Stress och utmattningssyndrom är två stora problemområden i dagens sjukvård. Problemen har under de senaste årtiondena ökat markant, och är den främsta orsaken till sjukskrivning. Hög arbetsbelastning, höga krav och stort ansvar placerar sjuksköterskor i riskzon för att drabbas. Syftet med studien var att identifiera faktorer som kan innebära risk för stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt, där aktuell forskning söktes i två databaser samt genom manuell sökning. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av granskningsmallar och 19 artiklar  togs vidare för analys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Arbetsrelaterade faktorer, personliga faktorer samt mentala faktorer. Resultatet visade att hög arbetsbelastning, val av arbetsplats, brister i arbetsmiljön, organisatoriska problem samt omständigheter kring patienterna var arbetsrelaterade faktorer som kunde innebära risk för stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. Personliga faktorer som framkom var ålder, kön samt olika faktorer i privatlivet. De mentala faktorer som framkom var psykisk ohälsa samt stort ansvar och höga krav i arbetet som sjuksköterska. Slutsatsen var att eftersom problematiken fortsätter att öka bör riskfaktorer identifieras så ett preventivt arbete kan fortskrida.

Bakgrund: För att en person ska få tillbaka bästa möjliga funktionsförmåga efter en stroke är det viktigt med rehabiliteringsinsatser, vilket skapar större chanser för patienten att få ett så självständigt liv som möjligt. När patienten påbörjar rehabilitering efter insjuknandet i stroke kan det ske på sjukhus och i personens hem men även andra platser kan vara aktuella. Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har under rehabiliteringsperioden för personer som har drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt och sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsykINFO och Medline. Resultat:  Studien visade att sjukhusmiljön hjälpte deltagarna att lära sig strategier för att kunna hantera hinder i vardagen och att berika miljön på sjukhus ökade aktivitetsnivån hos deltagarna. Det framkommer även i en jämförelse mellan tre strokeenheter att den fysiska miljön både hindrade och stöttade rehabiliteringen. Rehabilitering i hemmiljön fick deltagarna att inse vad de behövde träna, kunde sätta egna mål och inse sina kroppsliga begränsningar. Det framkom även att hemmiljön ansågs vara mer realistisk än sjukhusmiljön, medan en studie visade att deltagarna tyckte att rehabilitering i sjukhus och i hemmiljö var likvärdig. Slutsats: Studien tyder på att den fysiska miljön har betydelse under rehabiliteringsperioden för patienter som drabbats av stroke samt att det behövs mer forskning inom detta ämne.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Diagnos och behandling av bröstcancer förändrar stora delar av kvinnans liv, vilket kan vara ett hot mot sexualitet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats, av tretton kvalitativa artiklar vilka söktes i CINAHL och Medline. Artiklar analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Första huvudtemat var en fysiskt förändrad kropp med subtemana kroppen och sexualitet samt sexuell aktivitet. Det andra huvudtemat var känslomässiga hot mot sexualitet med subtemana att vara främmande för sin kropp, att förlora en del av kroppen samt rädsla och oro. Det tredje huvudtemat var att avvika från kvinnonormen med subtemana att vara kvinnan i förhållandet samt kultur och tabu. Slutsatser: Kvinnorna upplevde både positiva och negativa förändringar fysiskt, psykiskt och socialt i samband med bröstcancerdiagnos och behandling, vilket påverkade sexualiteten. Utmärkande fynd var bröstkirurgins påverkan på kroppsbild och självkänsla, vilket påverkade sexualiteten. Biverkningarna ledde till minskad frekvens av sexuell aktivitet. Forskning kring kvinnors informationsbehov samt vårdpersonalens tillvägagångssätt för dialog av tabubelagda ämnen krävs för att stötta kvinnors upplevda problem med sexualitet efter bröstcancerdiagnos. Framtida forskning bör även tänka utanför den heterosexuella normen. / Title: Women’s experience of their sexuality living with breast cancer – a literature review. Introduction: Breast cancer is the most common cancer among women in the world. Diagnosis and breast cancer treatment alters women’s lives, which could be a threat to her sexuality. Aim: To describe women’s experience of their sexuality after being affected by breast cancer. Methods: Literature review with an inductive approach. Thirteen qualitative articles were found in databases CINAHL and Medline. Friberg’s five step model was used to analyse. Results: The first main theme was a physically altered body with the subthemes body and sexuality and body and sexual activity. The other main theme was emotional threats to sexuality with the subthemes a foreign body, losing a part of the body and fear and anxiety. The third main theme was to deviate from the female norm with the subthemes being women in a relationship and culture and taboo. Conclusions: Women experienced positive and negative changes physically, mentally and socially as a result of breast cancer diagnosis and treatment, which effected their sexuality. Distinctive findings were breast surgery’s influence on women’s body image and self-esteem, which effected sexuality. The side effects from treatment affected the body and led to a decrease in frequency of sexual activities. Research of women's information needs and nurse’s approach to dialogue of taboo subjects is required to support women's perceived problems with sexuality within breast cancer diagnosis. Future research should also think outside the heterosexual norm.

Bakgrund: Depression är en allt vanligare sjukdom som drabbar upp till 20% av befolkningen. Olika grader av depression förekommer och lätt till medelsvår depression kan behandlas med fysisk aktivitet. Som sjuksköterska kan fysisk aktivitet ordineras och följsamheten ser olika ut. Syftet med denna studie var att beskriva vad deprimerade personer upplevde som hindrande och främjande till fysisk aktivitet. Metoden var en litteraturöversikt med analys av tio kvalitativa artiklar. Resultatet har analyserats utifrån Fribergs fem stegs analys. Resultat som framkom var hur viktigt det var att få behålla autonomi och uppleva stöd samt upplevelsen av psykiska och fysiska framsteg men även olika hinder för fysik aktivitet.  Slutsats: Personer med depression behöver en individuellt anpassad ordination av fysisk aktivitet för att kunna fullfölja och det kan sjuksköterskan erbjuda genom att förhålla sig till personen utifrån personcentrerat förhållningssätt.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att föräldrar till barn med diabetes typ 1 känner känslor som hjälplöshet, stress och ett stort ansvar över att vårda sitt barn. Vardagen blir förändrad och föräldrarna upplever minskad flexibilitet och spontanitet i relation till barnets diabetes. Syftet: Syfte är att beskriva hur sjuksköterskan kan vägleda och stödja föräldrar utifrån deras upplevelser av att ha barn med diabetes typ 1. Metod: Studien är en litteraturöversikt, vilket innebär att data samlats genom att söka och granska tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar på att föräldrar till barn med diabetes typ 1 är i behov av stöd, speciellt under den första tiden efter barnets diagnos. Studien presenterar stöd och behandlingsalternativ som har visat sig ha en positiv effekt hos föräldrarna angående stress och oro. Föräldrar som fått stöd under den första tiden när barnet fått sin diagnos har en visat sig ha en större chans att ta hand om sitt barn och sig själva utan att drabbas av stressproblematik och ökad flexibilitet i vardagen.

Bakgrund: Ätstörningar är ett växande problem som kan leda till dödsfall. Anledningen till ökningen kan bero på användning av sociala medier. Ätstörningar drabbar oftast unga kvinnor men förekommer hos män och kvinnor i olika åldrar. Det kan ta lång tid innan personer med ätstörningar söker vård på grund av bristande sjukdomsinsikt. De känner ofta skam och att ingen förstår dem. Primärvården är oftast den första kontakten med sjukvården och där bör symtomen upptäckas för att patienten ska få rätt vård. Det första mötet med vården kan vara avgörande för tillfrisknandet. Syfte: Att beskriva hur personer med ätstörning upplever bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården samt att belysa sociala mediers inverkan på ätstörningar. Metod: En litteraturöversikt som är grundad på 17 artiklar. Resultat: God kunskap från vårdpersonalen gav tillit. Dömande som värderande kommentarer om utseende och vikt och förminskande bemötande upplevdes negativt, medan empati, medlidande och uppmuntring hjälpte. Det var viktigt att sjuksköterskor satte tydliga regler, men samtidigt var förstående och hade en öppen dialog. Det fanns ett samband mellan användning av sociala medier och ätstörningar. Bild- och videobaserade sociala medier var mest förknippade med ätstörningssymtom. Slutsats: Bra bemötande samt kunskap hos vårdpersonalen är avgörande för att personer med ätstörningar ska känna sig tryggare. Personer med hög användning av sociala medier kan ha en ökad risk att insjukna i ätstörningar.

Bakgrund: Spridning av resistenta bakterier inom vården bidrar till svårbehandlade vårdrelaterade infektioner och vidareutveckling av antibiotikaresistens. Detta är ett globalt problem avseende vårdbelastning, samhällskostnader och onödigt lidande. I vårdsituationer upplever patienter att bristande kunskap, osäkerhet och rädsla från vårdpersonal är påfrestande. I sjuksköterskans arbete finns ett ansvar att arbeta patientsäkert och följa riktlinjer för att motverka att patienter riskerar eller drabbas av vårdskada. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att förhindra spridning av resistenta bakterier. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Sökningar har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Fyra huvudteman framkom av resultatet som upplevs påverka förebyggandet av smittspridning av resistenta bakterier. Ledarskapets betydelse upplevs ha en roll avseende samverkan i team och ansvarstagande på personal, organisation och politisk nivå. Kunskap och erfarenhet har en inverkan på utförande och säkerhet i vårdarbetet. Förhållningssättet till smittspridning av resistenta bakterier upplevs vara betydande för ansvarstagande och följsamhet av riktlinjer. Arbetsmiljöns inverkan är betydande då stress, hög arbetsbelastning och bristfällig utformning av arbetsplatsen anses försvåra följsamhet av riktlinjer. Slutsats: Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete kring smittspridning behöver uppmärksammas, detta för att främja patientsäkerheten och skapa en trygg och säker vård för både patienter och vårdpersonal.

Sexuella trakasserier är ett världsomfattande problem som delas in i verbala, icke verbala och fysiska trakasserier. Att utsättas för sexuella trakasserier kan upplevas traumatiskt och resultera i långvarigt fysiskt men även psykiskt lidande. Sexuella trakasserier är en subjektiv upplevelse, och det är enbart den som blivit utsatt som avgör om denne blivit trakasserad eller ej. I den vårdande relationen befinner sig patienten i en beroendesituation gentemot sjuksköterskan och att som sjuksköterska uppleva och agera utifrån negativa känslor till följd av ett opassande beteende från en patient skulle därför kunna uppfattas som oprofessionellt. Det är vanligt att hierarki förekommer inom vården. Sexuella trakasserier kan påträffas inom alla professionsgrupper, vanligen från någon som befinner sig i en maktposition. Syftet med studien är att beskriva förekomsten av sexuella trakasserier och hur sjuksköterskor upplever detta på sin arbetsplats. I litteraturöversikten har totalt åtta vetenskapliga artiklar använts, varav tre kvalitativa och resterande fem kvantitativa för att besvara syftet. Resultatet visar att sexuella trakasserier är ett vanligt förekommande fenomen som drabbar sjuksköterskan på dennes arbetsplats. Vissa faktorer har visat sig öka risken att drabbas, såsom sociodemografisk bakgrund och arbetsplatsförhållanden. Sjuksköterskor som utsatts för sexuella trakasserier finner brist på stöd och stöttning samt att deras känslor nedvärderas av kollegor och av de som bär ansvar. Att utsättas för sexuella trakasserier bidrar hos sjuksköterskan till en minskad arbetseffektivitet och ett försämrat omvårdnadsarbete varav brister i patientsäkerheten kan uppstå. Vidare i diskussionen illustreras och diskuteras sjuksköterskans behov av ökat stöd vid upplevd sexuell trakasseri och hur organisationens tystnadskultur bidrar till att trakasserier fortgår. Det diskuteras även hur sambandet mellan den sexistiska bilden av sjuksköterskan och det faktum att professionen är kvinnodominerad bidrar till den höga förekomsten av sexuella trakasserier inom yrket.

Bakgrund: Sjuksköterskan har i mötet med patienter livets slut en komplex uppgift atttillgodose patientens fysiska, psykiska och sociala behov, detta för att ge förutsättningar tillen fridfull död. I mötet med patienter inom palliativ vård är kommunikation en central deloch vården runt patienten utformas därefter.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans möte med patienterinom palliativ vård.Metod: Denna litteraturöversikt innehåller 14 artiklar med både kvalitativ och kvantitativansats.Resultat: I Litteraturöversiktens resultat framkommer hinder och förutsättningar försjuksköterskan i mötet med patienter inom palliativ vård där betydelsen av att varanärvarande och uppmärksam på patienternas lidande synliggörs. Sjuksköterskan behöver derätta förutsättningarna att våga vara fullständigt närvarande. Detta för att kunna tillgodosepatientens behov samt identifiera och förstå lidandet. Bristande kunskap och utbildning kanförsvåra mötet och vara ett hinder som kan bidra till att utformandet av vården blir bristfälligdär patientens behov inte tillgodoses.Diskussion: Sjuksköterskan ska tillsammans med patienten utforma vården efter hensförutsättningar, där förståelse för patientens livsvärld ska beaktas. Patientens lidande skaalltid uppmärksammas och lindras, detta för att bedriva en palliativ vård med god kvalitet.Slutsats: Denna litteraturstudie har en betydande roll för att belysa vad som kan främja samthindra sjuksköterskans möte med patienter inom palliativ vård. Utbildning kan möjliggöraen ökad förståelse för sjuksköterskan inom palliativ vård. Att våga stanna kvar och synliggöralidandet, trots sjuksköterskans egen sårbarhet är fundamentalt i mötet. / <p>Godkännande datum: 2018-11-08</p>

Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem runt om i världen och uppskattningsvis kan cirka 50 procent av dessa undvikas. Dessa medför stora kostnader för hälso- och sjukvård och samhälle samt ett stort lidande hos patienter. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet av rutiner i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvård. Tolv artiklar från databaserna Cinahl och PubMed analyserades med stöd av Whittemore och Knafls (2005) analysmetod. Resultatet visade att följsamhet till förebyggande rutiner påverkades av olika faktorer. De faktorer som framkom var vilken attityd och förhållningssätt sjuksköterskor hade, utbildning och kunskap, säkerhet, arbetsbelastning samt arbetsmiljö och ledarskap. Sjuksköterskor hade svårt att identifiera avvikande beteenden hos sig själva. Att ha en involverad ledare ledde till ökad följsamhet av handhygienrutiner och generellt kunde det ses brister i sjuksköterskors följsamhet av rutiner, men detta var något som förbättrades vid konstaterade infektioner. Hög arbetsbelastning och underbemanning sågs vara hindrande faktorer i det förebyggande arbetet mot VRI. Svårigheter att komma åt handfat och produkter som placerats på otillgängliga platser var en vanlig orsak till låg följsamhet. Det framkom att användning av strategier, såsom kommunikation och utbildning var avgörande för att höja patientsäkerheten. Omvårdnadsarbetet kan utvecklas genom att följsamheten för rutiner mot vårdrelaterade infektioner kan förbättras om sjuksköterskor är medvetna om vilka faktorer som kan påverka dem. Även patientsäkerheten kan förbättras genom en minskad smittspridning om rutinerna kring vårdrelaterade infektioner efterföljs av sjuksköterskor.