbehandling. Personer som drabbas av njursvikt behöver dialysbehandling för att uppehålla livet. Många väljer en behandlingsform med hembaserad dialys som innefattar både hemodialys (HD) och peritonealdialys (PD). Det krävs mycket självhantering vid utförandet av dialys i hemmet, och för att leva med sjukdomen behöver personen har förståelse för egenvård och samarbete med sjukvården.    Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med hembaserad dialysbehandling vid kronisk njursvikt. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansatser.  Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL complete och PubMed med års begränsning 2009-2019. Resultat: Fyra teman framkom kring upplevelser att leva med dialys i hemmet: En förändrad livssituation påverkar självbild och kroppsuppfattning, Behov av stöd och hjälp vid egenvård, Upplevelser av begränsningar och anpassning och En känsla av frihet och ökad livskvalitet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter i hur studien har genomförts. Resultatet diskuteras mot Orems egenvårdteori, tidigare forskning och riktlinjer. En stor del av diskussionen understryker betydelsen av personers egenvårdsförmåga i samband med livsförändring och anpassningsprocess samt betydelsen av stöd och hjälp från sjukvården och närstående. / Background: Kidney failure includes reduced filtration ability and can be categorised into an acute and a chronic form. Acute renal failure develops within a short timeperiod and comes with a heavily reduced glomerular filtration whereas chronic kidney failure progresses slowly during a longer period of time and in the later stages, continuous dialysis treatment becomes necessary. Individuals afflicted by renal failure need dialysis treatment to survive. Many people choose a home-based dialysis including both haemodialysis and peritoneal dialysis. Home -based dialysis necessitates much individual efforts and to live with the disease there is a need for understanding selfcare as well as collaborating with national health care. Aim: To review individual experiences from living with home-based dialysis with chronic renal failure. Method: A literature review was based on ten scientific articles with qualitative methodology. The articles were obtained from the databases CINAHL complete and PUBMed covering 2009 to 2019. Results: Four themes associated with the experiences from living with home-dialysis emerged: A changed self - and body image, Need of support and help during selfcare, Experiences from limitations and adjustments, A sense of freedom and increased quality of life. Discussion: In the discussion on methodology, strength and weaknesses of the study is discussed. The results are discussed in the context of the self-care theory of Orem, previous research and guidelines.  A major part of the discussion underlines the importance of the self-care ability of the individual in the context of lifestyle changes and in the process of adjustment. Also the importance of support and help by the health-care system and relatives is emphasised.

Bakgrund Cystisk fibros är en multisystemsjukdom som främst påverkar lungor, bukspottkörtel och tarm. Sjukdomen påverkar 70 000 till 100 000 personer globalt i världen. Syfte Syftet var att belysa hälsoproblem hos personer med cystisk fibros. Metod Icke systematisk litteraturöversikt med integrerad analys där litteratursökning tillämpas utifrån databasen PubMed. Artiklarna som inkluderades är publicerade mellan 2011 och 2021. Resultat Baserat på dataanalysen av de 16 inkluderade vetenskapliga artiklarna identifierades fyra teman: fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsoproblem med att leva och överleva med diagnosen cystisk fibros. Slutsats Slutsatsen av denna studie visar att cystisk fibros är en sjukdom som har stor inverkan på både kropp och psyke. Patienter har ett livslångt behov av vård och mer forskning behövs på området för att ytterligare bredda kunskapen om sjukdomen. / Background Cystic fibrosis is a multisystem disease which primarily affects lungs, pancreas and the gut. The disease affects 70,000 to 100,000 globally. Aim The aim of this study was to illustrate the health complications present in patients with cystic fibrosis. Method Non-systematic literature review with integrated analysis where literature search is applied based on the databases PubMed. The articles included in this review are published between 2011 and 2021. Results Four themes were identified based on the analysis of 16 scientific articles: physical, mental, social and existential health problems of living and surviving with the diagnosis of cystic fibrosis. Conclusions The conclusion of this study shows that cystic fibrosis is a disease that has a major impact on both physical and mental health. Patients have a lifelong need for care and more research is needed about the subject to further broaden the knowledge of the disease.

Background: Type 1 diabetes is a common chronic disease in children. Approximately 1.1 million children worldwide live with this diagnosis and the incidence increases from year to year.  Aim: The aim of this study was to compile children’s experiences of living with type 1 diabetes, through a systematic literature study.  Method: After the systematic search, 15 articles were selected that formed the basis of the study. The study's selected articles were analysed through three steps based on a thematic synthesis. Results: The results are presented in two main themes and eight sub-themes. The first main theme "being controlled by the disease" includes four sub-themes: "the feeling of stress and anxiety", "the feeling of being controlled", "the feeling of limitation" and "the feeling of being forced to accept". The second main theme "being different" includes four sub-themes: "the feeling of wanting to conceal", "the feeling of lack of comprehension", "the feeling of loneliness and fear" and "the feeling of being affected in school". Conclusion: Children with type 1 diabetes perceive different experiences and difficulties due to changes that the disease causes. The children must take great responsibility in their stressful everyday life, this as a result of the restrictions the disease entails.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är samlingsnamn för kroniska mag-och tarmsjukdomar och innefattar Crohns sjukdom (CD) samt Ulcerös kolit (UK). Båda sjukdomar löper i skov med återkommande, långvariga diarréer med förbättrings-och försämringsperioder och kan relateras till fysiska, psykiska samt sociala faktorer. Då uppenbara orsaker eller symtom ej finns är det på många sätt en dold sjukdom och kan skapa otillräcklig förståelse för patientens specifika behov. För att patienten ska få rätt stöd i hanteringen av sjukdomen samt få en god omvårdnad, bör sjuksköterskan att ha gott bemötande, tillräcklig kunskap där vården ges på ett personcentrerat, evidensbaserat sätt. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod och baserades på tio kvalitativa artiklar. Databassökningar gjordes från CINAHL Complete och Medline with full text. Artiklarna analyserades enligt Fribergs fem steg. Resultat: I resultatet framkom sex teman utifrån patienternas upplevelse; påverkan av IBD på självbilden, påverkan av IBD i relationer och sociala sammanhang, patienters upplevelse av hälso- och sjukvården, känslomässig påverkan, utveckling och acceptans samt påverkan av IBD i arbetslivet. Diskussion: Resultatdiskussionen diskuterades av författarna utifrån Katie Erikssons caritativa teori om att lindra lidande och utifrån centrala fynd utifrån temaområden i resultatet. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) is the collective name for chronic gastrointestinal disorders and includes Crohn's disease (CD) and Ulcerative colitis (UK). Both diseases relapses with recurring, long-term diarrhea with improvement and deterioration periods and can be related to physical, mental and social factors. In the absence of obvious causes or symptoms, it is in many ways a hidden disease and can create scarce understanding of the patient's specific needs. In order for the patient to receive the right support in the management of the disease and to receive good nursing care, the nurse have to give good care, have sufficient knowledge and care for the patient in a person-centered, evidence-based way. Aim: The purpose was to describe the patient’s experiences of living with inflammatory bowel disease, IBD. Method: A literature review was chosen as the method and was based on ten qualitative articles. Database searches were performed from CINAHL Complete and Medline with full text. The articles were analyzed according to Friberg's five steps. Results: In the result, six themes emerged from the patients' experience; the influence of IBD on the self-image, the influence of IBD in relationships and social contexts, patients' experience of health care, emotional impact, development and acceptance, and the influence of IBD in working life. Discussion: The results discussion was discussed by the authors on the basis of Katie Eriksson's charitable theory of alleviating suffering and on the basis of central findings based on thematic areas in the result.

Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a chronic disease and is one of the most common and rapidly growing diseases globally. Treatment and self-care of the disease requires plenty of lifestyle changes. The risk for physical diseases and mental illness is higher for people living with DMT2. The quality of life can be affected from chronic diseases. Aim: The purpose of this study was to describe people's experiences of living with DMT2. Method: Literature study with a qualitative approach. The results consist of ten qualitative research articles which were analysed with thematic analysis method. Results: Three main themes and six subthemes were identified. The first main theme: To manage Emotions included Fear from disease and Acceptance/normalization of living with a disease as subthemes. Second main theme: The need of support included Family and friends, and Knowledge of disease and selfcare. Third main theme: To be faced with lifestyle changes included Restrictions: Diet and physical activity, and Medication and blood sugar controls as subthemes. Conclusion: Based on the results, people had many similar experiences globally and felt that their lives and quality of life had been affected after they had been diagnosed with DMT2. / Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är kronisk sjukdom som är en av de snabbast växande och vanligaste folksjukdomarna globalt. Behandling och egenvård av sjukdomen innebär flertalet livsstilsförändringar. Risken för fysisk och psykisk ohälsa är större för personer med DMT2. Livskvaliteten kan påverkas av kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att leva med DMT2. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på tio vetenskapliga artiklar som analyserades via tematisk analysmetod. Resultat: Tre huvudteman och sex subteman identifierades. Det första huvudtemat, Att hantera känslor inkluderade Rädsla av sjukdom samt Acceptans/normalisering av att leva med sjukdom som subteman. Andra huvudtemat, Att vara i behov av stöd inkluderade Familj och vänner samt Kunskap om sjukdom och egenvårdshantering som subteman. Det tredje huvudtemat, Att ställas inför livsstilsförändringar inkluderade Restriktioner: Kost och fysisk aktivitet samt Medicinering och blodsockerkontroller som subteman. Slutsats: Utifrån resultatet hade personer många liknande erfarenheter globalt och upplever att deras liv och livskvalitet har påverkats efter att de hade fått diagnosen DMT2.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom. Sjukdomen leder till att kroppens vävnader utvecklat en insulinresistens vilket leder till hyperglykemi. Det finns en rad allvarliga komplikationer som kan uppstå till följd av sjukdomen. Syftet med behandlingen är att hålla blodglukosvärdet på en normal nivå. Sjuksköterskan har en betydande roll i vårdrelationen med patienten. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: Studien var en litteraturöversikt där 10 kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ analys i fem steg. Databaserna som tillämpades var CINAHL complete och PubMed. Resultat: Patienter med diabetes mellitus typ 2 upplevde olika känslor i samband med att de fick diagnosen. Vardagen förändrades vilket innebar anpassningar och utmaningar. De upplevde att stöd var viktigt för att kunna genomföra livsstilförändringar. Patienterna upplevde att det förekom informationsbrist från vården och att de saknade kunskap. Sammanfattning: Patienter med diabetes mellitus typ 2 behöver vara delaktig i sin egen vård för att kunna hantera den. Genom personcentrerad vård kan patientens egna förmågor identifieras och främjas. Kunskap, motivation och delaktighet upplevdes vara viktiga komponenter för att patienter ska kunna utföra egenvård. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a chronic disease. The disease leads to that the body tissues develops insuline resistance and it's leading to hyperglycemia. The disease can result in many different dangerous complications. The purpose of the treatment is to keep the blood glucose  at normal level. The nurse has a significant and important role in the care relationship with the patient. Aim: The aim was to describe adult patients’ experiences of living with diabetes mellitus type 2. Method: The study was a literature review where 10 qualitative articles were included in the results. Articles were analyzed based on Friberg's description of qualitative analysis in five steps. CINAHL complete and PubMed were the two databases used. Results: Patients with type 2 diabetes mellitus experienced different emotions when they were diagnosed. The everyday life changed, which meant adjustments and challenges. They felt that support was important in order to be able to implement lifestyle changes. Patients experienced that there was a lack of information from the caregivers. Also they felt that they lacked knowledge. Conclusion: Patients with type 2 diabetes mellitus need to be involved in their own care to be able to manage it. Through person-centered care, the patient's own abilities can be identified and promoted. Knowledge, motivation and participation was experienced to be important components for patients to be able to perform self-care.

Bakgrund: Astma är en kronisk inflammatorisk lungsjukdom som drabbar luftvägarna. Behandlingen baseras på symtom med läkemedel och egenvård. Egenvård innebär hälso- och sjukvårdsåtgärder som personen själv utför såsomförebyggande åtgärder av astma. Studier visar att personer med astma har otillräcklig förståelse av sjukdomen och dess egenvård vilket leder till lidande. Genom att ta reda på personers upplevelser av egenvård vid astma kan det bli lättare för vården att ge rätt stöd. Syftet: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av egenvård vid astma i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikten baserades på induktiv ansats och kvalitativ design.Resultatet bestod av 11 vetenskapliga artiklar som analyserades efter Fribergs femstegsanalys. Resultat: Resultatet är indelat i tre huvudteman och sex subteman. (1) Förbättradkunskap om astma: behov av information och stöd samt personers egen förståelseav astma. (2) Kroppskontroll: hantering av astmatiskt läkemedel och strategier för att hantera symtom. (3) Sjukdomsidentitet: känna autonomi och acceptans av sjukdomen. Slutsats: Grunden i resultatet är att kommunikationen med vården behöver förbättras. Personer med astma önskar förbättrad information för att kunna ta rätt beslut om sin egenvård och bli mer delaktig i vårdbeslut för att förbättra autonomi. / Background: Asthma is a chronic inflammatory lung disease that affects the patient's airways. The treatment is based on symptoms and is regulated through medication and self-care. Self-care involves healthcare measures the patient does themselves, such as preventive measures for asthma. Studies show that people with asthma have insufficient understanding about the illness and its self-care which leads to suffering. By finding out the persons' experiences of self-care, it can be easier for the nurse to offer the right support. Aim: The aim was to describe adults' experiences of self-care for asthma in daily life.Method: A literature review based on an inductive approach and qualitative design. The result consisted of 11 scientific articles that were analyzed according to Friberg's (2017) five-step analysis. Results: The results are divided into three main themes and six sub-themes: (1) improved knowledge of asthma: need for information and support and Persons’ own understanding of asthma. (2) Body control: management of asthmatic medicationand strategies for managing symptoms. (3) Disease identity: feel the autonomy and the acceptance of disease. Conclusion: The foundation of the result is about communication in healthcare andneeds improving. People with asthma wishes better information for decision making about their self-care, and to become more involved in their healthcare to improve autonomy.

Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom är ett pågående folkhälsoproblem som främst drabbar personer som röker. Det finns även andra faktorer, som passiv rökning samt exponering för luftföroreningar, som kan öka risken att framskrida sjukdomen. Egenvård är mycket viktigt i detta tillstånd, eftersom det i nuläget inte finns något botemedel mot sjukdomen. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod Litteraturöversikt som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar från Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet visade att KOL påverkar människor på olika sätt, både psykiskt och fysiskt. Patienterna kan uppleva trötthet och andnöd i vardagen. Sjukdomen kan orsaka känslor som skuld, skam och ensamhet, vilket har visat sig leda till isolering. Slutsats På grund av att KOL är en kronisk sjukdom som varar livet ut är det viktigt att behandlingen effektivt hanterar patientens symtom. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera samt förstå patientens unika behov och skräddarsy behandlingen utifrån dennes behov. Sammantaget är vårdens kvalitet en nyckelfaktor som formar relationen mellan sjuksköterska och patient. / Background Chronic obstructive pulmonary disease is an ongoing public health issue primarily affecting individuals who smoke. There are other factors, such as passive smoking and exposure to air pollution, which can also increase the risk of developing the disease. Self-care is crucial in this condition as there is currently no cure for the disease. Aim The aim is to illuminate individuals’ experience of living with chronic obstructive pulmonary disease. Method A literature review based on ten qualitative studies from Cinahl and PubMed. Results The results showed that COPD affects people in various ways, both mentally and physically. Patients may experience fatigue and shortness of breath in their daily lives. The disease can trigger emotions such as guilt, shame, and loneliness, which has been found to lead to isolation. Conclusions Due to COPD being a chronic disease that lasts a lifetime, it is crucial for treatment to effectively manage the patient’s symptoms. The nurse’s responsibility is to identify and comprehend the patient’s unique needs and tailor the treatment accordingly. Overall, the quality of care is a key factor that shapes the relationship between the nurse and the patient.