<p>The intention of this study is to perform a content analysis based on a theoretical framework founded on multi-level governance, MLG. The thesis examines the formal changes within employment politics between 1999 and 2004 (Sweden´s action plan for employment) and 1998 and 2007 (the spring budget proposition). I will investigate how multi-level governance has effected the Swedish employment politics. Furthermore, the purpose of the thesis and the questions under consideration are: How have the formal structures within Swedish employment politics changed since Sweden’s admission to the European union, particularly during the periods 1997-2008 and 1999-2004? And: How do the changes in Sweden, together with the European union directive concerning employment, coincide in the so-called employment strategy?</p><p>While performing the analysis I have focused on multi-level governance. The method used is quantitative content analysis in order to explain the co-variation between Swedish employment politics and the employment politics of the European union - the employment strategy. The conclusions from the research are that there is a clear influence by the EU in Sweden, and between the two groups of documents is Sweden´s action plan for employment, which is more influenced than the spring budget propositions.</p>

The process of building the identity of the European union in the world is constantly ongoing. The common foreign and security policy of the union conveys the purpose of the external actions of the EU, led by the foreign policy chief. Hence, the role that the union is ascribed by the foreign policy chief is of great interest to foreign policy analysis. The purpose of the study is to investigate the differences in role conception of the EU between two EU foreign policy chiefs: Catherine Ashton and Federica Mogherini. The study applies Holsti’s theory of national role conception, which was developed to suit leaders of countries. The study is an exploratory, comparative case study applying qualitative content analysis on official speeches. The quotes expressing different role conceptions were sorted into different role categories, followed by a comparison within each role category between the foreign policy chiefs. The result of the study indicates Ashton standing out by perceiving EU’s role to be an active actor in neighbourhood of the union, as well as the importance of economic aspects in EU’s external role. Mogherini is distinctive by emphasizing the importance of the EU ensuring the security of the union. The signification of this study’s result is proving Holsti’s theory being applicable beyond countries - this time on the EU. Demonstrating differences in role conception of the two foreign policy chiefs, also shows that the role that the union is ascribed by the foreign policy chief differs depending on who is holding the position in question. One out of many hypotheses that can be formulated in order to explain the demonstrated differences in role conception, is the leader’s background in countries with differing views of the EU. To test this hypothesis as well as formulating others, further research is welcome.

The intention of this study is to perform a content analysis based on a theoretical framework founded on multi-level governance, MLG. The thesis examines the formal changes within employment politics between 1999 and 2004 (Sweden´s action plan for employment) and 1998 and 2007 (the spring budget proposition). I will investigate how multi-level governance has effected the Swedish employment politics. Furthermore, the purpose of the thesis and the questions under consideration are: How have the formal structures within Swedish employment politics changed since Sweden’s admission to the European union, particularly during the periods 1997-2008 and 1999-2004? And: How do the changes in Sweden, together with the European union directive concerning employment, coincide in the so-called employment strategy? While performing the analysis I have focused on multi-level governance. The method used is quantitative content analysis in order to explain the co-variation between Swedish employment politics and the employment politics of the European union - the employment strategy. The conclusions from the research are that there is a clear influence by the EU in Sweden, and between the two groups of documents is Sweden´s action plan for employment, which is more influenced than the spring budget propositions.

<p>Using coffee as the example, the five certifications; Rainforest Alliance, Fairtrade, UTZ Certified, EU certification for organic farming and KRAV are explored. A consumer perception survey and a comparative analysis of the certifications true achievements are compared in order to establish how well consumer perceptions reflect certification demands.</p><p>Rainforest Alliance and UTZ Certified largely upholds existing conditions. Fair Trade, KRAV and the EU certification in different ways aims to improve them. KRAV is the most well-known certification, followed by Fair Trade. 85% of the respondents associate KRAV with organic production and 80% of the respondents recognising the Fair Trade logotype associate it with taking strong social responsibility.</p><p>Overall, the results from the consumer survey conform relatively well to the actual standards of the certifications. However some results suggest that Rainforest Alliance holds a higher degree of appreciation than it actually deserves. In a broader perspective this can be associated to the phenomena of Greenwashing; corporative attempts to make a product or service seem more environmentally beneficent than it actually is. This is something that should be taken seriously since it does not contribute to a sustainable development, it might fuel the hollowing out of certificatory initiatives and further complicate for those consumers aiming to shop responsibly.</p> / <p>Med kaffe som exempel utreds de fem certifieringarna; Rainforest Alliance, Rättvisemärkt, UTZ Certified EU:s certifiering för ekologisk produktion och KRAV. Genom en konsumentuppfattningsstudie och en granskning av certifieringarnas faktiska åstadkommanden jämförs sedan resultaten med syfte att fastställa hur väl konsumenters uppfattning speglar certifieringarnas krav.</p><p>Rainforest Alliance och UTZ Certified söker till största del upprätthålla nuvarande situation. Rättvisemärkt, EU:s certifiering samt KRAV söker på olika sätt förbättra den. KRAV är den mest välkända certifieringen följt av Rättvisemärkt. 85 procent respondenterna förknippar KRAV med ekologisk produktion och 80 procent av dem som känner igen Rättvisemärkts logotyp förknippar certifieringen med starkt socialt ansvarstagande.</p><p>På det hela taget är resultaten från konsumentuppfattningsstudien relativt väl överensstämmande med certifieringarnas faktiska åstadkommanden. Dock tyder vissa resultat på att uppfattningen av Rainforest Alliance är mer positiv än vad certifieringen förtjänar. I ett större perspektiv kan detta kopplas till fenomenet Greenwashing; företags försök att få sina produkter eller tjänster att framstå som mer miljövänliga än vad som egentligen är fallet. Det är någonting som bör tas på allvar då det motverkar en hållbar utveckling, riskerar att urholka andra, mer långtgående certifieringsinitiativ och ytterligare försvåra för de konsumenter som försöker handla med omsorg för människor och miljö.</p>

Using coffee as the example, the five certifications; Rainforest Alliance, Fairtrade, UTZ Certified, EU certification for organic farming and KRAV are explored. A consumer perception survey and a comparative analysis of the certifications true achievements are compared in order to establish how well consumer perceptions reflect certification demands. Rainforest Alliance and UTZ Certified largely upholds existing conditions. Fair Trade, KRAV and the EU certification in different ways aims to improve them. KRAV is the most well-known certification, followed by Fair Trade. 85% of the respondents associate KRAV with organic production and 80% of the respondents recognising the Fair Trade logotype associate it with taking strong social responsibility. Overall, the results from the consumer survey conform relatively well to the actual standards of the certifications. However some results suggest that Rainforest Alliance holds a higher degree of appreciation than it actually deserves. In a broader perspective this can be associated to the phenomena of Greenwashing; corporative attempts to make a product or service seem more environmentally beneficent than it actually is. This is something that should be taken seriously since it does not contribute to a sustainable development, it might fuel the hollowing out of certificatory initiatives and further complicate for those consumers aiming to shop responsibly. / Med kaffe som exempel utreds de fem certifieringarna; Rainforest Alliance, Rättvisemärkt, UTZ Certified EU:s certifiering för ekologisk produktion och KRAV. Genom en konsumentuppfattningsstudie och en granskning av certifieringarnas faktiska åstadkommanden jämförs sedan resultaten med syfte att fastställa hur väl konsumenters uppfattning speglar certifieringarnas krav. Rainforest Alliance och UTZ Certified söker till största del upprätthålla nuvarande situation. Rättvisemärkt, EU:s certifiering samt KRAV söker på olika sätt förbättra den. KRAV är den mest välkända certifieringen följt av Rättvisemärkt. 85 procent respondenterna förknippar KRAV med ekologisk produktion och 80 procent av dem som känner igen Rättvisemärkts logotyp förknippar certifieringen med starkt socialt ansvarstagande. På det hela taget är resultaten från konsumentuppfattningsstudien relativt väl överensstämmande med certifieringarnas faktiska åstadkommanden. Dock tyder vissa resultat på att uppfattningen av Rainforest Alliance är mer positiv än vad certifieringen förtjänar. I ett större perspektiv kan detta kopplas till fenomenet Greenwashing; företags försök att få sina produkter eller tjänster att framstå som mer miljövänliga än vad som egentligen är fallet. Det är någonting som bör tas på allvar då det motverkar en hållbar utveckling, riskerar att urholka andra, mer långtgående certifieringsinitiativ och ytterligare försvåra för de konsumenter som försöker handla med omsorg för människor och miljö.

The aim of this Thesis is to analyse Türkiye’s progress and setbacks withinits association process and quest for EU membership. By examining Chapter23 in annual reports released by the European Commission for the years2013, 2018 and 2023, the role of the EU as a democracy promoter isdiscussed and questioned. In order to do this, this Thesis basis it’s theoreticalframework around Samuel Huntington’s (1991) theory of democratisation,which is applied and questioned. This Thesis uses a qualitative methoddesign to comprehensively analyse how the European Union (Commission)perceives Türkiye’s progress, and to be able to answer if over the last tenyears even any progress is made.

EU:s institutioner bereder för närvarande en förordning innehållandes internationellt privat- och processrättsliga regler i mål om makars förmögenhetsförhållanden. Det senast presenterade textförslaget (kompromissförslaget) lades fram av Italien den 10 november 2014.   Uppsatsen har två syften. För det första syftar den till att synliggöra vissa av de gränsdragnings- och tillämpningsproblem som skulle uppstå om kompromissförslaget skulle antas i dess nuvarande utformning. För det andra syftar uppsatsen till att erbjuda lösningar på de problem som identifieras. Uppsatsens fokus ligger på följande aspekter av förslaget:   Materiellt tillämpningsområde. Domsrättsreglering i mål med anledning av en makes död. Lagvalsreglering. Förbehållen för internationellt tvingande regler och ordre public.   För det första kan förordningens gränsdragning gentemot inomstatliga tvister och underhålls-frågor vålla problem. För att minska dessa problem bör det i en artikel anges att förordningen endast är tillämplig på tvister som har internationell anknytning och att en tillräcklig internationell anknytning föreligger om en av makarna innehar tillgångar som är belägna utomlands. För att avgränsa förordningens tillämpningsområde gentemot underhållsfrågor bör nationella domstolar följa den metod som anvisades i van den Boogard. Denna metod är bland annat adekvat för att kvalificera avtal mahr (islamisk brudpenning). Det är däremot inte möjligt att använda metoden för att kvalificera en dom i vilken 12 kap. 1 § äktenskapsbalken (skevdelningsregeln) har tillämpats. Enligt min mening bör i så fall den nationella domstolen göra en helhetsbedömning utifrån svaren på följande frågeställningar:   Vilket är originaldomens huvudsakliga syfte? I vilken utsträckning beaktas makarnas behov och förmåga i originaldomen?   För det andra är domsrättsreglering av mål med anledning av makes död problematiska. Art. 3 i kompromissförslaget hänvisar nämligen till arvsförordningen, vilket i praktiken kan leda till att den avlidnes barn gynnas på bekostnad av den efterlevande maken. Enligt min mening bör denna problematik minskas genom att den efterlevande maken ges en exklusiv rätt att avgöra om lagvalsreglerna i arvsförordningen eller i art. 5 kompromissförslaget ska tillämpas i ett mål om makarnas förmögenhetsförhållanden.   För det tredje kan kompromissförslagets lagvalsregler leda till problematik. Eftersom deras utformning skiljer från lagvalsreglerna i arvsförordningen och 2007 års Haagprotokoll finns det en risk att en make över- eller underkompenseras ekonomiskt. Risken kan minskas genom att makarna ingår ett lagvalsavtal eller genom att en domare tillämpar en nationell jämkningsregel eller en EU-rättslig flyktklausul (t.ex. art. 5 i 2007 års Haagprotokoll). För att ytterligare minska risken för att över- och underkompensation bör en flyktklausul införas i förslaget till förordning om makars förmögenhetsförhållanden.    En viss lagvalsregel är särskilt problematisk, nämligen art. 20a.3 i kompromissförslaget (hemvistbytesregeln). Artikeln har en bristande flexibilitet och bör därför förändras på följande vis:   Rekvisitet ”undantagsvis” bör avlägsnas. Istället bör den i punkt 2 föreslagna tidsgränsen spegla den restriktivitet som önskas. Istället för att lagen i makarnas nya hemvistland ska bli tillämplig efter en ”avsevärt mycket längre tid” bör en fast tidsgräns införas. Det bör förtydligas vad som avses med kravet på att makarna ska ha åberopat lagen i den andra staten för att ordna eller planera sina förmögenhetsförhållanden.   Enligt min mening är det lämpligt att hämta vägledning till hur tidsgränsen (se punkt 2) bör utformas i 4 § andra stycket lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden.   För det fjärde finns problematik med anknytning till kompromissförslagets förbehåll för internationellt tvingande regler och ordre public. Av resonemanget framgår att lagstiftaren måste föra ett detaljerat resonemang (a detailed assessment) för att 7 kap. 4–9 §§, 11 kap. 8 § och 12 kap. 1–3 §§ äktenskapsbalken (1987:230) ska kunna betecknas som internationellt tvingande även efter att förordningen har trätt i kraft. Slutligen dras slutsatsen att det är önskvärt att ramarna är snäva när det gäller en nationell domstols möjligheter att underlåta att tillämpa utländsk rätt som ger rättskraft åt avtal om mahr.

Snus förbjöds inom EU år 1992, men Sverige erhöll ett undantag från förbudet vid anslutning till EU år 1995. Anledningen till snusförbudet var att vissa medlemsstater redan infört förbud mot snus i nationell lagstiftning, vilket skapade en obalans på den inre marknaden. År 2016 lanserades vitt snus, en produkt som liknar snus men saknar tobak. Tobakssnus och vitt snus har sitt ursprung i Sverige. Vitt snus har nyligen förbjudits i flera medlemsstater, som Belgien, Nederländerna och delar av Tyskland. EU har ännu inte tagit ställning till frågan om vitt snus, vilket gör framtiden för vitt snus oviss. Syftet med EU:s tobakspolitik och regleringar är att tobaksvaror inte ska vara tilltalande och attraktiva för unga. EU har som mål att vara en tobaksfri generation år 2040 enligt Europas plan mot cancer. Denna uppsats undersöker om ett nationellt förbud mot vitt snus strider mot den fria rörligheten för varor och hur en framtida reglering kan se ut.  Genom analys av tobaksvaror, tobaksdirektiv, svensk lagstiftning, ställningstagande från medlemsstater, EU:s inre marknad, fri rörlighet av varor och handelshinder har följande slutsatser framkommit. Eftersom Tobaksdirektivet är från 2014 är det möjligt att ett nytt tobaksdirektiv kommer införas inom en snar framtid. I ett nytt tobaksdirektiv borde vitt snus regleras, såvida inte ett separat direktiv skapas för tobaksfria nikotinprodukter. Tobakspolitiken tar alltmer sikte på nikotin, eftersom nikotin är den beroendeframkallande komponenten. Det är möjligt att vitt snus kategoriseras som snus och därmed omfattas av Sveriges undantag från snusförbudet. En sådan kategorisering kan utlösa diskussioner i andra medlemsstater och äventyra det svenska undantaget. Det är viktigt att identifiera varan vitt snus för att avgöra huruvida det kan regleras enligt befintliga regleringar för tobaksvaror eller om vitt snus är en egen vara som saknar regleringar. Vitt snus saknar harmoniseringsåtgärder, vilket ger medlemsstaterna utrymme att fastställa sina egna skyddsnivåer för vitt snus förutsatt att det inte strider mot den fria rörligheten av varor. Ett nationellt förbud mot vitt snus är ett handelshinder, då det begränsar vitt snus och skapar obalans på den inre marknaden. Dock kan ett sådant handelshinder motiveras av folkhälsoskäl enligt artikel 36 FEUF. Slutsatsen är att ett förbud mot vitt snus i nationell lagstiftning inte strider mot den fria rörligheten av varor, förutsatt att det är ett motiverat handelshinder som godkänns av EU. Framöver kan en reglering av vitt snus förväntas. / Snus was banned in the EU in 1992, However, Sweden was granted an exception from the ban in 1995 when Sweden joined the EU. The reason for the ban on snus was that some Member States had already banned snus in their national legislation, creating an imbalance in the internal market. Nicotine pouches, which are similar to snus, were introduced in 2016. The distinction between snus and nicotine pouches is that nicotine pouches do not contain tobacco. Both snus and nicotine pouches are Swedish products. However, nicotine pouches have recently been banned in Member States such as Belgium, the Netherlands and parts of Germany. The EU has not yet taken a position on the issue of nicotine pouches, making their future unpredictable. The aim of the EU's tobacco policy is to prevent tobacco products from being appealing and attractive to young people, with a target of achieving a tobacco-free generation by 2040. The thesis examines whether a national ban on nicotine pouches conflicts with the free movement of goods and what a future regulation might entail.  This thesis analyses the EU regulation of tobacco products and the Swedish legislation, as well as the position taken by Member States on the free movement of goods and trade barriers within the EU's internal market. It is expected that a new tobacco directive will be introduced in the near future, which will likely include regulations for nicotine pouches, unless a separate directive is created for tobacco-free nicotine products. Tobacco policy increasingly focuses on nicotine, as it is the addictive component. Nicotine pouches may be classified as snus due to their similar features, which means that nicotine pouches will be included in Sweden's exemption from the snus ban. It is possible that snus could then trigger discussions in other Member States and thus jeopardise the Swedish exemption. Classifying nicotine pouches as goods may determine whether banning them in national legislation would conflict with the free movement of goods. Nicotine pouches are not subject to harmonization measures. Therefore, Member States have the opportunity to determine their own levels of protection, as long as it does not conflict with the free movement of goods. A ban on nicotine pouches in national law is a barrier to trade under Article 34 TFEU because it restricts the product and creates an imbalance in the internal market. However, a trade barrier can be justified if it is justified on grounds of public health under Article 36 TFEU. Therefore, a national ban on nicotine pouches may be a justified trade barrier. The burden of proof for a justified trade barrier lies with the Member State, after which the EU approves it. The conclusion is that banning nicotine pouches in national legislation does not conflict with the free movement of goods, because a justified trade barrier should be approved by the EU. In the future, we may have to expect a harmonisation measure for the product nicotine pouches. / Le snus a été interdit dans l'UE en 1992. Cependant, la Suède a obtenu une exception à l'interdiction en 1995, lorsque la Suède a rejoint l'UE. La raison de l'interdiction du snus était que certains États membres l'avaient déjà interdit dans leur législation nationale, créant ainsi un déséquilibre au sein du marché intérieur. Les sachets de nicotine, similaires au snus, ont été introduits en 2016. La distinction entre le snus et les sachets de nicotine est que les sachets de nicotine ne contiennent pas de tabac. Les sachets de nicotine ont récemment été interdits dans des États membres comme la Belgique, les Pays-Bas et certaines parties de l'Allemagne. L'UE n'a pas encore pris position sur la question des sachets de nicotine, ce qui rend leur avenir imprévisible. L'objectif de la politique antitabac de l'UE est d'empêcher les produits du tabac d'être attrayants pour les jeunes, avec pour objectif d'atteindre une génération sans tabac d'ici 2040. La thèse examine si une interdiction nationale des sachets de nicotine est en conflit avec la libre circulation des marchandises et ce que pourrait impliquer une future réglementation.  Cette thèse analyse la réglementation de l'UE, la législation suédoise, la position prise par les États membres sur la libre circulation des marchandises et les barrières commerciales au sein du marché intérieur de l'UE. On s'attend à ce qu'une nouvelle directive sur le tabac soit introduite dans un avenir proche, qui comprendra probablement des réglementations sur les sachets de nicotine, à moins qu'une directive distincte ne soit créée pour les produits à base de nicotine sans tabac. La politique antitabac se concentre de plus en plus sur la nicotine, car c'est elle qui crée la dépendance. Les sachets de nicotine peuvent être classés comme snus en raison de leurs caractéristiques similaires et inclus dans l'exemption suédoise de l'interdiction du snus. Il est possible que le snus déclenche alors des discussions dans d'autres États membres et mette ainsi en péril l'exemption suédoise. Classer les sachets de nicotine comme marchandises peut déterminer si leur interdiction dans la législation nationale serait contraire à la libre circulation des marchandises. Les sachets de nicotine ne sont pas soumis aux mesures d'harmonisation au titre de l'article 114 du TFUE. Les États membres ont donc la possibilité de déterminer leurs propres niveaux de protection, pour autant que cela n'entre pas en conflit avec la libre circulation des marchandises. L'interdiction des sachets de nicotine dans la législation nationale constitue une barrière commerciale au sens de l'article 34 du TFUE, car elle restreint le produit et crée un déséquilibre sur le marché intérieur. Toutefois, une barrière commerciale peut être justifiée s’il est justifié par des raisons de santé publique au titre de l’article 36 du TFUE. Par conséquent, une interdiction nationale sur les sachets de nicotine pourrait constituer une barrière commerciale justifiée. La charge de la preuve d’une barrière commerciale justifiée incombe à l’État membre, après quoi l’UE l’approuve. La conclusion est que l'interdiction des sachets de nicotine dans la législation nationale n'est pas contraire à la libre circulation des marchandises, car une barrière commerciale justifiée devrait être approuvée par l'UE.