<p>Datum: 2007-06-21</p><p>Författare: Gottvall, Maria</p><p>Holmqvist, Elin</p><p>Nivå/utbildning: D-nivå (Magisternivå) Företagsekonomi</p><p>Handledare: Nils Wåhlin, Niklas Wahlström</p><p>Titel: Kunskap väger tungt men är lätt att bära – en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov</p><p>Problem: ”Hur väl möter stora företag inom verkstadsindustrin de osynliga mellanchefernas behov av fortbildning?”</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma och öka förståelsen för osynliga mellanchefers fortbildningsbehov vid Scania AB i Södertälje, genom att:</p><p> Identifiera osynliga mellanchefer.</p><p> Utveckla förståelsen för de osynliga mellanchefernas profiltillhörighet.</p><p> Jämföra de osynliga mellanchefernas syn på dess fortbildningsbehov med deras chefs syn på detta behov.</p><p> Identifiera eventuella skillnader mellan två avdelningar angående osynliga mellanchefers fortbildningsbehov.</p><p> Utveckla förståelsen för brister och möjligheter i den nuvarande fortbildningen.</p><p>Metod: För att kunna besvara problemformuleringen och uppfylla uppsatsens syften har vi använt oss av både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Vi har sammanlagt genomfört fjorton semistrukturerade intervjuer samt genomfört en elektronisk enkät med nio av dessa respondenter. Tanken med denna uppsats är att försöka utveckla förståelsen för och om möjligt generera ny kunskap om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov, vilket även innebär att vårt teoretiska ramverk främst ligger till grund för att ge läsaren en bakgrund och förståelse till det problem vi studerar. Vårt angreppssätt kommer såtillvida att till största delen vara fokuserat på ett induktivt angreppssätt med svaga deduktiva inslag, vilket även stämmer väl överens med vårt val av en hermeneutisk kunskapssyn.</p><p>Resultat/slutsatser: Den slutsats vi kommit fram till angående hur väl stora företag inom verkstadsindustrin möter de osynliga mellanchefernas behov till fortbildning anser vi att Scania AB, i detta fall, inte möter behoven till den grad som kan anses vara önskvärt. Viss obalans har identifierats hos Scania AB gällande denna fråga, vilken måste åtgärdas om de om möjligt ska kunna tillgodose de osynliga mellanchefernas behov.</p><p>Sökord: Mellanchef, osynlig mellanchef, decentralisering, fortbildning, matchning, arbetsprofiler, aktivitetsprofiler</p><p>Omfång, sidor: 87 numrerade sidor + 6 bilagor</p><p>Antal ref/källor: 5 Internetkällor, 22 litteraturkällor (böcker), 15 intervjuer, 16 vetenskapliga artiklar, 3 övriga tryckta källor samt ett manus för licentiatuppsats (otryckt)</p>

Datum: 2007-06-21 Författare: Gottvall, Maria Holmqvist, Elin Nivå/utbildning: D-nivå (Magisternivå) Företagsekonomi Handledare: Nils Wåhlin, Niklas Wahlström Titel: Kunskap väger tungt men är lätt att bära – en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov Problem: ”Hur väl möter stora företag inom verkstadsindustrin de osynliga mellanchefernas behov av fortbildning?” Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma och öka förståelsen för osynliga mellanchefers fortbildningsbehov vid Scania AB i Södertälje, genom att:  Identifiera osynliga mellanchefer.  Utveckla förståelsen för de osynliga mellanchefernas profiltillhörighet.  Jämföra de osynliga mellanchefernas syn på dess fortbildningsbehov med deras chefs syn på detta behov.  Identifiera eventuella skillnader mellan två avdelningar angående osynliga mellanchefers fortbildningsbehov.  Utveckla förståelsen för brister och möjligheter i den nuvarande fortbildningen. Metod: För att kunna besvara problemformuleringen och uppfylla uppsatsens syften har vi använt oss av både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Vi har sammanlagt genomfört fjorton semistrukturerade intervjuer samt genomfört en elektronisk enkät med nio av dessa respondenter. Tanken med denna uppsats är att försöka utveckla förståelsen för och om möjligt generera ny kunskap om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov, vilket även innebär att vårt teoretiska ramverk främst ligger till grund för att ge läsaren en bakgrund och förståelse till det problem vi studerar. Vårt angreppssätt kommer såtillvida att till största delen vara fokuserat på ett induktivt angreppssätt med svaga deduktiva inslag, vilket även stämmer väl överens med vårt val av en hermeneutisk kunskapssyn. Resultat/slutsatser: Den slutsats vi kommit fram till angående hur väl stora företag inom verkstadsindustrin möter de osynliga mellanchefernas behov till fortbildning anser vi att Scania AB, i detta fall, inte möter behoven till den grad som kan anses vara önskvärt. Viss obalans har identifierats hos Scania AB gällande denna fråga, vilken måste åtgärdas om de om möjligt ska kunna tillgodose de osynliga mellanchefernas behov. Sökord: Mellanchef, osynlig mellanchef, decentralisering, fortbildning, matchning, arbetsprofiler, aktivitetsprofiler Omfång, sidor: 87 numrerade sidor + 6 bilagor Antal ref/källor: 5 Internetkällor, 22 litteraturkällor (böcker), 15 intervjuer, 16 vetenskapliga artiklar, 3 övriga tryckta källor samt ett manus för licentiatuppsats (otryckt)

<p>Mitt examensarbete handlar om arbetssättet ”eget arbete” som bland annat växt fram de senare åren som en lösning på hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer på två olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lärare. Jag har velat undersöka hur lärare beskriver arbetssättet på de två skolorna, lärares syn på sin roll som lärare under eget arbete och undersöka lärares syn på vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssättet. I analysen av de två skolornas arbetssätt har jag använt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik. Jag kom fram till att arbetssätten på båda skolorna har mycket av den osynliga pedagogiken, medan pedagogiken tycks vara aningen mer synlig på friskolan. Lärarnas beskrivning av sin roll under eget arbete är att de i huvudsak fungerar som ett stöd för eleven och som handledare. Detta svar fick jag på båda skolorna. Fördelen med eget arbete, enligt lärarna, är främst att eleverna kan arbeta i sin egen takt och behöver inte invänta varandra. Läraren kan alltså hantera spridningen mellan snabba och långsamma elever under eget arbete. Detta har många gånger varit ett problem i den traditionella undervisningen. En av svagheterna i arbetssättet, som båda skolornas lärare nämner, är att alla elever inte klarar av att strukturera sitt arbete på egen hand. Kanske är det så att dessa elever fungerar bättre med en synlig pedagogik.</p>

Mitt examensarbete handlar om arbetssättet ”eget arbete” som bland annat växt fram de senare åren som en lösning på hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer på två olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lärare. Jag har velat undersöka hur lärare beskriver arbetssättet på de två skolorna, lärares syn på sin roll som lärare under eget arbete och undersöka lärares syn på vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssättet. I analysen av de två skolornas arbetssätt har jag använt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik. Jag kom fram till att arbetssätten på båda skolorna har mycket av den osynliga pedagogiken, medan pedagogiken tycks vara aningen mer synlig på friskolan. Lärarnas beskrivning av sin roll under eget arbete är att de i huvudsak fungerar som ett stöd för eleven och som handledare. Detta svar fick jag på båda skolorna. Fördelen med eget arbete, enligt lärarna, är främst att eleverna kan arbeta i sin egen takt och behöver inte invänta varandra. Läraren kan alltså hantera spridningen mellan snabba och långsamma elever under eget arbete. Detta har många gånger varit ett problem i den traditionella undervisningen. En av svagheterna i arbetssättet, som båda skolornas lärare nämner, är att alla elever inte klarar av att strukturera sitt arbete på egen hand. Kanske är det så att dessa elever fungerar bättre med en synlig pedagogik.

Background: Mb Crohn is a chronic inflammatory bowel disease without any clear pathophysiology and varies in disease activity from case to case. The symptoms come in relapses, between the relapses the patient is asymptomatic. Aim: To examine how it is to live with Mb Crohn. Method: A general structured literature study. Ten articles were reviewed with a content analysis, categorized, created themes and was discussed. Results: Three main themes were identified: Social consequences of living with Mb Crohn, mental and physical consequences of living with Mb Crohn and information can affect management of the disease and one subtheme: Relationships with the surroundings. The result showed that lack of information created concern for the future. Many felt misunderstood by the caregivers and the society. Mb crohn effects the everyday life as it is invisible for others at the same time. Conclusion: The literature study showed that people with Mb Crohn get most of life affected and there were both positive and negative experiences. The majority had felt concern, fear and anxiety linked to the disease. Experience of being treated bad and being misunderstood was found. These experiences and emotions gave life a changed character after the disease. Further research is required with focus on how the nurses can support patients with Mb Crohn to deal with their life situation. / Bakgrund: Mb Crohn är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som saknar en klar patofysiologi och varierar i sjukdomsaktivitet från fall till fall. Symtomen kommer i skov, mellan skoven är patienten symtomfri. Syfte: Att undersöka hur det är att leva med Mb Crohn. Metod: Allmän strukturerad litteraturstudie. Tio artiklar granskades med hjälp av en innehållsanalys, kategoriserades, teman skapades samt diskuterades. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Sociala konsekvenser av att leva med Mb Crohn, psykiska och fysiska konsekvenser av att leva med Mb Crohn och information påverkar hanteringen av sjukdomen samt ett undertema: Relationer till omgivningen. Resultatet visade att avsaknaden av information kring sjukdomen gav upphov till oro inför framtiden, många kände sig missförstådda av både vården och omgivningen. Mb Crohn påverkade vardagen samtidigt som den var osynlig för andra. Konklusion: Litteraturstudien visade att personer med Mb Crohn får större delar av livet påverkade av sjukdomen, samtidigt framkom både negativa och positiva erfarenheter. Majoriteten hade upplevt oro, rädsla och ångest kopplat till sjukdomen. Erfarenheter av att bli illa behandlade eller missförstådda fanns. Dessa känslor och upplevelser gav livet en förändrad karaktär efter insjuknandet. Ytterligare forskning bör ske med fokus på hur sjuksköterskor kan stötta patienter med Mb Crohn att hantera sin livssituation.

Children who grow up together with a parent with mental illness have been updated in a comprehensive report carried out by the National Board of Health and Welfare in 2020, where it emerged that children easily become invisible in the shadow of their parent. The study has been based on a qualitative research method with an inductive approach. It aims to shed light on how adults who grew up with a parent with mental illness have experienced their childhood and how they handle it today. To investigate this, six interviews from different podcasts were used, which were then analyzed based on the method, thematic analysis. The results of the study showed that children as relatives of a parent with mental illness become invisible in society due to the organizational structure of welfare, stigma in society and that the child maintains a front facade that makes it difficult for the surroundings to discover the child's situation. The results also showed that the adult took the initiative to try to help other people who live or lived in a similar situation as them. When a parent with mental illness lives with their child, it affects the child into adulthood and on to future generations. It is a complex social problem where the stigma in society can prevent the child from seeking help.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett sjukdomstillstånd med oklar etiologi och som karaktäriseras av en långvarig, generaliserad smärta, fatigue och ett flertal andra symtom. Sjukdomen drabbar cirka 2% av världens befolkning där prevalensen är högre bland kvinnor. Eftersom sjukdomen inte kan fastställas med laboratorievärden och andra medicinska undersökningsmetoder försvåras diagnostiseringen. En ökad kunskap om patienters upplevelse av att leva med fibromyalgi kan hjälpa den grundutbildade sjuksköterskan att stödja dessa patienter och ge dem en mer personcentrerad vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att leva med fibromyalgi. Metod: Studien gjordes som en ansats till en kvalitativ systematisk litteraturstudie baserat på 11 kvalitetsgranskade originalartiklar. Artiklarna analyserades i enlighet med Forsberg & Wengströms modell för innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på fyra teman och 12 subteman som beskriver patienters upplevelse av att leva med fibromyalgi. De teman som framkom var att leva med en osynlig sjukdom, att leva med symtomen, sjukdomens påverkan på det sociala livet och att hitta strategier för att kunna leva med sjukdomen. Konklusion: Symtom som smärta, trötthet, fatigue och sömnsvårigheter påverkar patienternas tillvaro och begränsar dem i deras arbetsliv, familjeliv, fritidsaktiviteter och deltagande i olika sociala aktiviteter. Eftersom symtomen är subjektiva och inte kan bekräftas objektivt upplever patienterna att de blir misstrodda och inte tagna på allvar av sjukvårdspersonal och personer i deras omgivning. För att kunna leva ett meningsfullt liv trots sjukdomen var patienterna tvungna att finna olika strategier. Sjukvårdspersonalens brist på kunskap om sjukdomen upplevs som ett problem och skapar ett onödigt lidande. Genom att bekräfta patienternas upplevelse av sjukdomen och genom att hålla en hög egen kunskapsnivå kan sjuksköterskan ge patienterna den vård de behöver samt skapa en vårdkontakt där de känner sig betrodda och respekterade. / Background: Fibromyalgia is a disease with unclear etiology characterized by chronic pain and fatigue and an array of other symptoms. The disease affects approx. 2% of the world's population and the prevelance is higher among women. Diagnosis is limited by unclear laboratory values and other medical examination methods. An increased knowledge of patients' experience of living with fibromyalgia can help the registered nurse support these patients by giving them person-centered care. Aim: The purpose of this literature review was to describe patients' experience of living with fibromyalgia. Method: The study focused on qualitative systematic scientific literature, based on 11 original research articles. The articles were analyzed in accordance with content analysis outlined by Forsberg & Wengström. Results: The results showed four themes and 12 sub-themes which described patients' experience of living with fibromyalgia. The themes that emerged included how to live with an invisible disease, living with the symptoms, symptoms and their social impact and strategies to live with the disease. Conclusions: Symptoms of pain, fatigue and insomnia impact of the patient´s life and limits them in work, at home, in leisure activities and participation in socializing. Since the symptoms are subjective and cannot be confirmed objectively, the patients feel that no one takes them seriously including healthcare personnel. To have a meaningful life despite the disease, patients need to find different coping strategies. Healthcare personnel lack of knowledge and thus an inability to perceive it to be a problem; creates unnecessary suffering. Nurses must confirm the patient’s experience of the disease as well as keep up to date with current research in order to create an environment where the patient feels trusted and respected.

<p>Detta är en examensuppsats som vill ta upp ungdomars religiositet och hur den ser ut idag. Undersökningen är baserad på en tidigare doktorsavhandling om tro som publicerades 1987. Inte bara finns det en tidsrymd på 20 år sedan förra enkäten, även andra skillnader står att finna i undersökningsgrupperna. I den tidigare undersökningen ingick fyra grupper, de politiska, de religiösa, de vuxenstuderande och pensionärerna. Denna undersökning baserar sig i sin tur på den initiala undersökningen, utförd 1984, på ett antal gymnasieklasser.</p><p>I min undersökning ingick 122 högstadielever i åldrarna 13 – 15 år. Dock har jag haft en tanke med att använda samma frågor som i den tidigare studien, detta är för att kunna jämföra svaren utan att ta direkt notis om att grupperna inte nödvändigtvis är, i egentlig mening, jämförbara. I frågeställningarna finns sex frågor som är identiska med den förra studien och två nytillkommna frågor. Rent generellt kan väl sägas att svaren inte differentierar så mycket med varandra i de första sex frågorna, man kan dra paralleller med exempelvis vuxenstuderande för tjugo år sedan och högstadielever av idag. Däremot inte alls med gruppen religiösa som hade en procentsats av 70 procent som kallade sig bekännande kristna.</p><p>Det går att göra jämförelser med gymnasieklasserna 1984 och dagens högstadieungdomar. Båda grupperna förstod inte frågorna, ville inte reflektera närmare utan gjorde en ståndpunkt till sin egen utan att egentligen vilja tänka efter på djupet. De blev istället mest förvirrade och ville avsluta enkätillfället snarast möjligt, samma fenomen uppstod med 24 års intervall.</p><p>Dock finns det ett annat sprängstoff i de två nytillkomna frågorna som jag själv har formulerat. “Tycker du att 10 Guds bud är vettiga regler för dig i vardagen” blev något av en vattendelare. Detta då en majoritet av de tillfrågade ungdomarna påstod sig aldrig ha hört talas om dessa bud. När de väl fick se dem i en bilaga till min enkät var faktiskt närmare 50 procent positivt inställda till dessa bud. Det var faktiskt anmärkningsvärt att notera att dessa elever aldrig hade blivit informerade om de Guds bud som exempelvis påverkat vår tids brottslagstiftning.</p><p>Den andra frågan “Hur ofta besöker du kyrkan ?” gav vid handen att en överväldigande majoritet av de 122 tillfrågade eleverna endast besökte ett kyrkorum några få gånger per år. Någonstans så pekar mina resultat i samma riktning som tidigare funnits i undersökningar om ungdomars tro. Visst finns funderingarna där men de kan kanaliseras i andra riktningar i dag än vad som var fallet för exempelvis 20 år sedan.</p>

Detta är en examensuppsats som vill ta upp ungdomars religiositet och hur den ser ut idag. Undersökningen är baserad på en tidigare doktorsavhandling om tro som publicerades 1987. Inte bara finns det en tidsrymd på 20 år sedan förra enkäten, även andra skillnader står att finna i undersökningsgrupperna. I den tidigare undersökningen ingick fyra grupper, de politiska, de religiösa, de vuxenstuderande och pensionärerna. Denna undersökning baserar sig i sin tur på den initiala undersökningen, utförd 1984, på ett antal gymnasieklasser. I min undersökning ingick 122 högstadielever i åldrarna 13 – 15 år. Dock har jag haft en tanke med att använda samma frågor som i den tidigare studien, detta är för att kunna jämföra svaren utan att ta direkt notis om att grupperna inte nödvändigtvis är, i egentlig mening, jämförbara. I frågeställningarna finns sex frågor som är identiska med den förra studien och två nytillkommna frågor. Rent generellt kan väl sägas att svaren inte differentierar så mycket med varandra i de första sex frågorna, man kan dra paralleller med exempelvis vuxenstuderande för tjugo år sedan och högstadielever av idag. Däremot inte alls med gruppen religiösa som hade en procentsats av 70 procent som kallade sig bekännande kristna. Det går att göra jämförelser med gymnasieklasserna 1984 och dagens högstadieungdomar. Båda grupperna förstod inte frågorna, ville inte reflektera närmare utan gjorde en ståndpunkt till sin egen utan att egentligen vilja tänka efter på djupet. De blev istället mest förvirrade och ville avsluta enkätillfället snarast möjligt, samma fenomen uppstod med 24 års intervall. Dock finns det ett annat sprängstoff i de två nytillkomna frågorna som jag själv har formulerat. “Tycker du att 10 Guds bud är vettiga regler för dig i vardagen” blev något av en vattendelare. Detta då en majoritet av de tillfrågade ungdomarna påstod sig aldrig ha hört talas om dessa bud. När de väl fick se dem i en bilaga till min enkät var faktiskt närmare 50 procent positivt inställda till dessa bud. Det var faktiskt anmärkningsvärt att notera att dessa elever aldrig hade blivit informerade om de Guds bud som exempelvis påverkat vår tids brottslagstiftning. Den andra frågan “Hur ofta besöker du kyrkan ?” gav vid handen att en överväldigande majoritet av de 122 tillfrågade eleverna endast besökte ett kyrkorum några få gånger per år. Någonstans så pekar mina resultat i samma riktning som tidigare funnits i undersökningar om ungdomars tro. Visst finns funderingarna där men de kan kanaliseras i andra riktningar i dag än vad som var fallet för exempelvis 20 år sedan.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur anställda inom rättspsykiatrin ser på relationen mellan sig själva och vårdtagarna, samt att studera de olika aspekter som berör relationen i vårdandet, bland annat maktrelationen och vänskapsrelationen. Uppsatsen baseras på en kvalitativ studiemetod med semistrukturerade intervjuer. Nio stycken anställda vårdare (undersköterskor och skötare) från en avdelning inom rättspsykiatrin i Växjö deltar i studien. Resultatet visar att relationen mellan vårdare och vårdtagare är en viktig aspekt inom vården, och att relationen är basen inom vården för att kunna erbjuda bra vård till patienten. Intervjupersonerna menar att: En bra relation mellan vårdare och vårdtagare kännetecknas av att vårdaren ska kunna skapa förtroende, tillit i relationen, samt stödja och tillfredsställa patientens behov med hjälp av relationen. Studien belyser svårigheterna inom relationen mellan vårdare och vårdtagare samt de risker som kan förekomma. Resultatet visar även att en viss synlig och osynlig makt utövas; den makten är svår att definiera, personalen är delvis omedvetna om att de själva utövar makt dagligen. / The purposes of this essay are to examine how employees in a psychiatric ward experience the relationships between them and the caretakers, and to study the different aspects of relationships between them. For instance the power relation and the friend relation. The essay is based on a qualitative method with semi structured interviews from 9 employees, whom are nurses and caregivers at a ward in Växjö psychiatric institution.  The results from this study illuminate that the relationship between caregivers and caretakers is a vital aspect of the care itself. And that this relationship is the foundation for caregiver to be able to offer necessary care. A good relationship between caregiver and caretaker is characterized by the abilities of the caregiver to create trust and confidence in their relationship to the caretaker, as well as supporting and satisfying the caretakers’ needs by help of their relationship.  This study highlights the issues in the relationship between caregivers and caretakers as well as the risk that pertain to this relationship. The results indicate that certain power exertions overt and covert are factors in some relationships. These power exertion are, however, hard to define, the caregivers also seem partly unaware of them.