This thesis compares four excavated ritual places that have been connected through place names to the two Norse gods Týr and Ullr. The purpose is to contribute to the discussion about the nature of Týr and Ullr and their relationship. Excavation reports, primary sources and other publications are used as material to achieve this purpose. A qualitative method is used in the comparison between the ritual places. The conclusion is that Ullr probably were a sun god and law god with connections to aristocracy, war, rings and possibly horses, but that he also changed through time. The relationship with Týr remains obscure though, partly because of the limited material, but the two gods seems to have had similar connections to aristocracy and war. Both gods may also have survived into the Viking age. The presence of other gods such as Freyr and Odin makes the tracing of Týr and Ullr more complicated.

Lilla Aktuellt is the only news show in Sweden that is directed toward children and is supposed to be at their service - producing news for them in a way that they can relate to and understand.  The aim of this study is to investigate how people that participate in interviews in Lilla Aktuellt are represented depending on their sex, age and ethnicity with the help of intersectionality, social representation and framing theories. We have tried to answer if there are any patterns in how people who participate in the news reports of Lilla Aktuellt are portrayed depending on what sex, age or ethnicity they could belong to. We also investigate what differences and similiarities that can be distinguished from the content of the show over time depending on these social categories.   We have done a critical discourse analysis on 52 news reports from the program, with half from 2004 and half from 2014. During this process we found several discourses which suggests that there is a difference in how people are portrayed dependning on the social categories mentioned above, and what subjects they get to represent in the news reports. There is also a change in what kind of news that are brought up in the programs in 2014 compared to 2004, which have lead to a difference in who gets to participate the most in the program. Our study shows that children gets a greater representation in 2014 than in 2004.

No description available.

Denna studie har tagit sin utgångspunkt i att undersöka hur elever och undervisande historielärare i årskurs sex upplever, erfar och förstår den lokala historien i historieundervisningen samt föra en diskussion angående huruvida elevernas historiemedvetande kan påverkas av en lokalhistorisk undervisning. Detta för att kunna jämföra elever och lärarnas syn och uppfattning av lokalhistorisk undervisning. Data till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier som historia, lokalhistoria, historiebruk och historiemedvetande. Studiens resultat visar skillnader utifrån vad gäller elever och undervisande historielärares formulering av lokalhistoria i historieundervisningen. Skillnaden är att historielärarna talar om lokalhistoria som ett allmänt och näst intill vardagligt fenomen i historieundervisningen medan övervägande elever upplever att de aldrig ens hört talas om begreppet lokalhistoria. Studiens resultat visar likheter i eleverna och historielärares uppfattning om att lokalhistoria kan bidra till ökade kunskaper och förståelse för närområdet samt att det kan levandegöra historien för eleverna i historieundervisningen. Slutligen visar studiens resultat att elevernas historiemedvetande inte påverkas nämnvärt av en lokalhistorisk undervisning. Detta eftersom att lokalhistorien främst är inriktad på det förflutna samt att eleverna endast får ta del av lärarens egen historieskrivning utan att ges förutsättning att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till lärarens tolkning. Vilket resulterar i att tolkande och rekonstruerande aspekter av historien utelämnas.

This bachelor's thesis is an investigation into the public libraries'actions following the debate of Stina Wirséns character LillaHjärtat, featured in picture books and films for young children.The character was accused of being racist, due to its similarity tostereotypes such as pickaninnies. Because of this, the books'existence in public libraries was questioned.The purpose of this study is to investigate how librarians havedealt with these books, and what they have based their decisionson. To explore the background of these decisions we have usedPatrick Wilson's theory of cognitive authority (1983). We haveexamined which cognitive authorities have been used in thedecision-making process of how to handle the books containingLilla Hjärtat, and why these cognitive authorities have beenchosen. The method used in the study is qualitative interviewswith seven librarians working in public libraries throughoutSweden.The results of the interviews show that the librarians’ mostprominent cognitive authorities have been authors and illustratorsof children's books. Journalists and bloggers engaged in thedebate have not been given particularly big authority, and neitherhave laws or guidelines in the library field. We believe the reasonfor this is that those working with children's culture are thoughtof to be more informed in this field than those who don't, whichfinds support in Wilson's description of the theory. The cognitiveauthorities found in the study are mainly persons that thelibrarians are familiar with and have trusted before in similarquestions. / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med denna studie var att beskriva och förstå den så kallade lilla gruppens funktion i en skola för alla. Detta utifrån de förhållningssätt och synsätt som finns i samhället utifrån olika perspektiv på <em>en skola för alla</em>. Skolans styrdokument strävar mot en integrerad skola där alla elever skall kunna gå tillsammans, samtidigt som varje elev skall få utvecklas och lära efter sin egen förmåga. Detta kräver stora kunskaper hos lärarna som ska kunna bedriva en undervisning som passar alla elever. Det finns dock tecken som visar på brister i kompetensen hos lärare och även i lärarutbildningen. Denna konflikt visar sig även då alla skolor i den kommun som studien gjorts bedriver en segregerande verksamhet av elever i behov av särskilt stöd. Jag har genom kvalitativa intervjuer med speciallärare som undervisar i den lilla gruppen, rektorer och ordförande i barn- och ungdomsnämnden fått tolkningar av detta begrepp och deras synsätt då det gäller inkludering och segregering. Resultatet visar tydligt de svårigheter som ligger i tolkningen av dessa begrepp och dess olika konsekvenser i praktiken. Studien visar att lärare och rektorer ser detta problem utifrån ett individperspektiv och talar om eleverna och deras behov. Kommunpolitikern visar ett mera generellt och resurstänkande perspektiv. I denna studie finns tydliga tecken på denna klyfta som gör det svårt att förstå och genomföra visionen om en skola för alla.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå den så kallade lilla gruppens funktion i en skola för alla. Detta utifrån de förhållningssätt och synsätt som finns i samhället utifrån olika perspektiv på en skola för alla. Skolans styrdokument strävar mot en integrerad skola där alla elever skall kunna gå tillsammans, samtidigt som varje elev skall få utvecklas och lära efter sin egen förmåga. Detta kräver stora kunskaper hos lärarna som ska kunna bedriva en undervisning som passar alla elever. Det finns dock tecken som visar på brister i kompetensen hos lärare och även i lärarutbildningen. Denna konflikt visar sig även då alla skolor i den kommun som studien gjorts bedriver en segregerande verksamhet av elever i behov av särskilt stöd. Jag har genom kvalitativa intervjuer med speciallärare som undervisar i den lilla gruppen, rektorer och ordförande i barn- och ungdomsnämnden fått tolkningar av detta begrepp och deras synsätt då det gäller inkludering och segregering. Resultatet visar tydligt de svårigheter som ligger i tolkningen av dessa begrepp och dess olika konsekvenser i praktiken. Studien visar att lärare och rektorer ser detta problem utifrån ett individperspektiv och talar om eleverna och deras behov. Kommunpolitikern visar ett mera generellt och resurstänkande perspektiv. I denna studie finns tydliga tecken på denna klyfta som gör det svårt att förstå och genomföra visionen om en skola för alla.

The purpose of this essay is to analyse and compare pneumatology in Eftertanke in Kyrkans Tidning, in a Swedish evangelical Lutheran context, with pneumatology in Luthers Small Catechism and Luther's Large Catechism. Through a descriptive, inductive and hermenutical approach the essay intends to answer two main questions regarding how these sources 1) describe the character features and 2) the function of the Spirit.  The conclusions of this essay show that the character features of the Spirit in Eftertanke differ from the catechisms in describing the Spirit with words connected to nature and life, while the catechisms only describe the Spirit as holy. The discussion that follows implies that the Spirit in the catechisms is depicted as more personal whereas Eftertanke depicts the Spirit more as an impersonal force. There are similarities in how both the catechisms and Eftertanke depict a dialectic relationship between human beings and the Spirit. However, they differ in function: in Eftertanke the Spirit is foremost a giver of life and a creator of positive emotions as well as a giver of guidance, while in the catechisms the Spirit is foremost a sanctifier. There are also dissimilarities in how the catechisms emphasize that the Spirit works through the word, the church and the sacraments, while this is barely mentioned in Eftertanke. Eftertanke on the other hand emphasizes a more panentheistic function of the Spirit in the world.

Uppsatsen analyserar de adaptioner och/eller de transformationer som skett mellan H.C. Andersens saga Den lilla sjöjungfrun till Walt Disneys filmatisering av Andersens saga, med fokus på intrigerna och karaktärerna. Syftet med denna uppsats är att, genom en komparativ analys, få syn på hur intrigerna och karaktärerna framställs i de båda versionerna. Bland annat användes Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlssons (1999) och Maria Nikolajevas (2004) för att får större förståelse till karaktärsanalyserna. Analysen visar att stora adaptioner och en del transformationer främst Disneys egen form av transformation, Disneyfication, har skett från sagan till filmen, både när det kommer till intrigen och karaktärerna.

Problemformulering och syfte: Medier påverkar människors åsikter och tankar genom vad de väljer att visa för sin publik. I dag blir barn medieanvändare redan i ung ålder, och genom detta påverkas de redan som mycket små. Den verklighet de möts av i medierna formas också av deras verklighet och deras egna roller i denna. Syftet med studien var att undersöka hur könsroller speglas i SVT:s Lilla Aktuellt, samt hur inslagen personifieras. Syftet var också att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män fördelades mellan de mjuka och hårda nyhetsinslagen. Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ innehållsanalys av 51 avsnitt av Lilla Aktuellt under 2016. Avsnitten valdes ut genom ett stratifierat urval och var totalt 258 inslag. Huvudresultat: Resultatet i vår studie visar att Sveriges Televisions Lilla Aktuellt i stor utsträckning använder sig av både flickor och pojkar i sina inslag från 2016. I de inslag där någon kommer till tals är det en majoritet där både flickor och pojkar kommer till tals i samma inslag. Studien visar också att det är en jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga reportrar, och att dessa är utspridda jämnt mellan mjuka och hårda nyheter. Vidare visade vår studie att det endast i undantagsfall är barn som är reportrar i nyhetsinslag. Vi kunde också se att det var en liten majoritet av mjuka nyhetsinslag i Lilla Aktuellt under 2016, men att det inte skiljer speciellt mycket – 52 procent mjuka nyhetsinslag och 48 procent hårda nyhetsinslag. Personifieringen saknas i många fall helt, men i de fall de förekommer är personifieringen ofta hög.