13 slides in pocket inside back cover. / Digitized by Kansas Correctional Industries

This thesis considers three British novels of the 1880s that imagined a range of middle-class domestic configurations that deviated in new ways from the long-contested fiction of the British household as a patriarchal stronghold. Although mid-Victorian novels very often featured narratives of domestic upheaval, they did so in a way that sensationalized and emphasized the rarity of middle-class familial deviance. In contrast, the fin-de-siècle domestic novel brought a greater range of idiosyncratic families and households under a newly sociological lens and explored them as part of the reality of modern British family life. The persistent attention to alternative domesticities by novelists writing in the fin-de-siècle period suggests that the social problems of the day required new novelistic genres and formal strategies beyond those favoured by writers of sensation fiction and sentimental domestic novels in the earlier part of the century. Through readings of late-career novels by the popular Victorian sensationalist Wilkie Collins and a New Woman novel by the anti-feminist editorialist Eliza Lynn Linton, this thesis argues that the generic hybridity of such fin-de-siècle British novels resulted in a capacious domestic narrative that often looked beyond the fraught unit of the biological family to posit an unprecedented range of new family configurations.

Thesis (Ph.D.)--Tufts University, 2005. / Adviser: Modhumita Roy. Submitted to the Dept. of English. Includes bibliographical references. Access restricted to members of the Tufts University community. Also available via the World Wide Web;

Thesis (Ph.D.)--Princeton University, 2005. / Includes bibliographical references (leaves 234-255).

Denna uppsats redogör för och undersöker berättarperspektiv och maktrelationer i Emily Brontës roman Wuthering Heights. På vilket sätt läsaren tar del av romanens komplexa berättande, om det är samma berättare genom hela romanen eller om det skiftar, vilka maktrelationer som existerar mellan romangestalterna och förhållanden mellan makt och berättarperspektiv undersöks genom analys av verket.

One aspect of the current revaluation of Victorian thought and literature is the examination of the crisis of religious faith, in which the proponents of doubt and denial took different directions: they became openly cynical and pessimistic; they turned from religion to an aesthetic substitute; or they concluded that since mankind could look only to itself for aid, the primary duties of the individual were to find a tenable creed for himself and to try to alleviate the lot of others. The movement from the agony of doubt to a serene, or at least calm, humanitarianism is the subject of this study. The discussion is limited to four novelists in whose work religious doubt and humanitarianism are overt and relatively consistent and in whose novels the intellectual thought of the day is translated into a form appealing to the middle-class reader. Their success is attested by contemporary criticism and by accounts of the sales of their books; although their work has had no permanent popularity, they were among the most discussed authors of their time.

EU:s institutioner bereder för närvarande en förordning innehållandes internationellt privat- och processrättsliga regler i mål om makars förmögenhetsförhållanden. Det senast presenterade textförslaget (kompromissförslaget) lades fram av Italien den 10 november 2014.   Uppsatsen har två syften. För det första syftar den till att synliggöra vissa av de gränsdragnings- och tillämpningsproblem som skulle uppstå om kompromissförslaget skulle antas i dess nuvarande utformning. För det andra syftar uppsatsen till att erbjuda lösningar på de problem som identifieras. Uppsatsens fokus ligger på följande aspekter av förslaget:   Materiellt tillämpningsområde. Domsrättsreglering i mål med anledning av en makes död. Lagvalsreglering. Förbehållen för internationellt tvingande regler och ordre public.   För det första kan förordningens gränsdragning gentemot inomstatliga tvister och underhålls-frågor vålla problem. För att minska dessa problem bör det i en artikel anges att förordningen endast är tillämplig på tvister som har internationell anknytning och att en tillräcklig internationell anknytning föreligger om en av makarna innehar tillgångar som är belägna utomlands. För att avgränsa förordningens tillämpningsområde gentemot underhållsfrågor bör nationella domstolar följa den metod som anvisades i van den Boogard. Denna metod är bland annat adekvat för att kvalificera avtal mahr (islamisk brudpenning). Det är däremot inte möjligt att använda metoden för att kvalificera en dom i vilken 12 kap. 1 § äktenskapsbalken (skevdelningsregeln) har tillämpats. Enligt min mening bör i så fall den nationella domstolen göra en helhetsbedömning utifrån svaren på följande frågeställningar:   Vilket är originaldomens huvudsakliga syfte? I vilken utsträckning beaktas makarnas behov och förmåga i originaldomen?   För det andra är domsrättsreglering av mål med anledning av makes död problematiska. Art. 3 i kompromissförslaget hänvisar nämligen till arvsförordningen, vilket i praktiken kan leda till att den avlidnes barn gynnas på bekostnad av den efterlevande maken. Enligt min mening bör denna problematik minskas genom att den efterlevande maken ges en exklusiv rätt att avgöra om lagvalsreglerna i arvsförordningen eller i art. 5 kompromissförslaget ska tillämpas i ett mål om makarnas förmögenhetsförhållanden.   För det tredje kan kompromissförslagets lagvalsregler leda till problematik. Eftersom deras utformning skiljer från lagvalsreglerna i arvsförordningen och 2007 års Haagprotokoll finns det en risk att en make över- eller underkompenseras ekonomiskt. Risken kan minskas genom att makarna ingår ett lagvalsavtal eller genom att en domare tillämpar en nationell jämkningsregel eller en EU-rättslig flyktklausul (t.ex. art. 5 i 2007 års Haagprotokoll). För att ytterligare minska risken för att över- och underkompensation bör en flyktklausul införas i förslaget till förordning om makars förmögenhetsförhållanden.    En viss lagvalsregel är särskilt problematisk, nämligen art. 20a.3 i kompromissförslaget (hemvistbytesregeln). Artikeln har en bristande flexibilitet och bör därför förändras på följande vis:   Rekvisitet ”undantagsvis” bör avlägsnas. Istället bör den i punkt 2 föreslagna tidsgränsen spegla den restriktivitet som önskas. Istället för att lagen i makarnas nya hemvistland ska bli tillämplig efter en ”avsevärt mycket längre tid” bör en fast tidsgräns införas. Det bör förtydligas vad som avses med kravet på att makarna ska ha åberopat lagen i den andra staten för att ordna eller planera sina förmögenhetsförhållanden.   Enligt min mening är det lämpligt att hämta vägledning till hur tidsgränsen (se punkt 2) bör utformas i 4 § andra stycket lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden.   För det fjärde finns problematik med anknytning till kompromissförslagets förbehåll för internationellt tvingande regler och ordre public. Av resonemanget framgår att lagstiftaren måste föra ett detaljerat resonemang (a detailed assessment) för att 7 kap. 4–9 §§, 11 kap. 8 § och 12 kap. 1–3 §§ äktenskapsbalken (1987:230) ska kunna betecknas som internationellt tvingande även efter att förordningen har trätt i kraft. Slutligen dras slutsatsen att det är önskvärt att ramarna är snäva när det gäller en nationell domstols möjligheter att underlåta att tillämpa utländsk rätt som ger rättskraft åt avtal om mahr.

The discursive and critical positions of the ‘classic’ nineteenth-century novel, particularly the woman’s novel, in the field of adaptation studies have been dominated by long-standing concerns about textual fidelity and the generic processes of the text-screen transfer. The sociocultural patterns of adaptation criticism have also been largely ensconced in representations of literary women on screen. Taking a decisive twist from tradition, this thesis traces the evolution of representations of masculinity in the malleable characters of Rochester and Heathcliff in film and television adaptations of Charlotte Brontë’s Jane Eyre and Emily Brontë’s Wuthering Heights between 1939 and 2009. Concepts of masculinity have been a neglected area of enquiry in studies of the ‘classic’ novel on screen. Adaptations of the Brontës’ novels, as well as the adapted novels of other ‘classic’ women authors such as Jane Austen, George Eliot and Elizabeth Gaskell, increasingly foreground male character in traditionally female-oriented narratives or narratives whose primary protagonist is female. This thesis brings together industrial histories, textual frames and sociocultural influences that form the wider contexts of the adaptations to demonstrate how male characterisation and different representations of masculinity are reformulated and foregrounded through three different adaptive histories of the narratives of Jane Eyre and Wuthering Heights. Through the contours of the film and television industries, the application of text and context analysis, and wider sociocultural considerations of each period an understanding of how Rochester and Heathcliff have been transmuted and centralised within the adaptive history of the Brontë novel.