Detta är slutreflektionen över ett kandidatarbete gjort av Karl Tannergård och Per Thulin. Arbetet har gått ut på att skapa en prototyp av en barnspel baserat på Inger och Lasse Sandbergs böcker om Lilla Spöket Laban och hans familj. Spelet är tvådimensionellt och vänder sig till barn i åldern fyra till sju år. Det är skrivet i programmeringsspråket Python och använder multimediabiblioteket pygame. Utvecklingen har skett i samarbete med animationsstudion PennFilm AB. / Prototyp av ett barnspel baserat på historien om Lilla Spöket Laban av Inger och Lasse Sandberg. / Per Thulin: per@thulin.net Karl Tannergård: admin@kallux.com • Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Developing and maintaining maritime power is difficult, particularly for small coastal states. However, maritime power is not a concept that merely concerns larger states. This paper relies on theories regarding littoral warfare to analyse the state of current and future Swedish maritime power. This is done by evaluating existing platforms and capabilities as well as future procurements, following the increasing defence budget. The importance of the littorals from an economic and political standpoint has been increasing recently and is thought to be the area in which future naval conflict will unfold. Thus, naval combat envelops more than just ships, pointing to the need of a coastal navy that cooperates with land and air units towards a common goal. While this need might have been realized, it must also be materialized. In the case of the small coastal state with limited resources, this study aims to identify current challenges and priorities regarding units and capabilities to achieve an effective and functional maritime power. The findings of the thesis suggest that Sweden to a certain degree acts according to what theory recommends. Strengths include the possession of advanced surface warfare units and submarines as well as extensive mine warfare capabilities. However, weaknesses shine through in the form of limited, or even completely lacking, anti-air warfare and coastal artillery capabilities. Further, while Sweden is involved in several international cooperations, none of them constitute an actual alliance with binding responsibilities.

Studien har gjorts med syfte att undersöka forskningsläget samt mellanstadielärares uppfattningar huruvida elevernas intresse för historieämnet kan öka med hjälp av undervisning om lokalhistoria. Forskarna har inriktat sig på lärares uppfattningar om lokalhistoria och presenterar olika för- och nackdelar som lärarna pekar på, samt hur lokalhistoria kan användas i undervisning.  Metoden för den empiriska studien har varit kvalitativa intervjuer med ett antal lärare. Lärarna som intervjuas i studien arbetar eller har arbetat på mellanstadiet. De delar med sig av sina erfarenheter och uppfattningar gällande lokalhistorisk undervisning samt varför de valt att arbeta med lokalhistoria trots att det inte längre finns med i läroplanen för mellanstadiet.  Den empiriska studien överensstämmer med forskningsläget och båda visar en rad fördelar med lokalhistorisk undervisning. Fördelar som lyfts är att undervisningen blir intresseväckande för eleverna samt att de kan göra kopplingar mellan den “lilla” och den “stora” historien. De nackdelar som presenteras är bland annat brist på material samt ekonomiska resurser. Slutsatsen blir dock att lokalhistoria är ett arbetssätt som påverkar eleverna positivt och kan öka deras intresse för historieämnet.

Den här uppsatsen analyserar John Ajvide Lindqvists roman Lilla stjärna (2010). Uppsatsens syfte är att undersöka och utreda hur dess huvudkaraktärer Theres och Teresa samt de andra unga flickorna i romanen gestaltas som identifikations objekt för läsaren samtidigt som de är våldsamma och väcker avsky. Frågeställningarna som används som utgångspunkt för att undersöka syftet är: Vad är det i romanen som väcker en känsla av skräck? Och vilka faktorer gör att läsaren kan identifiera sig med karaktärerna? Uppsatsen söker att problematisera flickornas användande av våld och mord genom teoretiska ingångar som baseras på skräckgenrens användande av identifikations objekt för att skapa en känslomässig upplevelse hos läsaren. Samt rape-and-revengegenrens hämndtematik och tidigare forskning kring ondskefulla barn och kvinnors roll inom skräckgenren. Via analysen framgår det att det som gör romanen skrämmande är att det är barn som är våldsamma mördare. Barn som annars brukar ses som de som är mest oskuldsfulla. Att flickorna även drivs av djuriska instinkter gör dem opålitliga som skapar en ovisshet hos läsaren. Av analysen framgår det även att genom intern fokalisering skildras flickorna på olika sätt, vilket resulterar i att sympatin för dem blir olika höga. Teresa skildras genom en egen intern fokalisering, medan Theres och de andra flickorna skildras genom andra karaktärers interna fokalisationspositioner. Däremot behåller huvudkaraktärerna rollen som identifikations objekt trots att de väcker skräck. På så sätt framgår huvudkaraktärernas motiv för deras våldshandlingar och det blir istället andra karaktärer och samhället som får rollen som antagonister och romanens monster.

Detta examensarbete har som syfte att studera progressionen i följande läroböcker; (a) Lilla Mattestegen första till sjätte boken (Jakobson och Marand, 2005a-f) och (b) Mattestegen (Backström och Rosenlund, 2003a-d), inom tre kunskapsområden; problemlösning, taluppfattning och rumsuppfattning. Genom att utgå från de mål som skolverket har satt upp för åk 5 och de teoretiska förkunskaper inom de tre kunskapsområden, undersöks de kunskaper som krävs för att lösa tre räkneuppgifter i Mattestegen B Höst/Vår Steg 5-8 (Backström och Rosenlund, 2003d). Undersökningen visar att läromedlet tar upp de kunskaper som eleverna behöver. Begreppen utvecklas i en logisk struktur, presenteras med hjälp av vardagsbegrepp, beskrivs i förhållande till andra begrepp och framställs med hjälp av lärarens engagemang och barnens kreativitet.

Vårt arbete handlar om hur historieämnet sett ut och förändrats i stora drag sedan folkskolans tid fram till idag. Vår fokus ligger dock på huruvida man inom historieämnet arbetar med en historieundervisning anpassad för de mångkulturella eleverna och hur man ska arbeta för att integrera de mångkulturella elevernas historiekultur i undervisningen samt skapa en historiekunskap vilken alla elever kan använda sig av. För att få en bredare inblick har vi även valt att få med hur det mångkulturella samhället kommit att påverka historieämnets karaktär. För att klarlägga detta har vi gjort intervjuer med tre personer med svensk bakgrund och tre med utländsk bakgrund och genomfört enkätundersökningar där vår undersökningsgrupp bestod av två femteklassare på skolor med elever med blandade etniciteter. Vi har även använt oss av litteratur vilka relaterar till vårt (undersökningsområde). Det generella vi kan se av vårt resultat är att historieämnets karaktär förändrats med tiden men dock inte upplägget av historieundervisningen. Även om man uppmärksammat de elever med annan etnicitet och kommit att kalla Sverige för ett mångkulturellt samhälle integreras inte de mångkulturella elevernas historiekulturella arv med den svenska historieundervisningen.

The project aims to examine how an architectural experience can help to increase awareness and encourage solutions for the Baltic Sea issues. The essence of the project lies in the experience which will be embodied by an exhibition as well as a gathering space for the Baltic science community on a remote island called Lilla Båtskär, situated in the archipelago of Åland, Finland. The exhibition aims to explain the issue from different perspectives, categorized into three themes. The incisions, linked to the themes,  will serve as generators for creating awareness and understanding of the issue, while the The Science community function as a foundation to provide enhanced prerequisites for extended collaborations and exchange of expertise between the Baltic countries. The combination of these two faculties subsequently merges into a unique experience with a strong identity and attachment to the Baltic Sea.

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s “Historieätarna”. Syftet har varit att undervisa utifrån “den lilla historien” för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige. De ämnen vi har valt att förena är det teoretiska ämnet historia och det mer praktiskt orienterade ämnet hem- och konsumentkunskap. Genom intervjuer med lärare, observation av lektioner och elevenkäter har vi undersökt vilken nytta man kan dra av ett projekt som vårt. Projektet genomsyras av begreppen “den lilla historien”, historiemedvetande och intresse. Resultatet visar att både lärare och elever gagnas av ämnesövergripande arbete i skolan förutsatt att man är villig och har möjlighet att lägga tid på det. Att anlägga ett underifrånperspektiv på historieundervisningen och att utgå ifrån ”den lilla historien” och elevens vardag då man undervisar i historia visar sig vara ett bra upplägg för elever då det är lättare att förstå stora sammanhang om man börjar i någonting man redan känner till.

This study was done with the aim of seeing what space local history gets in the teaching of some selected middle school teachers in Ronneby municipality and what didactic considerations the teachers make in this work. Local history opens for collaboration with other institutions in society such as museums and associations, does the interviewed teachers have any experience with that and what are their thoughts on these collaborations? For the study, a qualitative interview study was chosen with five teachers  working in fourth-sixth grade in Ronneby municipality. The interviews were of a semi-structured nature to allow the teachers' own thoughts and reflections to emerge. Five teachers from four schools participated in the study, where the two teachers from the same school wished to participate together as both had taught the subject in different periods. The distribution between rural and urban schools is even. All the teachers in the study had worked with local history in their teaching in different ways and to varying degrees. Having various kinds of walks in the vicinity of the school was something everyone had done. Also, stories about the massacre in Ronneby 1564 was something that all teachers included in their lessons. Time, finances, and lack of knowledge were factors that the teachers saw as difficulties in working with local history. The teachers highlighted aspects such as increased interest in the students when the teaching comes close to the students; the possibility of concretization with the help of the local; as well as advantages of more practical teaching where several senses are activated. The rural schools had been involved and are still involved in projects with museums and local associations, while the urban schools were more dependent on the knowledge and initiative of the individual teacher. All the teachers were positive about collaborations and would have liked more external initiatives to contact the teachers, as it becomes easy to deprioritize if the teachers themselves must manage the contact.

Uppsatsen syfte har varit att undersöka omhändertagande av barn enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Utifrån en rättsdogmatisk metod har uppsatsen redogjort för de rättsliga förutsättningarna för att bereda den unge vård samt konsekvenserna av när beslut om vård har upphört. Barnets bästa ska ligga till grund för beslut i miljöfallen såväl som beteendefallen. Rättspraxis tydliggör när vård enligt 2 § LVU, miljöfallen varit aktuellt. I uppsatsen analyseras det nya lagförslaget Lex lilla hjärtat och det tydliggörs hur barnets bästa ska beaktas när vård upphör. Utredningen visar att det finns brister rörande socialtjänstens befogenheter vid beslut om upphörande av LVU-vård samt vid utformningen av tvångsvårdens avslutande.