<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka matvanorna hos Lilla Edets åttonde klassare och den påverkan de har på deras vardag. Finns det ett samband mellan frukostvanor och BMI? Tidigare forskning har visat att sunda frukostvanor motverkar övervikt. Min avsikt är att se om jag kan finna liknande samband bland Lilla Edets åttondeklassare. Jag avser även att söka efter samband mellan sunda matvanor och prestationsförmåga i skolan samt vilken kunskap respondenterna har om kost. Slutligen avser jag att studera vilka skillnader som finns mellan de båda könen. För att få en uppfattning om i vilken riktning utvecklingen är på väg har jag valt GÖTE-ÄLV studien som referensobjekt. Det är en enkätundersökning som utfördes 1996 bland regionens alla åttondeklassare. Av den anledningen har jag valt att utgå ifrån samma enkät med vissa omarbetningar. De mest intressanta resultaten av undersökningen var att medelvärdet på BMI hos respondenterna låg kvar på samma nivå som i GÖTE-ÄLV studien för elva år sedan. Att det inte fanns något samband mellan frukostvanor och BMI. Att skillnaderna mellan könen fortfarande är stora. Och slutligen att andelen som äter frukost varje dag har minskat.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka matvanorna hos Lilla Edets åttonde klassare och den påverkan de har på deras vardag. Finns det ett samband mellan frukostvanor och BMI? Tidigare forskning har visat att sunda frukostvanor motverkar övervikt. Min avsikt är att se om jag kan finna liknande samband bland Lilla Edets åttondeklassare. Jag avser även att söka efter samband mellan sunda matvanor och prestationsförmåga i skolan samt vilken kunskap respondenterna har om kost. Slutligen avser jag att studera vilka skillnader som finns mellan de båda könen. För att få en uppfattning om i vilken riktning utvecklingen är på väg har jag valt GÖTE-ÄLV studien som referensobjekt. Det är en enkätundersökning som utfördes 1996 bland regionens alla åttondeklassare. Av den anledningen har jag valt att utgå ifrån samma enkät med vissa omarbetningar. De mest intressanta resultaten av undersökningen var att medelvärdet på BMI hos respondenterna låg kvar på samma nivå som i GÖTE-ÄLV studien för elva år sedan. Att det inte fanns något samband mellan frukostvanor och BMI. Att skillnaderna mellan könen fortfarande är stora. Och slutligen att andelen som äter frukost varje dag har minskat.

In the autumn of 2012 the fictional character “Lilla Hjärtat” created by the Swedish author and illustrator Stina Wirsén, became a much-discussed topic in Swedish media. This following the premiere of the children’s film “Liten Skär och alla små brokiga”. Stina Wirsén is an established and well-acclaimed name in children’s literature. “Lilla Hjärtat”, a jet-black doll, had become one of many popular characters in her books. However, two years later at the time of the film release, social media picked up on the idea that “Lilla Hjärtat” resembled a racist stereotype, a so-called picaninny or a blackface. According to Wirsén, her intention was to deflate an outdated stereotype and refill it with a new and positive meaning. The purpose was to offer children of all skin colours and all backgrounds an empowering role model to identify with. Those who were opposed argued that using a racist stereotype in a children’s book or film was inappropriate and harmful. On the other hand, those in favour did not view the character as racist and believed it would contribute to openness and diversity. The purpose of the thesis is to make an analysis of the debate and the arguments that were presented. As a result I could find two discourses, one that argued against “Lilla Hjärtat”, and one that argued that “Lilla Hjärtat” was a positive character. In the discourse against Lilla Hjärtat, debaters maintained that small children were unable to distinguish between the different meanings of stereotypical pictures, and also that a privileged white person does not have the interpretative prerogative to change a stereotypical image that has been discriminating black people for generations. In the other discourse, debaters meant that the character could be an important and strong role model for young dark-skinned children. They also discussed that the real problem was that there were so few characters of children of other nationalities in children’s literature.

Uppsatsen undersöker förändringar i SVTs utbud av barnprogram samt förändringen i bilder, tilltal och vilka som får komma till tals i nyhetsprogrammet Lilla Aktuellt. Uppsatsen undersöker vecka 37 mellan åren 2000 och 2012 med nedslag vartannat år (2000, 2002 etc.). Uppsatsen består två analyser, varav den ena är en kvantitativ analys. Den fokuserar på SVTs utbud av barnprogram. Fokus ligger på programtyp, genre, utseende och ursprungsland. Totalt analyserades 629 barnprogram. Analysen har, precis som resten av uppsatsen, Ingegerd Rydins bok (2000) Barnens röster – program för barn i Sveriges radio och television 1925-1999 som teoretisk ram. Uppsatsen innehåller även en kvalitativ del där programmet Lilla Aktuellt analyseras. Totalt analyserades sju program, ett från varje undersökningsår, med fokus på bilder, tilltal och vilka som får komma till tals. Delen har förutom Rydin även Terje Hillesunds bok (1994) Står det noe nytt? samt Kristina Lundgren, Birgitta Ney, Torsten Thuréns bok (1999) Nyheter – att läsa tidningstext som teoretisk ram. Resultatet av undersökningen visar att serier ökar i takt med underhållning och datoranimerade program. Dessutom minskar dramatiseringar och program med grund i verkliga miljöer. Även den totala programtiden har ökat samtidigt som tiden för journalistiskt inriktade program minskat. Vad gäller Lilla Aktuellt finns små förändringar i tilltal. Det har gått från näst intill barnsligt de första åren, via väldigt seriöst för att sedan landa i en varm ton som ändå är seriös. Bildurvalet har förändrats på så sätt att inslagen blivit mer kreativa i sina utformningar. Redaktionen har även blivit mer medveten om att undvika stereotyper och könsroller i inslagen som produceras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den svenska skolan i årskurserna 4–6 ser på och undervisar om lokalhistoria. Data till studien samlades in genom en online enkätundersökning. Studiens resultat visar hur de lärare som deltog i studien ser på lokalhistoria som begrepp, hur och om, de väljer att undervisa om lokalhistoria. Tidigare forskning inom området har används som bakgrundsmaterial för att lägga grunden för studien. Frågorna i enkäten fokuserade på hur lärare uppfattar begreppet lokalhistoria, om de väljer att ta upp detta i sin undervisning och på vilka olika sätt de arbetar med detta. Lokalhistoria tas tydligt upp i kursplanen för historia för årskurserna 1–3, men är inte upptaget i kursplanerna för senare år. Trots detta har flertalet av respondenterna uppgivit att de anser att lokalhistoria är en viktig del i historieundervisningen även i årskurserna 4–6, och tidigare forskning pekar på att lokalhistoria kan påverka elevernas historieintresse och nyfikenhet för historia positivt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-14</p>

Vårt problemområde kretsar kring lokalhistoria i undervisningen. Vi vill med en kvalitativ metod undersöka hur högstadielärare arbetar med lokalhistoria i sin undervisning, samt vilka för- och nackdelar de upplever med integreringen av lokalhistoria i undervisningen. Vi har valt en fenomenologisk ansats som ligger till grund för vårt examensarbete, eftersom vi vill undersöka lärares uppfattningar om lokalhistoria. Grundläggande begrepp som används som utgångspunkter är lokalhistoria, historieundervisning samt den lilla och den stora historien. Vi har genomfört fyra stycken semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma lärare med olika lång arbetslivserfarenhet. Vårt material är fyra stycken semistrukturerade intervjuer som sedan har transkriberats och analyserats med hjälp av en innehållsanalys i fyra steg. Resultaten visar att lärarna utgår från den lilla historien när de undervisar om lokalhistoria. Enligt lärarna kan lokalhistoria främja elevernas förståelse av historieämnet. De nackdelar som tas upp är tidsaspekten och den ekonomiska aspekten. Lärarna tycker också att det är svårare att motivera användandet av lokalhistoria i undervisningen med aktuella styrdokument jämfört med hur dessa varit formulerade tidigare. Definitionen av lokalhistoria skiljer sig även åt mellan lärarna.

Syftet med den här uppsatsen är att utmana tolkningar av arkeologiskt material som kan spegla rituella handlingar under yngre järnålder. Begreppet kult har blivit ett populärt samlingsbegrepp inom arkeologin men saknar ofta en tydlig definition. Religiösa tolkningar av rituellt material verkar ha företräde framför profana tolkningar – amulettringar tolkas gärna som religiös rekvisita istället för som objekt använda vid juridiciella aktiviteter. Uppsatsen kommer att belysa hedern och alliansernas betydelse i det forntida samhället som en motvikt till den fornnordiska religionen samt propagera för att en plats kan ha använts för både sakrala och profana ändamål. Fokus i studien ligger på kultplatsen Lilla Ullevi samt tingsplatsen Anundshög i Mälardalen. Det arkeologiska materialet jämförs och analyseras med hjälp av litteratur från arkeologi, ortnamnsforskning och religionshistoria. Resultatet visar att platsernas rituella funktioner inte kan åtskiljas genom det arkeologiska materialet. Kultplatsen och tingsplatsen passar båda in på den i norrön litteratur benämnda Vi-platsen, en fredad plats avsedd för rituella handlingar. / The purpose of this essay is to challenge interpretations of archaeological material that may reflect ritual actions during the Late Iron Age. The term cult has become a popular collective term in archeology but often lacks a clear definition. Religious interpretations of ritual material seem to take precedence over profane interpretations – amulet rings are often interpreted as religious props instead of objects used in juridical activities. The essay will highlight the importance of honor and alliances in ancient society as a counterweight to the Old Norse religion, as well as propagandize that a place may have been used for both sacred and profane purposes. The focus of the study is on the cult site Lilla Ullevi and the court site Anundshög in Mälardalen. The archaeological material is compared and analyzed with the help of literature from archaeology, place name research and religious history. The results show that the ritual functions of the sites cannot be separated through the archaeological material. The cult site and court site both fit into what is called the Vi-place in Norse literature, a protected place intended for ritual acts.

Vårt syfte med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder sig av barnlitteratur i undervisningen av naturvetenskapliga ämnen. Vi har i denna studie sett närmare på hur förskollärare undervisar om naturvetenskap med projektet Lilla Bokbryggan som utgångspunkt. I studien används en fenomenografisk ansats vars utgångspunkt är att ta reda på människors uppfattningar kring ett fenomen, för att kunna lyfta fram variationer om fenomenet. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med två förskollärare, en rektor, en koordinator och en lärarutbildare. Samtliga informanter har god insyn i Lilla Bokbryggan.  Studiens resultat visar att informanterna har uppfattningen att barnlitteratur är en bra utgångspunkt för att undervisa om naturvetenskapliga ämnen, när det görs på ett medvetet sätt. Det har framkommit att projektet Lilla Bokbryggan möjliggör för förskollärarna att öka barnens intresse för böcker. Studiens resultat visar även att projektet öppnat upp för viktiga samarbeten som gynnar deltagarna. Utifrån vår studie kan vi rekommendera att arbeta utifrån barnlitteratur, men det är viktigt att arbeta på ett medvetet och målinriktat sätt för att boken ska kunna bli ett verktyg för att nå läroplanens mål. / Our purpose with the study is to contribute with knowledge about how preschool teachers use children's literature in the teaching of science subjects. In this study, we have taken a closer look at how preschool teachers teach science with the project Lilla Bokbryggan as a starting point. The study uses a phenomenographic approach whose starting point is to find out people's perceptions of a phenomenon, in order to highlight variations about the phenomenon. To find answers to our research questions, we conducted semi-structured interviews with two preschool teachers, a principal, a coordinator and a teacher educator. All informants have good insight into Lilla Bokbryggan. The results of the study show that children's literature is a good base for teaching about science subjects, when done in a conscious way. It appears that the project Lilla Bokbryggan enables preschool teachers to increase children's interest in books. The results of the study also show that the project has opened up for important collaborations that benefit the participants.

The aim of the study was to examine how students get their motivation to learn. How two different schools, Kulturskolan in Stockholm and Lilla Akademien, practises motivation when they teach the violin. The method was field studies and qualitative interviews. The result of the study indicates the importance of teaching students how to practise to get progression on their playing, to develop their learning skills to get them motivated. The result of the study indicates that the social environment and the positive experience of playing matters in terms of motivation. It also shows that to reach a professional level of playing the violin, a goal is needed. / Syftet med studien var att undersöka hur elever får motivation till att lära. Hur två olika skolor, Kulturskolan och Lilla Akademien, arbetar med motivation i ämnet fiolundervisning. I studien behandlades områden som motivation, lärande och övning. Båda skolorna granskades för att påvisa om det fanns likheter och skillnader i hur elever förhåller sig till övning och motivation. Studierna är genomförda på Kulturskolan i Stockholm samt på Lilla Akademien. Studiens material har insamlats genom fältstudier och kvalitativa intervjuer. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att elever lär sig hur de ska öva för att få progression i sitt spel, utveckla sitt lärande och få motivation. Det som även spelar stor roll i motivation, är det sociala klimatet och den positiva upplevelsen av att spela. Studien visar på att, för att nå ett professionellt spel, behövs det ett tydligt mål.

Syftet med undersökningen är att finna olika arbetsmetoder som lågstadiepedagoger i årskurserna 1–3 använder i sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Undersökningen reflekterar även om vilka möjligheter och hinder som lågstadiepedagoger möter i sina arbetsmetoder när det kommer till nyhetsundervisning. Arbetsmetoderna skulle därmed kunna bidra till kunskap- och lärandetillfällen som man själv kan använda i sin egen undervisning. Forskning har visat att det finns ett begränsat antal undersökningar utförda på lågstadiet med yngre elever inom samhällskunskapsämnet. Forskningen som finns har bland annat belyst hur lågstadielärare arbetar med samhällskunskapsämnet i bredare omfång. En större mängd forskning finns för de äldre årskurserna då forskare bland annat undersökt hur elever förstod information i tidningsartiklar, nyheter kopplat till bilder samt hur elever i olika åldrar uppfattade sanna och falska nyheter. För denna undersökning har metoderna observation och kvalitativ intervju använts där fyra observationstillfällen och sju intervjuer med lågstadiepedagoger som undervisar i årskurserna 1 – 3 blivit utförda. Teorin som använts i denna undersökning var det sociokulturella perspektivet. Analyser och diskussioner har sedan blivit utförda med stöd av teorin och den tidigare forskningen där resultatet grundat sig i lågstadielärarnas utsagor.Undersökningens resultat visar hur lågstadielärare inkluderar nyhetsprogrammet Lilla aktuellt som en del av sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Lilla aktuellt har ett stort fokus i klassrummen och lärarnas arbetsmetoder relaterat till nyhetsprogrammet skiljer sig beroende på vilken skola de arbetar på samt vilken elevgrupp som klassen består av. I samband med nyhetsundervisning har samtliga lärare prioriterat muntlig kommunikation som tillvägagångsätt då man antingen tillsammans i helklass eller i mindre grupper samtalat om nyhetsinnehåll. En del lärare lägger större tyngd på att diskutera nyhetsinnehåll på ytan medan andra vill att eleverna ska gräva djupare för att förstå nyhetens bakgrund, händelse och lösning. / The purpose of this paper was to find different teaching methods that is used by primary school teachers in grades 1 – 3 in their social studies instruction regarding news. This paper would also inform the possibilities and the obstacles that the primary school teachers face with their own teaching methods when it comes to news education. The teaching methods would thereby contribute to knowledge- and learning opportunities that other teachers can use in their own classrooms. Research has shown that there are limited number of surveys done in social studies education for lower grades with younger children. The research that can be found has shown with a wider range how primary school teachers educate the students in social studies. A bigger amount of research can be found for older students in news teaching and some of this research show how students understood the information in articles, the connection between news and pictures and also what students in different ages could understand with true and fake news. The methods that have been used for this paper are observation and qualitative interview and the total of four observations and seven interviews with primary school teachers that teach in the grades 1 – 3 have been collected. The theory that has been included in this paper is the sociocultural perspective regarding teaching methods. With the support from the theory and previous research has statements from the primary school teachers been analyzed and discussed.The result of this paper has shown that primary school teachers include the news program Lilla aktuellt as a part of the social studies when it comes to teaching about news. The news program Lilla aktuellt has a big focus in classrooms but the teachers’ teaching methods related to this varied based on the school and the groups of students. The most common teaching methods when it comes to news education has shown to be oral communication either in smaller groups or with all the students together. Some teachers put energy in the basic information regarding news, for example the event, while others think it is important for the students to learn the whole picture like the news background, event and the solution.