Spelling suggestions: "subject:"lille"" "subject:"villa""
1 |
Miljökonsekvenser av biogasutvinning ur ekologiska vallgrödorSamuelsson, Angelika January 2004 (has links)
No description available.
|
2 |
Miljökonsekvenser av biogasutvinning ur ekologiska vallgrödorSamuelsson, Angelika January 2004 (has links)
No description available.
|
3 |
Vad barnen får se : En kvantitativ innehållsanalys av Lilla Aktuellts nyhetsurval 2015Kingdal, Simon, Råström, Magnus January 2016 (has links)
Problemformulering och syfte: Medier påverkar människors tyckande och tänkande genom vad de väljer att visa för tittarna. Barn och unga blir i dag medieanvändare i mycket yngre åldrar än tidigare generationer. Syftet med undersökningen var att undersöka Lilla Aktuellts nyhetsurval under 2015. Vi ville undersöka hur väl de följde de traditionella kriterierna för nyhetsvärdering, hur variationen är mellan informativa och utbildande inslag gentemot underhållning och vilka som fick komma till tals i inslagen. Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ innehållsanalys av 41 avsnitt av Lilla Aktuellt från året 2015. Avsnitten valdes ut efter ett stratifierat urval. Huvudresultat: Vårt resultat visar att kriterierna för vad som blir nyheter följs till viss mån men att inslagen i Lilla Aktuellt inte stämmer in på majoritet av medieforskaren Håkan Hvitfelts lista över vad som kan göra att något blir nyheter. Många av inslagen hade kort geografiskt och kulturellt avstånd vilket är två punkter Hvitfelts lista. ”Nöje/Kultur” var den kategori som hade flest inslag tätt följt av ”Skola”. Att det var så många inslag om skolan kan bero på att målgruppen för Lilla Aktuellt är barn i åldrarna 8–12 år och deras vardagar kretsar mycket runt skolan. Informativa och utbildande inslag är de som är dominerande gentemot de inslagen av underhållande karaktär. 77 procent av alla inslag var informativa och utbildande. Barn, både pojkar och flickor, är de som till största del får komma till tals i inslagen. Det kan vara så eftersom Lilla Aktuellts redaktion tänker att barn lättare kan ta till sig information om det är ett annat barn som berättar.
|
4 |
Geotekniska sättningsberäkningar på lera : Jämförelse av modeller i datorprogramFryksten, Jonas January 2016 (has links)
Geotechnical design is important to ensure good stability and bearing capacity of the ground. A part of this is to make good forecasts of future settlements. Nowadays most calculations are made in computer programs, such as Novapoint Geosuite Settlement. Geosuite Settlement includes a variety of calculation models, where some of the models include an addition of creep behaviour. The main purpose of this diploma work is to compare the results from different geotechnical settlement calculation models in Geosuite Settlement. As a reference object, an undrained test bank on clay in Lilla Mellösa outside of the community Upplands Väsby was selected. On this test site, the Swedish Geotechnical Institute (SGI) has performed measurements of long-term settlements since 1947. The result of this diploma work shows that the calculation models containing creep give result more like the measured settlements, than the calculation models that do not include creep. Despite of this, the measured settlement is greater than the settlement in calculation models containing creep. The most remarkable in this work are high excess pore pressures when using models containing creep. These excess pore pressure, in the result of this work, also decreases very slowly in time. One conclusion of this diploma work, based on the obtained results of this study, in comparison with other studies, is to use a calculation model containing creep, if the conditions are similar to those at the test site Lilla Mellösa.
|
5 |
Överflyttning av vårdnaden för tvångsplacerade barn : I ljuset av Lilla hjärtatBorg, Filippa January 2023 (has links)
I januari 2020 upphittades en 3-årig flicka avliden i hennes föräldrars hem. Hon hade några månader tidigare återförenats med föräldrarna efter att ha tvångsvårdats i ett familjehem sedan hon var några dagar gammal. Hennes död ledde till förändringar år 2022 i föräldrabalken, social- tjänstlagen och Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) genom reformen lex Lilla Hjärtat. Efter barn varit placerade i ett familjehem under en längre tid kan socialnämnden ansöka om en överflyttning utav vårdnaden från föräldrarna till familjehemmet i enlighet med 6 kap. 8 § föräldrabalken. En förändring som lex Lilla Hjärtat fört med sig är att socialnämnden har en skyldighet att överväga en vårdnadsöverflyttning efter två år istället för de tidigare tre åren. För att en överflyttning ska genomföras krävs det att det är för barnets bästa och att en återförening med föräldrarna inte kan vara realistisk i framtiden. En överflyttning kan endast göras till ett familjehem. Uppsatsen diskuterar vårdnadsöverflyttningar som genomförs utan samtycke från föräldrar eller barnet och de följder som lex Lilla Hjärtat haft. Jag kommer i uppsatsen fram till att lagförändringen inte kommer öka antalet vårdnads- överflyttningar utan kan få en motsatt effekt. Det fanns innan lagförändringar klev ikraft för få familjehem som tog emot unga men även som var intresserade att överta vårdnaden. Reformen utstrålar en omprioritering vid tvångsvård där återförening ska ses som sekundärt till att överflytta vårdnaden. Konsekvenserna kan således bli att färre vill bli familjehem på grund av ointresset att vara vårdnadshavare. Jag anser även att förändringarna inte tar hänsyn till samtliga barn utan endast de yngre som uppfattar två år som en lång tid och därmed uppfattar familjehemmet som sitt hem tidigare än ett äldre barn. En process av vårdnadsöverflyttning är påfrestande på barnen och lagförändringen leder därmed till en ökad oro och otrygghet. Det finns dessutom stora brister hos socialnämnden. Bland annat en osäkerhet till att ansöka om vårdnadsöverflyttningar på grund av konsekvenserna för föräldrarna men även i tolkning av lag och dokumentation. Slutligen anser jag att lagförändringarna är påskyndade, ogenomtänkta och inte till barnets bästa.
|
6 |
“Överlag kanske man ska ta ett barns uppgifter med en nypa salt” : -En kvalitativ studie om upphörandet av vård av unga enligt LVU 2 §i ljuset av lex lilla hjärtat / “Perhaps you should take a child's information with a pinch of salt”Andersson, Carolina, Pålbrant, Ella January 2023 (has links)
Esmeralda, som även kom att kallas ”lilla hjärtat”, påträffades avliden hos sina biologiskaföräldrar kort efter att vården av henne enligt LVU upphörde. Som ett resultat av Esmeraldastragiska öde presenterades reformen lex lilla hjärtat, vilken resulterade i flertal lagändringarsom trädde i kraft den 1 juli 2022. Denna studie syftar till att undersöka om och i sådant fall ivilken utsträckning lex lilla hjärtat har fått betydelse för rättstillämpningen. Studien hargenomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och med dokument i form av domarsom behandlar upphörandet av vård av unga enligt LVU 2 § som datainsamlingsmetod.Domarna valdes ut genom ett målstyrt urval och bearbetades genom en tematisk analys. Deteoretiska utgångspunkter som använts i studien är rättssociologi, socialkonstruktivism ochbarndomssociologi. Resultatet från studien visar att lex lilla hjärtat har fått betydelse förrättstillämpningen, dock inte i tillräcklig utsträckning med hänsyn till förväntade effekter.Inledningsvis har det konstaterats att lex lilla hjärtat har medfört aktualiserade krav vidupphörande av vård enligt LVU 2 §. Fortsättningsvis har barnrätten fått en förstärkningmedan beaktandet av föräldrarnas intresse snarare har försvagats. Däremot visar studien attdet fortsatt föreligger brister i hänsynstagandet som görs till principen om barnets bästa samtbarnets perspektiv. / Esmeralda, also called “lilla hjärtat” was found dead at her biological parents house shortlyafter the care of her under the Care of Young Persons Act, ended. As a result of Esmeralda'stragic fate the reform “lex lilla hjärtat” was presented. This led to several changes in the lawthat came into effect on July 1 2022. The purpose of this study is to examine whether and towhat extent “lex lilla hjärtat” has had an impact on the application of law. This study hasbeen based on a qualitative method with documents consisting of verdicts that process thetermination of the care of young persons act, as the data collection method. The verdicts wereselected through a purposive selection and processed with a thematic analysis. The theoreticalperspective that has been used in this study is sociology of laws, social constructivism andchildhood sociology. The result of the study show that “lex lilla hjärtat” has had an impact onthe application of law, although not the expected level of impact. First of all, “lex lillahjärtat” has resulted in higher requirements regarding the termination of the care of youngpersons act. Furthermore the children's rights have been strengthened while the parents'interests have gotten a weakened position. However, this study shows that there is still a lackof consideration to the principle of the best interest of the child and the child's perspective.
|
7 |
Representationen av funktionshinder i SVT:s barnprogram : En studie av Lilla Aktuellt, Lilla Sportspegeln och MiljöhjältarnaÖhman Helmer, Sofie Linnea, Sjöstedt, Blanca January 2011 (has links)
Uppsatsens syfte är att ta reda på hur representationen av funktionshindrade ser ut i SVT:s barn- och ungdomsprogram; Lilla sportspegeln, Lilla aktuellt och Miljöhjältarna. Frågeställningarna uppsatsen besvarar är: • Hur ofta förekommer funktionshinder i SVT:s barnprogram, Lilla Aktuellt, Lilla Sportspegeln och Miljöhjältarna? • Om funktionshinder förekommer, i vilken kontext förekommer de? • Finns det vissa funktionshinder som förekommer oftare än andra i programmen vi undersökt? • Om funktionshinder förekommer, hur ser fördelningen ut programmen emellan? Programmen vi undersökt är aktuella och riktar sig mot målgruppen barn och ungdomar mellan 8-12 år. Dessutom har de en liknande sändningstid samt programlängd. Gemensamt för programmen är också att de bygger på nutidsorienterade ämnen. Vi har undersökt 20 stycken av varje program. Det motsvarar 300 minuter av Lilla Aktuellt, 560 minuter av Lilla Sportspegeln och ca 600 minuter av Miljöhjältarna. Vi tillämpade metoden kvantitativ innehållsanalys i studien av programmen. Vidare analyseras resultaten av undersökningen med kvalitativa metodverktyg. Vi kom fram till ett resultat som pekar i samma riktning som tidigare forskning. Det betyder att funktionshindrade sällan förekommer i media. Av de 60 program som studerades förekom det bara personer med funktionshinder i 5 stycken. Dock såg vi inget mönster av någon särskild kontext som förekommandet av funktionshinder påträffades i. Rörelsehinder visade sig vara det mest frekvent förekommande funktionshindret. Lilla sportspegeln var det program där funktionshindrade fick störst utrymme. För att analysera resultaten av studien använder vi teorier av bl a Gunilla Hulténs som skrivit om journalistik och mångfald samt McQuail och Habermas teorier om det offentliga rummet. Vidare tillämpar vi teorier av Cecilia Von Feilitzen och Ulla Carlssons som gjort forskning på mediers påverkan på barn. Där efter redogör vi för utvecklingspsykologiska teorier för att analysera vilka konsekvenser medieinnehållet får för sina yngsta mottagare.
|
8 |
När Italienarna kom till staden : En studie av den italienska arbetskraftsinvandringen till SKF i Göteborg 1947 – 1972Cavallin, Jacob January 2015 (has links)
Studien har som syfte att studera efterkrigstidens italienska arbetskraftinvandring till SKF och Göteborg. Genom att genomföra denna form av studie kan man få en inblick i italienska arbetskraftsinvandringen och även få ett exempel på hur efterkrigstidens arbetskraftsinvandring skedde i Göteborg. Det finns ett hålrum i den svenska historieforskningen gällande arbetskraftinvandringen och dess berättelser samt minnen. De har en viktig funktion men har blivit en osynlig del av den svenska historien trots att det är en viktig del av det moderna Sveriges utveckling.
|
9 |
Lilla Aktuellt - stor eller liten nyhetsrapportering för barn?Kvarnström, Ingela January 2015 (has links)
I den här uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sänds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet är att undersöka hur skolan framställs i nyheterna och vilken förändring av framställningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehållsanalys har sändningar av Lilla Aktuellt från 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda på frågorna; hur mycket sägs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen använder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen består av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvärdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat. Skolinslagen visar inte samma spridning av innehåll längre utan domineras av ”läro-” och ”miljö- och hälsofrågor” på bekostnad av ”rättighetsfrågor” och ”skolpolitik”. Skolan utomlands skildras inte lika ofta längre.Jämfört med förr visar resultaten att vuxnas yttrandenärvaro har minskat kraftigt, politikers närvaro är framförallt minskad. Fler barn kommer till tals, men yttrandetiden för barn har minskat. Både flickor-pojkar som yttrar sig i inslag är vanligare nu, men samtidigt har inslag där bara flickor uttalar sig ökat. Barn uttalar sig i mindre självständiga roller idag och framställs som mer passiva än aktiva. Lilla Aktuellts redaktion tilltalar barn på ett mer personligt sätt nu, men vägleder inte barn om deras rättigheter.Slutsatsen är att Lilla Aktuellt gestaltar skolan mer som en sluten egen värld idag där barn i större utsträckning framställs som passiva elever. Nyhetsframställningen har blivit mer neutral och problembeskrivningen innehåller betydligt mindre vägledning om barns rättigheter. Detta sammantaget gör att programmet inte bidrar till att stärka barns ställning i samhället.
|
10 |
Lokalhistoria i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om historielärares intention och arbetssätt med lokalhistorisk undervisningAndersson, Jennifer January 2017 (has links)
Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag sett att historieundervisningen präglas av en kronologisk framställning och jag har därför sällan sett lärare i grundskolan använda sig av lokalhistoria och lokalsamhället. Som blivande historielärare i årskurs 4–6 anser jag det betydelsefullt att jag genom denna studie utvecklar kunskap om hur och varför lokalhistoria kan bedrivas i historieundervisning. Syftet med studien är att undersöka vad forskningslitteraturen skriver om grundskolelärares användning och hantering av fenomenet lokalhistoria i historieundervisningen. En systematisk litteraturstudie har genomförts för att besvara studiens frågeställning. Studien metod har inneburit att systematiskt söka och sammanställa tidigare forskningslitteratur relevant till studiens ämnesområde. Studiens resultat visar att lokalhistoria främst används av lärare i historieundervisningen på grund av fyra olika syften. Det mest centrala syftet fyller dock en identitetsskapande funktion eftersom att lokalhistoria kan användas som ett medel och mål för att ge eleverna förutsättning att orientera och identifiera sig i det rådande samhället. Studiens resultat visar att lokalhistorisk undervisning oftast karaktäriseras som ett tematiserande arbete. Lokalhistoria är därför sällan regelbundna inslag i historieundervisningen. Studiens resultat visar att lokalhistoria kan ha betydelse för elevernas historiemedvetande eftersom att elevernas historiemedvetande kan aktiveras vid mötesplatser där den "lilla" historien förenas med den "stora" historien. Dock är det inte den lokalhistoriska kunskapen i sig som aktiverar elevernas historiemedvetande utan elevernas egna erfarenheter, insikter och förståelse för lokalhistorien. / <p>SO</p>
|
Page generated in 0.056 seconds