Denna studie utforskar Lilla Aktuellts nyhetsvärdering under tidsperioden 9 maj 2023 till 22 februari 2024. Syftet med denna undersökning har varit att jämföra nyhetsvärderingen i Lilla Aktuellts sändningar och TikTok-videoklipp. Sociala medier har påverkat människors nyhetskonsumtion och där antalet barn och unga som får sina nyheter från sociala medier plattformar har ökat. Vårt teoretiska ramverk baseras på Håkan Hvitfelts teori om nyhetsvärdering, där 10 punkter omfattar hans kriterier för nyhetsvärdering. Teorin om medielogik har tillämpats för att se vilka skillnader i utförande som sker när man byter plattformar.   Genom en kvantitativ innehållsanalys kodade vi Lilla Aktuellts 100 sändningar och 100 TikTok-videoklipp. I studien undersöker vi ämnen som förekommer i både broadcast och på TikTok, vilken ordning dessa ämnen placeras i och till sist vilka aktörer som kommer till tals i både programmet och TikTok. I vårt resultat för nyhetsvärderingen framkommer det att båda plattformarna tenderar att fokusera på ämnen inom nöje/kultur, sport och samhälle. Utifrån vårt resultat för de som kommer till tals har vi kommit fram till att barn och elitpersoner är de två största aktörerna.

Denna studie utgår från två utvalda läromedel för undervisning inom hållbar utveckling.En uppgift från varje läromedel genomförs i en elevgrupp i årskurs 3. Syftet är att se vad som är viktigt för elevernas lärande samt vad som tilltalar och engagerar eleverna och om eleverna uppmärksammar uppgifternas syfte. En läromedelsanalys föregår genomförandet av uppgifterna. Denna omfattar aspekter kring språk, syfte, upplägg, undervisningsform, koppling till styrdokumenten, bildernas funktion samt vad som framkommer i en ekokritisk läsning av läromedlen. Elevernas reflektioner visar att de engageras av variation. Det framkommer även att repetition är en viktig del i elevernas lärande, samt att nivån på uppgifterna i förhållande till elevernas förförståelse är en väsentlig del att ta hänsyn till. Elevernas reflektioner och resultatet av läromedelsanalysen ställs mot forskning om hållbar utveckling i undervisning, undervisning utifrån olika texttyper och forskning om inkludering i läromedel. Resultatet diskuteras även utifrån det sociokulturella perspektivet. I studien framkommer det att valet av läromedel är viktigt för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper men även utveckla en kritisk analytisk förmåga. Studien visar att båda läromedlen är relevanta att använda i skolan men att de behöver kompletteras med andra typer av uppgifter för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för att utveckla kunskaper inom hållbar utveckling.

Fallet ”Lilla hjärtat” föranledde en granskning samt en förändringsprocess av socialnämndernas sätt att arbeta med tvångsvård av barn. Förloppet som följde ledde fram till promemorian Barnets bästa när vård enligt LVU upphör som är framtagen av en utredare på Socialdepartementet. Utredaren presenterade fyra förslag på förändring av lagstiftningen som ämnar att stärka barnets bästa. Jag har genomfört en diskursanalys av promemorian med utgångspunkt i forskningsfrågan: Hur påverkar en specifik händelse, omdebatterad såväl medialt som politiskt, det sociala arbetets styrning? Det är tydligt att de lagförslag som utredaren presenterar har en påtaglig koppling till socialnämndens hantering och debatten kring fallet Lilla hjärtat. Därtill präglas promemorian av en rättslig diskurs som i och med översättningsprocessen från det sociala arbetets praktik till en rättslig praktik förenklar representationen av problemet vilket resulterar i att socialarbetarens maktposition befästs medan barn framställs som passiva mottagare av stöd och skydd. Om lagförslagen antas kommer de påverka den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme inom området tvångsplacering av barn. / The case "Lilla hjärtat" led to an evaluation of the social welfare committees' way of working with compulsory care of children. The process that followed led to the memorandum “The child's best interests when care according to LVU ceases” prepared by an investigator at the Ministry of Social Affairs. The investigator presented four proposals for changes in the legislation that aim to strengthen the best interests of the child. I have conducted a discourse analysis of the memorandum based on the research question: How does a specific event, debated both in the media, and politically, affect the governance of social work? It is clear that the legislations presented by the investigator have a strong connection to the Social Welfare Board's handling of the case and the debate surrounding the case Lilla hjärtat. Moreover, the memorandum is characterized by a legal discourse which, through the translation process from social work practice to a legal practice, simplifies the representation of the problem, which results in the social worker's position of power being consolidated while children are portrayed as passive recipients of support and protection. If adopted, the legislations will affect the individual social worker's capacity of action in the area of child protection.

Many authors and scholars since the late 60th and onwards have highlighted the textiles of Karin Bergöö Larsson as extremely modernistic and innovative for the time but few facts have been delivered to support this observation in terms of details of patterns and motives. Is it possible to identify and describe what has been declared as modernistic? What does Karin’s preferences for material, technique, pattern and motives tell us about her values and attitudes towards textile as applied art and as art?       The collection of Karin’s original textiles at the Carl Larssongården, including a total of 151 objects, is investigated statistically regarding materials, techniques and colors. Furthermore, a limited selection of 20 textiles are investigated more profoundly focusing on Karin’s skills in handling different embroidery and weaving techniques in an artistic innovative way.       My research indicates that Karin was more interested in innovative design rather than to preserve and transmit traditional crafts. Patterns and motives most frequently occurring in Karin’s repertoire can either be traced back to peasant art or characterized as influenced by the modernist movement – or both, combined in the same work. Technically Karin is constantly experimenting, developing and expanding her skills outside her comfort zone. She adopts a large number of traditional stitches in different combinations in addition to stitches invented by herself. The way in which she applicates embroidery and weaving techniques together with an artistic design reflecting contemporary art and influences from abroad is the key to what makes Karin exceptionally modernistic, up to date and even far ahead.

Genom en närläsning av filmerna Girl, Interrupted (James Mangold, 1999) och Min lilla syster (Sanna Lenken, 2015) söker denna uppsats att undersöka porträtteringen av kvinnliga karaktärer med psykisk ohälsa inom den kommersiella filmen. Huvudfokuset i uppsatsens undersökning är framförallt hur karaktärernas psykiska ohälsa framställs i enlighet med deras konformerande eller avvikande från acceptabel femininitet. Karaktärerna som är föremål för undersökningen är Susanna Kaysen (Winona Ryder), Lisa Rowe (Angelina Jolie) och Daisy Randone (Brittany Murphy) i Girl, Interrupted samt Katja (Amy Deasismont) i Min lilla syster. Med hjälp av feministisk filmteori söker uppsatsen att undersöka hur gestaltningen av karaktärernas psykiska ohälsa sammanflätas med dominerande föreställningar kring den kvinnliga könsrollen. Genom att använda termerna psykets estetik, delikat skärande, patientkarriär, fogliga kroppar och anorektiskt suicid blottlägger uppsatsen hur karaktärernas diagnoser genomsyras av kulturella föreställningar kring att vara kvinna och lida av psykisk ohälsa.

The aim of this study is to examine how different factors affect the social worker's room for maneuver in relation to the case of home return request and the LVU process. Furthermore, the purpose is to examine how the social workers experience that the children are affected during home returns and what kind of effects it has on the children's attachment. The questions that have permeated our work are: What does the social worker's room for maneuver look like in relation to the case of home return request? and which factors do social workers believe affect the children's attachment to a home return request? The questions have been answered with the help of semi - structured interviews with five social workers from family home care. The results of the study have been analyzed with the help of previous research, Lipsky's theory, “Street level Bureaucracy” and Bowlby's attachment theory. The conclusion of the study has shown that the social workers' room of maneuver are complex but that the social workers have to some extent freedom of action. The room for maneuver is made possible and hindered by laws, guidelines and frameworks that exist in the organization. Furthermore, the conclusion showed that children's development can be affected when a home request becomes relevant, as the child both has a connection to the family home and their biological family. These attachment patterns that the child creates in turn create whether the child will develop healthily or not.

I föreliggande studie undersöks det textkritiska förhållandet mellan de två textvittnena av Lilla Rimkrönikan i de senmedeltida handskrifterna Cod. Holm. D 4a, även kallad Fru Märtas bok, och Cod. Holm. D 3, även kallad Fru Elins bok. Studiens teoretiska och metodiska utgångspunkter vilar i synnerhet på textkritiken men har på flera sätt influerats av materialfilologiska tankebanor.  Undersökningens resultat pekar på att de två textvittnena med största sannolikhet är besläktade genom parallell tradering. Detta grundas främst på studiens slutsats om att alla dateringar som förekommer i textverket omöjligt kan vara primära läsningar, utan att man snarare får räkna med att vissa dateringar har lagts till sekundärt. Bland dessa sekundärt tillagda dateringar hör två dateringar som saknas i D 3, men förekommer i D 4a. Denna slutsats överensstämmer dessutom med vad de karaktäristiska felen i respektive textvittne kan säga om det textkritiska förhållandet. Vidare uppdagades två sekundära läsningar i D 3 som kan vara resultatet av förändringskedjor, vilket talar för att det möjligtvis kan ha legat ett nu förlorat mellansteg mellan D 3 och det steg där de två skilda grenarna förenas i traderingen.

This thesis will focus on stone ship settings and the burial practice surrounding them. Over 400 stone ships have been found in Gotland but only 70 of them have been studied and even less osteological analyses have been made. The burials in focus will be four ships which are all made of pieces of limestone formed like ships and are located under the surface opposed to the other types of stone ships settings that are made of big raised rocks. The ships in question are graves therefore the study will focus on the monuments as burial places and will seek so see similarities and differences in the outer and inner burial practice. By analyzing cremated bones, I will determine the age, sex and the number of individuals buried and with the help of the artefacts find possible patterns that can help determine the inner burial practice.

<p>In Eskilstuna and Sweden in general the level of reuse of surplus material containing soils and rocks from excavation is low. In this report the potential for increasing the reuse of excavated material in Eskilstuna by using a web-based earth information database has been examined. The purpose of a web-based earth information database is to connect those who have surplus material with those who need material for a fast and simple transaction. The intention is to give Eskilstuna a more environmentally and economically efficient handling of surplus material by increasing the level of reuse and thereby reducing the amount of surplus material that is wasted and emissions given off to the atmosphere during transportation. The potential has been examined in two different ways, by tracing information about a number of projects to see if excavated material driven to the dump could have been used in another project and by interviewing eight of the work leaders active in Eskilstuna. The potential has been determined to be low based mostly on the interviews and on the current legislation. Although many of the work leaders were positive to use an earth information database there is too much speaking against it. For example the contractor who wants to use another contractor’s surplus material has to apply to the local authority six weeks ahead. In the work place the limited time and space, which are the two most important factors for being able to reuse material on site, doesn’t allow the paperwork to take so long time. But it’s not impossible to launch a web-based earth information database in Eskilstuna and recommendations has been given for important considerations if one is to be initiated.</p>

Uppsatsen är en komparativ och narratologisk karaktärs- och motivstudie av de svarta karaktärerna Manne i Pija Lindenbaums småbarnsbilderbok Jag älskar Manne (2012) och Lilla Hjärtat i Stina Wirséns småbarnsbokserie om Brokigagänget som består av sex böcker utgivna mellan 2010-2012. Den kronologiska ordningen på Brokigaböckerna är Hej! och Oj! (2010), Aj! och Bang! (2011) och Gul! och Sov! (2012). Uppsatsen syfte är att undersöka hur de svarta karaktärerna Manne och Lilla Hjärtat framställs och porträtteras i böckerna för att sedan analysera hur och om det kan ha påverkat böckernas skilda mottaganden under 2012. Under året 2012 nominerades Jag älskar Manne till Augustpriset för Årets svenska barn- och ungdomsbok, medan Brokigaböckerna efter en het debatt under hösten 2012 på författarens egen begäran drogs tillbaka från den svenska bokmarknaden Uppsatsens fokus ligger på olika aspekter och element i böckerna som har tagits upp och påverkat debatten kring Lilla Hjärtat och undersökningen är därefter indelad i fyra avdelningar: Den svarta karaktärens utseende, Mångfaldsaspekten, Genusaspekten och Den svarta karaktären som ett berättartekniskt verktyg. Varje avdelning avslutas med en kort och jämförande sammanfattning och hela uppsatsen avslutas med en slutdiskussion. Uppsatsens undersökning bygger på både text och bild i böckerna med grund i svensk- och engelskspråkig teoretisk litteratur, där bland annat Toni Morrisons och Richard Dyers teorier om hudfärg och ras i litterära och visuella framställningar är centrala. Uppsatsens undersökning visar att den svarta karaktären kan ha haft avgörande betydelse för böckernas mottaganden under 2012, då framför allt hur den svarta karaktärens utseende har tecknats i bild kan bidra till skilda uppfattningar om den svarta karaktären är en bild av en svart stereotyp eller en illustration av ett svart barn, vilket i sin tur kan ha påverkat det skilda mottagandet av böckerna. Undersökningen visar även att böckernas skilda djur- och människosammanhang där den svarta karaktären framställs kan ha påverkat och bidragit till böckernas skilda mottaganden. Uppsatsen studerar också hur hudfärg och ras kan fungera som ett berättartekniskt verktyg för vad författaren vill förmedla eller framställa i sitt verk, vilket framkommer tydligast i en närstudie av Jag älskar Manne. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka hur några svenska barnböcker utgivna på 2010-talet framställer och arbetar med sina svarta karaktärer.