Vänerns stränder håller på att växa igen av buskar, träd och vass, detta hotar den biologiska mångfalden runt sjön Många vikar och sund täcks av vass och detta är en stor orsak till att de hotade arterna får svårt att överleva, möjliga orsaker till igenväxning är ökat kvävenedfall, markdeponerat kväve från jordbruk, minskad skötsel i form av bete eller slåtter samt reglering av vattenståndet i sjön. Många arter kräver en öppen solbelyst miljö för sin överlevnad, så även Liten myrlejonslända (Myrmeleon bore) som kan fungera som en indikator för hög biologisk mångfald. Syftet med denna rapport är att ge en bild av vilka faktorer i naturen som gynnar liten myrlejonslända. Detta för att eventuellt kunna bidra med underlag vid vidare arbete med restaurering av Vänerns stränder och omgivande mark. Liten myrlejonslända föredrar torra väl solexponerade sandslänter i söderläge där den finns en bit upp från strandkanten. Inventeringen av larver av Liten myrlejonslända på stränder gjordes med hjälp av linjetransekter med 2 meters mellanrum, där man räknar fångstgroparna som byggs av myrlejonsländans larver. De miljövariabler som mättes i undersökningen för att kunna se ett eventuellt samband med förekomsten av Liten myrlejonslända var trädtäthet, väderstreck på stranden, avstånd till annan strand med förekomst av Liten myrlejonslända, kornstorlek, lutningen av stranden, andel blottad sand på stranden, andel vegetation på stranden samt förekomst av tall i strandområdet. Analysen visar att den viktigaste förklaringsfaktorn för förekomst av Liten myrlejonslända är närhet till annan strand där det förekommer Liten myrlejonslända. Som förklaringar till variationer i tätheten hos Liten myrlejonslända finns sluttning på stranden främst följt av andelen blottad sand på stranden. / The beaches of Lake Vänern in Sweden are in a stage of being overgrown by bushes, trees and reeds. Today many of the bays and channels are covered with reeds, and this is one of the main reasons for the loss of species around the beaches of Lake Vänern. Causes that may be affecting, for example, increased nitrogen deposition, increased amounts of ground deposited agricultural nitrogen, reduced maintenance in the form of grazing or mowing, and also the fact that the water levels are being regulated in the lake which reduces the natural fluctuations that may otherwise contribute to a more open beach environment. Many species are dependent of an open sunlit area for their survival and amongst them is the small antlion (Myrmeleon bore), who can serve as an indicator species for the biodiversity of an area. The purpose of this report is to provide a frame of what factors in nature that favors small antlion. This is to possibly provide a basis for further work on the restoration of the shores of Lake Vänern and surrounding land. The small antlion prefers dry, well sunlit sand slopes, where it can be found somewhat uphill from the shoreline. The inventory of larvae of small antlion on beaches were made using line transects with 2 meter intervals, from where the conical traps built by the antlions where counted. The environment variables that were measured in the survey in order to see a possible link with the presence of small antlion was tree density, cardinal on the beach, distance to another beach with the presence of small myrlejonslända, grain size, the slope of the beach, proportion exposed sand on the beach, proportion of vegetation on the beach and the presence of pine in the beach area. The analysis shows that the most important explanatory factor for the occurrence of small antlions is proximity to another beach where there are small antlions. As explanations for variations in the density of small antlions, slope of the beach was number one followed by the proportion of bare sand on the beach.

No description available.

I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier.   Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ. Av dessa stödinsatser är vissa inkluderande där man anpassar miljön och undervisningen i klassrummet för att passa eleverna, medan andra är exkluderande där elever plockas ut och särskiljs med grund av kunskaper och diagnoser.   Det har gjorts flera landsomfattande studier gällande stödinsatser och åtgärdsprogram. Dessa har inbegripit hela mångfalden av elever i behov av stöd och inte bara de med en ADHD-problematik. Trots dessa skillnader är mina resultat mycket lika de tidigare studierna.

The aim of thesis was to, through a action research study and through individual interviews with five students, clarify their perspective on educational assistance in high school. The study shows that students prefer teaching in small groups outside of regular whole class because it gives the them access to the factors they consider crucial for a functioning support-time whit a skilled and dedicated teatcher, in a calm and safe environment. Moreover, the students claim the importance of technical equipment especially in the Swedish subject, but also in other subjects. Today the educational assistance varies from an outside-the-class teaching situation to a whole-class situation with teacher support as well as technicaal equipment. When the student were asked to describe the cinditions under which studies can be conducted with the whole class they tried to imitate the learning environment they have in a small group. The Students´aspirations are achievable with the right economic resources, but unfortunately the financial resources of the   school are limited.

<p>Syftet med vår studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska, engelska eller matematik som får sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade då de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den här studien olika dimensioner av delaktighet, nämligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). Något som vi ytterligare ville ta reda på var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lättast och svårast kunde hänföras.</p><p> Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua sex elever i årskurs nio. Som analysmetod använde vi oss av en hermeneutisk ansats.</p><p> Upplevelserna av inkludering i helklassen avseende uppgiftsorienterad delaktighet visade sig vara svår att uppnå. Detta syntes ha sin grund i dels svårigheten med att förstå det innehåll som behandlades på grund av uppgifternas svårighetsgrad, dels hjälpen från läraren som upplevdes som bristfällig samt hur felsägningar mottogs av klasskamraterna. Beträffande resultaten som hade med social delaktighet att göra, visade sig elevernas delaktighet och därmed upplevelserna av inkludering vara hög då elevernas umgänge varken under skoltid eller på fritiden var begränsat till enbart en grupp av individer, utan eleverna umgicks med både kamrater från den lilla gruppen, helklassen samt med elever från andra klasser och skolor. Inom delaktighetsdimensionen upplevd tillhörighet, där fokus läggs på självbilden, visade några av elevernas upplevelser, utifrån deras egen uppfattning om sig själva, på att eleverna upplevde sig tryggare och mer självsäkra i helklass efter att ha börjat i liten grupp. Placeringen i liten grupp visade sig även, utifrån elevernas upplevelse av andra elevers föreställningar om dem, hota självbilden av att vara en vanlig elev och därmed tillhörigheten till helklassen. För att hantera detta vanliggjorde några av eleverna sin placering i den lilla gruppen och därigenom sig själva. Utifrån dessa resultat kunde elevernas upplevelser av inkludering lättast placeras inom social delaktighet och svårast inom uppgiftsorienterad delaktighet.</p>

<p>Mobila applikationer har under senare år fått ett allt större användningsområde. En typ av applikation som blir allt populärare är mobila kartapplikationer. Denna uppsats belyser problematik kring mobila kartapplikationer och den brist som idag råder i fråga om att skapa gränssnitt med bra användbarhet till denna typ av applikationer. Uppsatsen identifierar och undersöker interaktionselement som används i två befintliga mobila kartapplikationer genom en kvalitativ studie. En inledande studie genomfördes för att identifiera interaktionselement i två befintliga mobila kartapplikationer; Yahoo! Go och Eniros mobila karttjänst.  Kartapplikationerna testades i en emulator för mobiltelefon av mindre modell eftersom det ansågs vara svårare att uppnå bra användbarhet desto mindre skärmytan i enheten är. Utifrån teori inom området kategoriserades interaktionselement in i fyra områden. Områdena var: navigering, innehåll, layout och feedback. Teorin sammanfattades i en teoretisk referensram. Undersökningen återkopplade även till användbarhet då det i uppsatsens syfte ingick att lyfta fram designriktlinjer, som utifrån användares perspektiv kan göra mobila kartapplikationer mer lätthanterliga. I studien samlades data in genom ett uppgiftsbaserat test där respondenterna uppmanades att tänka högt i syfte att fånga deras känslor kring gränssnittens olika interaktionselement. Det uppgiftsbaserade testet följdes av en intervju, där frågor som återkopplade till interaktionselement och användbarhet i de testade gränssnitten ställdes. Intervjun återkopplade även till de problem och kommentarer som respondenterna yttrat under testet. Resultatet av observationen och intervjuerna analyserades och ställdes mot den teoretiska referensramen och slutsatser kunde dras för hur olika interaktionselement påverkar i fråga om användbarhet i mobila kartapplikationer. De slutsatserna som kunde härledas var bland annat att scroll bör undvikas och att på vilket sätt knappsatsen utnyttjas av systemet påverkar användbarhet. Slutsatserna sammanställdes och presenterades som riktlinjer för att uppnå en högre användbarhet i mobila kartapplikationer.</p>

Syftet med vår studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska, engelska eller matematik som får sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade då de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den här studien olika dimensioner av delaktighet, nämligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). Något som vi ytterligare ville ta reda på var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lättast och svårast kunde hänföras. Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua sex elever i årskurs nio. Som analysmetod använde vi oss av en hermeneutisk ansats. Upplevelserna av inkludering i helklassen avseende uppgiftsorienterad delaktighet visade sig vara svår att uppnå. Detta syntes ha sin grund i dels svårigheten med att förstå det innehåll som behandlades på grund av uppgifternas svårighetsgrad, dels hjälpen från läraren som upplevdes som bristfällig samt hur felsägningar mottogs av klasskamraterna. Beträffande resultaten som hade med social delaktighet att göra, visade sig elevernas delaktighet och därmed upplevelserna av inkludering vara hög då elevernas umgänge varken under skoltid eller på fritiden var begränsat till enbart en grupp av individer, utan eleverna umgicks med både kamrater från den lilla gruppen, helklassen samt med elever från andra klasser och skolor. Inom delaktighetsdimensionen upplevd tillhörighet, där fokus läggs på självbilden, visade några av elevernas upplevelser, utifrån deras egen uppfattning om sig själva, på att eleverna upplevde sig tryggare och mer självsäkra i helklass efter att ha börjat i liten grupp. Placeringen i liten grupp visade sig även, utifrån elevernas upplevelse av andra elevers föreställningar om dem, hota självbilden av att vara en vanlig elev och därmed tillhörigheten till helklassen. För att hantera detta vanliggjorde några av eleverna sin placering i den lilla gruppen och därigenom sig själva. Utifrån dessa resultat kunde elevernas upplevelser av inkludering lättast placeras inom social delaktighet och svårast inom uppgiftsorienterad delaktighet.

The purpose of this study is to portray conflict managing associated with children in a small class and what problems they may face each day at school. What types of conflicts and what consequences do teachers practice? This study is based on these following questions: Is there any difference for solving/measure for students with psychosocial problems or ADHD in a conflict or does teachers still works with the same methods? What types of conflict solving does schools use? What is important to consider with students in a small class who has psychosocial problems and ADHD to prevent conflicts? Summary: To answer my questions in this study, I´ve used qualitative methods, interviews and observations. I have used my cellphone for recording the interviews so that all content from the informers are accurate. My theoretical points concerns on having strict rules both inside and outside the classroom. Teachers in school use first one method in conflict solving, a need based approach, which means that teachers first listens to the involved students and interacts thereafter. Every school in Sweden has a document called Plan for equal treatment, which guides teachers on how to deal with conflicts. They also use other rapports such as arrangement plan and incident rapport. The conclusion of my study is that children with psychosocial problems do feel better harmony with strict rules. They need guidance and goals so they know what to do and what is expected of them. If the rules bend, it is more likely that conflicts and other disorder in the classroom emerges.

Mobila applikationer har under senare år fått ett allt större användningsområde. En typ av applikation som blir allt populärare är mobila kartapplikationer. Denna uppsats belyser problematik kring mobila kartapplikationer och den brist som idag råder i fråga om att skapa gränssnitt med bra användbarhet till denna typ av applikationer. Uppsatsen identifierar och undersöker interaktionselement som används i två befintliga mobila kartapplikationer genom en kvalitativ studie. En inledande studie genomfördes för att identifiera interaktionselement i två befintliga mobila kartapplikationer; Yahoo! Go och Eniros mobila karttjänst.  Kartapplikationerna testades i en emulator för mobiltelefon av mindre modell eftersom det ansågs vara svårare att uppnå bra användbarhet desto mindre skärmytan i enheten är. Utifrån teori inom området kategoriserades interaktionselement in i fyra områden. Områdena var: navigering, innehåll, layout och feedback. Teorin sammanfattades i en teoretisk referensram. Undersökningen återkopplade även till användbarhet då det i uppsatsens syfte ingick att lyfta fram designriktlinjer, som utifrån användares perspektiv kan göra mobila kartapplikationer mer lätthanterliga. I studien samlades data in genom ett uppgiftsbaserat test där respondenterna uppmanades att tänka högt i syfte att fånga deras känslor kring gränssnittens olika interaktionselement. Det uppgiftsbaserade testet följdes av en intervju, där frågor som återkopplade till interaktionselement och användbarhet i de testade gränssnitten ställdes. Intervjun återkopplade även till de problem och kommentarer som respondenterna yttrat under testet. Resultatet av observationen och intervjuerna analyserades och ställdes mot den teoretiska referensramen och slutsatser kunde dras för hur olika interaktionselement påverkar i fråga om användbarhet i mobila kartapplikationer. De slutsatserna som kunde härledas var bland annat att scroll bör undvikas och att på vilket sätt knappsatsen utnyttjas av systemet påverkar användbarhet. Slutsatserna sammanställdes och presenterades som riktlinjer för att uppnå en högre användbarhet i mobila kartapplikationer.

Richard Strauss (1864–1949) var en av de mest tongivande kompositörerna och dirigenterna under sin mycket långa och framgångsrika karriär. Hans oboekonsert, skriven 1945–1946, var ett av de sista stycken han komponerade och har sedan blivit ett mycket viktigt verk i oboerepertoaren. Kompositionen är både vacker och utmanande och spelas ofta både på konserter och i sökningssammanhang. Syftet med detta examensarbete var att genom analys av första satsen och analys av en inspelning av ett tidigare eget framförande få en bättre förståelse för stycket för att kunna förbättra framtida framföranden av det. Resultatet blev en djupare insikt i verkets uppbyggnad, en förståelse för vad som kan utvecklas i ett framförande av konserten och hur detta kan åstadkommas. / <p>Medverkande:</p><p>Victor Sjögren, Oboe</p><p>Asuka Nakamura, Piano</p>