• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1217
  • 3
  • 2
  • Tagged with
  • 1222
  • 990
  • 933
  • 561
  • 537
  • 248
  • 234
  • 212
  • 208
  • 162
  • 159
  • 154
  • 140
  • 138
  • 134
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
221

Följden av långvarig smärta i det dagliga livets aktiviteter

Johansson, Maria, Löf, Sofia January 2006 (has links)
<p>För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ. Kvinnor blir ofta mer begränsade i sitt aktivitetsutförande än män av långvarig smärta, liknade gäller även mellan åldersgrupperna där yngre personer blir mindre påverkade än de äldre. Arbetande kvinnor mår allmänt bättre än icke arbetande kvinnor med långvarig smärta. Hur stor aktivitetsbegränsningen blir beror bland annat på vilken sorts aktivitetsmönster dessa människor ta till sig och om de kan acceptera smärtan.</p>
222

Betydelsen och användningen av Klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) inom arbetsterapi : en systematisk litteraturstudie

Strömberg, Martin, Pettersson, Viktor January 2008 (has links)
Den här uppsatsen var en genomgång av litteratur som publicerats mellan 2005 till mars 2008 rörande ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) i förhållande till arbetsterapi. ICF är en klassifikation som anses vara användbar inom rehabilitering och arbetsterapi. Syftet med studien var att redogöra för den senaste vetenskapliga litteraturens beskrivningar om betydelsen och användningen av ICF inom arbetsterapi. Frågeställningarna var inriktade mot hur ICF använts inom olika områden, vilka faktorer som påverkar användningen, vilka metoder som kan utnyttjas för att öka användning samt kritik och utvecklingsmöjligheter för ICF. En systematisk litteraturstudie genomfördes med sökningar i olika databaser och 13 artiklar inkluderas efter urvalsprocessen. Artiklarna analyserades först utifrån frågeställningarna med hjälp av en mall. Under de teman som togs fram utifrån frågeställningarna identifierades ett antal skiljda kategorier där vissa teman innehöll flera kategorier och vissa teman endast en kategori. ICF kan användas i arbetsterapeutisk forskning och praxis i många olika syften bl.a. för identifiering av olika faktorer som t ex hinder eller funktionsproblem. Låg kunskapsnivå, otillräckliga resurser och ont om tid bidrog till att ICF inte används. Effektivare utbildningsmetoder och lättillgänglig information skulle således bidra till ökad användning. Ur arbetsterapeutisk synvinkel gavs både positiv och negativ kritik och till följd av detta anser många att ICF behövde utvecklas för att bättre passa arbetsterapi. Större delen av resultatet bekräftade de fynd som tidigare forskning presenterat. Slutsatsen var att mer information och utbildning var det första steget för att på sikt öka användandet av ICF i arbetsterapi.
223

Effekter av olika behandlingsmetoder för personer med afasi : En systematisk litteraturstudie

Martinsson, Åsa, Myrin, Karin January 2008 (has links)
I Sverige drabbas varje år ungefär 12 000 personer av afasi och av dessa är cirka 35 % i yrkesverksam ålder. Afasi är en samlingsbeteckning för skador som drabbar språkförmågan. Dessa skador kan medföra olika konsekvenser för individen och de kan påverka kommunikationen i livet och vardagens aktiviteter. I arbetsterapeutens roll, ingår det att hjälpa den som har drabbats av afasi att hitta strategier och möjligheter för att klara sig i vardagen, därför behövs kunskap om behandlingsmetoder för personer med afasi. Generellt syftar behandling vid afasi till att förbättra språkförmågan. Syftet med uppsatsen är att undersöka olika behandlingsmetoder som används för vuxna personer med afasi samt att se vilka effekter de olika behandlingsmetoderna kan ge. En systematisk litteraturstudie genomfördes med en sökning i databaserna Amed, Cinahl och Medline. De tio artiklar som inkluderades kvalitetsbedömdes och analyserades. För att skapa en tydlig struktur i resultatet användes domänerna funktion och delaktighet från ”Living with Aphasia: Framework for Outcome Measurement (A-FROM). Resultatet visade att de undersökta behandlingsmetoderna hade positiva effekter. På funktionsnivå visades detta genom att olika delar av språkfunktionen förbättrades. Effekter fanns även på delaktighetsnivå, eftersom personerna genom behandling ökade sin kommunikationsförmåga i vardagen. Ytterligare forskning och fördjupning i ämnet är nödvändig för att ta reda på individens upplevelser av behandling samt hur denna kunskap skulle kunna tillämpas i vardagen.
224

Omvårdnadsdokumentation : mer än bara ord

Liljekvist Korhonen, Pernilla, Persson, Lars January 2009 (has links)
Bakgrund: Dokumentation innebär sammanställning av skriftliga underlag om ett visst objekt och/eller situation. Tydliga lagar styr sjuksköterskas dokumentationsplikt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa erfarenheter och upplevelser av sjuksköterskans dokumentation. Metod: Denna allmänna litteraturstudie med mixad design baserades på ett induktivt arbetssätt med systematisk ansats. Tolv relevanta artiklar hittades i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Dokumentationen är ett underlag för omvårdnadsprocessen och stimulerar samarbete och informationsöverföring. Sjuksköterskans dokumentation påverkas av teknisk och språklig kunskap samt förståelse av planerade och utförda omvårdnadsåtgärder. Brister framkom också med att allt inte dokumenterades och detta innebar att viktig information kunde gå förlorad. Diskussion: Det är svårt att se legitima orsaker till bristande dokumentation. Kunskaper som krävs är inte svåra att införskaffa och tidsbrist är inte en godtagbar anledning till bristande dokumentation. Det som utförts eller planeras att utföras, av en sjuksköterska måste ofrånkomligen dokumenteras. Det ena blir inte komplett utan det andra. Synen på ändamålet med omvårdnadsdokumentationen och kunskap om teorierna bakom omvårdnadsbegreppen är det som styr hur bra dokumentationen blir. Slutsats: Omvårdnadsdokumentationen måste utvecklas och förbättras. Sjuksköterskor måste våga kritisera andras och diskutera sin egen dokumentation.
225

Följden av långvarig smärta i det dagliga livets aktiviteter

Johansson, Maria, Löf, Sofia January 2006 (has links)
För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ. Kvinnor blir ofta mer begränsade i sitt aktivitetsutförande än män av långvarig smärta, liknade gäller även mellan åldersgrupperna där yngre personer blir mindre påverkade än de äldre. Arbetande kvinnor mår allmänt bättre än icke arbetande kvinnor med långvarig smärta. Hur stor aktivitetsbegränsningen blir beror bland annat på vilken sorts aktivitetsmönster dessa människor ta till sig och om de kan acceptera smärtan.
226

Omvårdnad, bemötande och förståelse för personer med demenssjukdom och ett kävande beteende fokuserat på aggressivitet

Johansson, Anette, Kvarnlöf, Marlene January 2008 (has links)
Enligt litteraturen var det viktigt att ge stöd och handledning till de som vårdar den sjuke. För att kunna hjälpa individer med demens och ett aggressivt beteende krävdes att personalen förstod orsaken till BPSD. För att få en bredare förståelse var det viktigt att studera reflektioner och erfarenheter, hur man hanterade problematiska situationer som aggressivt beteende. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva omvårdnaden av personer med BPSD, med fokus på aggressivitet. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar i form av primärkällor och sekundärkällor, vilka hittades genom litteratursökning i referensdatabaserna Cinahl och PubMed. För att analysera litteraturen användes kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier. Resultatet åskådliggjorde vikten av adekvat utbildning hos vårdpersonal. För att på ett professionellt och empatiskt sätt kunna hantera och bemöta vårdtagare med demens, som uppvisade ett aggressivt beteende. Dessutom var förhållningssätt och handlingsplan viktiga aspekter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Resultatet visade att personal hade olika förhållningssätt i mötet med den demente i vissa omvårdnadssituationer. Det kunde i många fall vara den utlösande faktorn till ett aggressivt och agiterat beteende. Genom att ha en god coping förmåga så kunde man se det aggressiva beteendet som en naturlig reaktion hos den demente utifrån den dementes kaotiska livsvärld. Resultatet påvisade att olika interventioner var att föredra framför farmakologisk behandling. Resultatet synliggjorde att olika miljöer med många varierande intryck skapade stress som resulterade till aggressivitet och agitation hos den demente. Vår studies slutsats visade att ett mellanmänskligt samspel var bekräftande för både vårdpersonal och den demente.
227

Följsamhet av basala hygienrutiner bland hälso- och sjukvårdspersonal : - en litteraturöversikt

Rönntoft, Sophie, Hansson, Mari January 2011 (has links)
Bakgrund: Vikten av hygienrutiner upptäcktes redan på 1800-talet.Vårdrelaterade infektioner är än idag ett stort problem. Syfte: Att belysa vilkafaktorer som påverkar följsamheten av basala hygienrutiner bland hälso- ochsjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 kvalitativa ochkvantitativa vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databasernaPubMed och Cinahl. De utvalda artiklarna analyserades med hjälp av manifestinnehållsanalys. Resultat: Det visade sig att hälso- och sjukvårdspersonalinte alltid följde riktlinjerna för hygienrutiner. Det framkom att stress, brist påkunskap, tillgång till hygienprodukter var några av faktorerna som påverkadeföljsamheten. För att öka följsamheten användes olika typer av utbildning ochfeedback. Diskussion: Vad är det som gör att det är svårt att följa de basalahygienrutinerna? Är det så att sjukvårdspersonal faktiskt tror att de följer rutinerpå ett korrekt sätt och därför inte ändrar sitt beteende? Slutsats: Information,praktiska övningar samt feedback behövde införas kontinuerligt för att uppnå godeffekt.
228

Fysisk aktivitets inverkan på depressiva symptom hos vuxna individer som lider av egentlig depression : En litteraturöversikt

Persson, Carl, Torvmo, Niklas January 2015 (has links)
Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och är bland samhällets vanligaste ochmest kostsamma åkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för människors depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan på depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt ämnade belysa fysisk aktivitetsinverkan på depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanställdessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan på depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos. Ett sekundärt resultat framkom även, där fysisk aktivitetvisade sig ha olika effekt på ett antal hälsorelaterade variabler. Diskussion: Oavsett typ avintervention, tydde resultatet på att depression kan reduceras så länge patienten fick någontyp av insats. Sjuksköterskan bör se fysisk aktivitet som en tillgång i den holistiska vården avdepressionspatienter. Slutsats: Patienter med depressionsdiagnos finns inom allavårdinstanser och allmänsjuksköterskan kan med tydliga riktlinjer få ett verktyg för att utökainsatserna för patientgruppen. Fysisk aktivitet bör inte ses som en universalkur, men hos enmajoritet kan det ha en positiv effekt för depression.
229

Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta preventivt mot smittspridning av MRSA : -En Litteraturöversikt

Löfhaugen, Moa, Dalaba, Helin January 2015 (has links)
Introduktion och bakgrund: Methicillinresistenta staphylokockus aureus finns över hela världen och sprids på både sjukhus och i samhället. Sjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvård bör vara medvetna om att det förekommer multiresistenta bakterier och ska därför arbeta preventivt mot smittspridning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter att arbeta preventivt mot MRSA-smittspridning i sjukhusmiljö. Metod: Litteraturöversikten hade sin utgångspunkt från det valda ämnesområdet. Artikelsökningarna genomfördes i vedertagna databaser som till exempel PubMed och Cinahl. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet efter noggrann kvalitetsgranskning och genomgång. Resultat: Områden som identifierades i resultatet var kunskap, basal hygien och kommunikation. Under dessa områdens belystes hinder, möjligheter och erfarenheter av att arbeta preventivt mot smittspridning av MRSA. Diskussion: Det behövs mer kunskap hos sjuksköterskor angående MRSA, vad det är och hur det preventiva arbetet bör gå till. Följsamheten till basalhygien varierar och tiden kan vara ett hinder till följsamhet. Bristande kommunikation uppgavs som en av de faktorer som försvårade det preventiva arbetet. Slutsats: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta preventivt mot MRSA smittspridning i sjukhusmiljö. Om sjuksköterskan har mer kunskap gällande MRSA skulle smittspridningen kunna minska ute i den kliniska verksamheten vilket skulle gagna patientsäkerheten. Bättre kommunikation, mer utbildning samt lägre arbetsbelastning kanske kan vara ett sätt att förbättra det preventiva arbetet mot smittspridning av MRSA.
230

Sjuksköterskans upplevelser av omvårdnaden kring kvinnor utsatta för våld i nära relationer : En litteraturöversikt

Todal, Kristin, Helgesson Niiranen, Johanna January 2015 (has links)
Bakgrund: Våld i nära relationer var ett globalt folkhälsoproblem. Drygt fyra av fem kvinnor i Sverige har upplevt någon typ av våld. Dessa kvinnor upplevde ofta skam i kontakten med sjukvården där sjuksköterskor upplevts dömande och respektlösa. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden kring kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Litteraturöversikt med elva vetenskapliga artiklar sökta i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Mötet med våldsutsatta kvinnor gav sjuksköterskor varierande reaktioner som frustration och maktlöshet. Vissa hade svårt att sätta professionella gränser. Mörkertalet var stort och kunde bero på skam hos kvinnan. Stor efterfrågan på bättre arbetsrutiner, utbildning och resurser. Vissa sjuksköterskor frågade aldrig om våld, andra ansåg det obligatoriskt. De betonade vikten av stöd och samarbete mellan professioner i vårdkedjan. Diskussion: Sjuksköterskors utbildningsnivå av omvårdnaden kring våldsutsatta kvinnor var låg. Detta ingick inte i grundutbildningen trots att kunskap kunde leda till förbättrad omvårdnad av kvinnan. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor som svår och behovet av ytterligare utbildning, arbetsrutiner och resurser var stor.

Page generated in 0.0963 seconds