<p>Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och det råder en ökning av hjärt- och kärlsjukdomar som har samband med vår vällevnad. Den medicinska och kirurgiska behandlingen, samt det akuta omhändertagandet är väl utvecklade, vilket gör att allt fler människor överlever en hjärtinfarkt. Frågan är dock hur personer som upplevt en hjärtinfarkt hanterar sin livssituation efteråt. Syftet var att belysa människors upplevelse av den levda kroppen efter en hjärtinfarkt. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och tre män i åldrarna 52 till 84 år. Resultatet visar att informanterna upplevde rädsla och oro för att drabbas av en ny hjärtinfarkt. De upplevde även en besvikelse över att kroppen inte orkade lika mycket som tidigare. Detta bidrog till en rastlöshet och en begränsad tillgång till livet. Vidare framkom det att informanterna försökte planera och prioritera sin tillvaro till att bli mindre stressfull. Gemensamt för alla informanter var att de upplevde ett lidande efter en hjärtinfarkt genom ovisheten om hur sjuka de egentligen var. Denna studie kan ge en ökad förståelse för hur dessa patienter bör bemötas av hälso- och sjukvården, för att kunna minska lidandet. Genom att lyssna på och prata om patientens upplevelse kan deras lidande lindras.</p>

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och det råder en ökning av hjärt- och kärlsjukdomar som har samband med vår vällevnad. Den medicinska och kirurgiska behandlingen, samt det akuta omhändertagandet är väl utvecklade, vilket gör att allt fler människor överlever en hjärtinfarkt. Frågan är dock hur personer som upplevt en hjärtinfarkt hanterar sin livssituation efteråt. Syftet var att belysa människors upplevelse av den levda kroppen efter en hjärtinfarkt. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och tre män i åldrarna 52 till 84 år. Resultatet visar att informanterna upplevde rädsla och oro för att drabbas av en ny hjärtinfarkt. De upplevde även en besvikelse över att kroppen inte orkade lika mycket som tidigare. Detta bidrog till en rastlöshet och en begränsad tillgång till livet. Vidare framkom det att informanterna försökte planera och prioritera sin tillvaro till att bli mindre stressfull. Gemensamt för alla informanter var att de upplevde ett lidande efter en hjärtinfarkt genom ovisheten om hur sjuka de egentligen var. Denna studie kan ge en ökad förståelse för hur dessa patienter bör bemötas av hälso- och sjukvården, för att kunna minska lidandet. Genom att lyssna på och prata om patientens upplevelse kan deras lidande lindras.

Fibromyalgi är en sjukdom som präglas av långvarig smärta och trötthet. Det finns i nuläget ingen kurativ behandling utan fokus ligger på symtomlindring. Sjukdomen syns inte på utsidan och har än så länge en oklar etiologi vilket gör att personer som lever med sjukdomen ofta upplever sig vara misstrodda och ifrågasatta. Mötet med sjukvården beskrivs av personer med fibromyalgi som bristfälliga då deras behov sällan tillfredställs. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa aktuell forskning för att beskriva de upplevelser personer med fibromyalgi erfar i det dagliga livet. Ett delsyfte är att öka medvetenheten om förutsättningarna för ett vårdande möte. I denna litteraturöversikt har åtta vetenskapliga artiklar analyserats. Utifrån dessa artiklar har tre teman och sju subteman identifierats och beskrivits. Resultatet visar att fibromyalgi har en stor inverkan på det dagliga livet och att det krävs strategier för att hantera symtomen i vardagen. Det sociala livet samt upplevelser av identitet kan förändras till följd av sjukdomen och omgivningens misstro. Personer med fibromyalgi upprättar en fasad av välmående som döljer deras symtom. Slutligen diskuteras behovet av stöd från omgivningen, meningsfulla möten och den upprättade fasadens komplexitet.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en kronisk neurologisk autoimmun sjukdom som skadar och inflammerar det centrala nervsystemet. Symtomen är många och av varierande art. Det är en oförutsägbar sjukdom och innebär livsomvälvande förändringar i den drabbades liv, både fysiska och psykiska. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors levda erfarenhet av Multipel Skleros. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats som har genomförts med innehållsanalys. Som teoretisk referensram användes livsvärldsperspektivet, eftersom fokus var på den unika och individuella upplevelsen av att leva med Multipel Skleros. Resultat: Att få reda att man drabbats av Multipel Skleros medför känslor som förnekelse och förkastelse, samt en rädsla och ovisshet för hur sjukdomen kommer utvecklas och framtiden kommer bli. Känslor som maktlöshet och övergivenhet beskrivs och så även en sorg över aktiviteter man inte längre kan utföra. Symtomen kan medföra en känsla av skam och den drabbade kan även känna skuldkänslor gentemot anhöriga. Att slutligen acceptera sjukdomen innebär en förändrad livssyn och en känsla av trygghet åstadkommen genom ökad kunskap om sin sjukdom. Slutsats: På grund av att Multipel Skleros är oförutsägbar och skiljer sig mellan individer var det av största vikt att belysa den enskilda individens upplevelser för att ge ökad förståelse om upplevelsen av att leva med sjukdomen.

Bakgrund: En stomi betecknar en artificiell öppning och utgör en förbindelse mellan tarmen och hudytan. En stomi anläggs kirurgiskt och har i avsikt att tömma tarminnehållet manuellt denna väg. För att bemöta och stödja patienter som erhållit en tarmstomi är sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter avgörande i mötet med patienten. Sjuksköterskan har således en viktig roll i att stödja, informera samt utbilda. Levd kropp utgjorde den teoretiska referensramen som har sin utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys filosofi. Med beaktning till den levda kroppen måste vårdaren se varje enskild patient som en unik person med egna behov.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med en tarmstomi.  Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar på databaserna PubMed och Cinahl. Av nio utvalda artiklar hade åtta artiklar en kvalitativ ansats och en av artiklarna en mixad metod. Analysförfarandet av data utgjordes av en integrerad analysmetod.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier samt nio underrubriker; Förändringar: En förändrad självbild, En förändrad vardag, Sociala relationer förändras, Sexualitet och intimitet förändras. Att lära sig leva med en tarmstomi: Att hantera sin tarmstomi, En ny vardag som kräver planering. Stödjande insatser: Det professionella stödet, Familj och vänners stöd, Aktivt sökande av stöd på egen hand. Slutsats: Patienter som erhållit en tarmstomi, erfar sin stomi på olika sätt, utifrån både negativa och positiva aspekter. Det tyder på att sjuksköterskan har en viktig roll i att tillgodose patienten en individanpassad vård utefter den enskilda individens behov där sjuksköterskan alltid ska ta den levda kroppen i beaktning.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor. Varje år diagnostiseras 9000 kvinnor i Sverige. Kvinnor i åldrarna 40-74 år erbjuds gratis mammografi och det är även där bröstcancern främst upptäcks. I samband med diagnosen och behandlingen sker flera förändringar både fysiskt och psykiskt hos kvinnorna såsom trötthet, smärta och ärr från det bortopererade bröstet. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att ha bröstcancer. Metod: en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där data hämtats utifrån fem självbiografier skrivna av kvinnor som har drabbats av bröstcancer. Vid analys av datan användes en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Diagnostiseringen av bröstcancer innebär ett stort lidande och flera känslomässiga reaktioner. Kvinnorna genomgick flera behandling vilket gav både fysiska och psykiska förändringar som upplevdes påfrestande. Genom behandlingens gång påverkades kvinnornas livsvärld. I innehållsanalysen framkom tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var: Sjukdomens påverkan, Förlorad identitet och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Kvinnorna genomgick starka känslor efter bland annat att ha förlorat ett bröst och håret. Biverkningarna var även något som påverkade kvinnorna negativt. För att uppfylla behovet av stöd hos kvinnorna behövs en ökad förståelse av deras upplevelser från sjukvårdspersonalen. En viktig del är att personalen har ett följsamt vårdande för att förstå kvinnornas livsvärld, vilket genererar till ett gott vårdande

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett ingrepp då kvinnans klitoris, inre blygdläppar och yttre blygdläppar skärs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 länder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att människor från andra länder med annorlunda seder och traditioner bosätter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter människor med annan härkomst. Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom västerländsk vård efter ingreppet. Metod: Den kvalitativa studien byggde på sex biografier där kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vården i västvärlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vården. Slutsats: De krävs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon. Vårdpersonal måste vårda på ett varsamt sätt där kvinnan bejakas och hela upplevelsen förstås för att tillfredsställa kvinnors behov, för att kunna möta och ge god vård till de kvinnor som redan genomgått könsstympning.

Ungefär 2300 barn och ungdomar uppsöker akutmottagningar i Sverige på grund av en brännskada varje år.  En svår brännskada är ofta komplicerad, kan upplevas traumatisk och få följder senare i barn och ungdomars liv relaterat till en förändrad kropp och lidande. Svåra brännskador behandlas huvudsakligen på två specialistsjukhus i Sverige men brännskadepatienter träffar även allmänsjuksköterskor på akutmottagning eller vårdavdelning. Därmed är syftet med studien att belysa barn och ungdomars upplevelse av att leva med en svår brännskada genom en litteraturstudie och sammanställning av tidigare forskning. Detta för att öka kunskapen om vård vid brännskador men även barn och ungdomars upplevelser och erfarenheter av en svår brännskada. Resultatet visar att barn och ungdomar ofta möter existentiella frågor och söker en mening med traumat och ett nytt sammanhang. Den förändrade kroppen och smärtan gör att barn och ungdomar kan känna sig begränsade i det nya livet. Att vara ute bland människor upplevs ibland som skrämmande, samtidigt som en gemenskap är viktig, och en ny medvetenhet kring den skadade kroppen skapas. Sjuksköterskan kan genom att vårda patienten med ett helhetsperspektiv förbättra upplevelsen av vården i det akuta skedet och även vid senare vårdtillfällen. Att visa öppenhet för existentiella frågor och hur barn och ungdomar upplever traumat kan hjälpa dem att skapa en ny identitet, en ny mening och ett nytt sammanhang.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor, vanligast i åldern 45–75 år. Musklerna förtvinar vilket leder till ett plågsamt sjukdomsförlopp. Sjukdomen har ingen kurativ behandling. Däremot finns åtgärder som minskar symtomen. ALS för med sig stort lidande där personens levda kropp, livsvärld och hälsa berörs.  Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem biografier skrivna av vuxna med ALS som granskades utifrån en manifest innehållsanalys med deduktiv ansats. Resultat: Personer med ALS upplevde psykiskt och fysiskt lidande i samband med sjukdomens förlopp. Detta ledde även till oro, nedstämdhet och en känsla av att inte bli sedd. De fysiska och psykiska förlusterna sjukdomen medförde lidande. Det framkom även att de kunde känna livskvalitet och hälsa trots svår sjukdom.  Slutsats: Trots en likvärdig diagnos upplevs den drabbade personens livsvärld individuellt vilket belyser även vikten allmänsjuksköterskans följsamhet i mötet med personer med ALS.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor men upptäcks tidigt tack vare trippeldiagnostik. Det finns olika behandlingar som exempelvis kirurgi, cellgifter och strålning. Det blir en stor kroppslig förändring efter ett kirurgiskt ingrepp vilket kan ändra patientens kroppsuppfattning.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den kroppsliga förändringen efter en mastektomi. Metod: Litteraturstudien baserades på självbiografier och analyserades genom en narrativ analys enligt Dahlborg-Lyckhage (2017). Resultat: Analysen resulterade i följande teman: hur cancern har förändrat min kropp med underkategorin att förlora kvinnligheten och sexualiteten samt att känna svek och sorg över min nya kropp. Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor upplever någon form av kroppslig förändring och även en känsla av svek och sorg samt förlorad kvinnlighet och sexualitet. Slutsats: Inte alla kvinnor kommer uppleva en kroppslig förändring efter en mastektomi men resultatet i denna studie visar att samtliga kvinnor upplevde någon form av kroppslig förändring och ett ändrat synintryck. Detta resultat kan användas av sjuksköterskor för att vårda patienten utifrån dennes livsvärldsperspektiv för att minska vårdlidande och öka livskvaliteten efter en mastektomi.