Inledning: Inom sjukvården har det utvecklats metoder där sjukvårdspersonalen använder sig av joniserande strålning, genom så kallad röntgenteknik. Denna typ av joniserande strålning används i olika röntgenapparater och produceras på konstgjord väg. Celler som delar och utvecklar sig snabbt är mer känsliga för strålning än fullt utvecklade celler. Då ett växande foster har mer celldelning än yngre, vuxna och äldre, är det mer känsligt för joniserande strålning. Vid undersökning av en gravid kvinna blir utmaningen större för röntgensjuksköterskan, då det finns ett strålkänsligt foster att ta hänsyn till. En legitimerad röntgensjuksköterska är ansvarig att bidra till en säker och trygg vård. Patientsäkerhet är ett av röntgensjuksköterskans största ansvarsområde, att sträva efter bästa diagnostiska bildkvalitet med minsta möjliga stråldos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret, vilka stråldoser fostret erhåller samt vilka effekter stråldosen har på foster vid användning av joniserande strålning på en röntgenavdelning. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Olika faktorer som påverkade stråldosen till ett foster identifierades. Fostrets utvecklingsstadier, fostrets placering, den gravida kvinnans storlek samt tekniska inställningar var de faktorer som var viktiga att ta hänsyn till eftersom de påverkade stråldosen. Konklusion: Genom att ha kunskaper i vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret kan röntgensjuksköterskan arbeta på ett patientsäkert sätt och förmedla trygghet till patienten. / Introduction: In health care, methods have been developed whereby the medical staff uses ionizing radiation, so-called X-ray technology. This type of ionizing radiation used in various X-ray machines is produced artificially. Cells in the process of dividing and cells that are developing quickly are more sensitive to radiation than fully developed cells. As a developing fetus has more cell division than younger people, adults and elderly, it is more sensitive to ionizing radiation. Examining pregnant women is a greater challenge for radiographers, having to take radiosensitive fetuses into account. A licensed radiology nurse is responsible for safe and secure care. Patient safety is one of the greatest responsibilities of the radiology nurse, striving for the best diagnostic image quality with the lowest possible radiation dose. Purpose: The purpose of this literature review was to compile an overview of which factors affect the radiation dosage transferred to the fetus, which radiation doses the fetus recives and the effects hereof, when using ionizing radiation in a radiology department. Method: The study was performed as a literature review. Eight scientific articles were reviewed, analyzed and the results were presented in categories. Results: Different factors affecting the radiation dose transferred to a fetus were identified. Fetal development stage, the fetal position, the pregnant woman's size and technical settings were the factors that were important to consider because they affect the radiation dose. Conclusion: By having knowledge of the factors affecting the radiation dose impacting the fetus the radiology nurse is able to work with focus on the patients safety and mediate security to the patient.

Bakgrund: Antalet personer som lever med en demenssjukdom i Sverige är uppskattningsvis mellan 110 000 till 170 000. Den verbala och ickeverbala kommunikationen är betydelsefull för att möta denna grupp av personer i samspelet och i vårdandet. Svårigheter att förstå och tolka personen med demenssjukdomen komplicerar omvårdnadssituationen vilket gör att kommunikationen blir till en utmaning för vårdaren. Syfte: Syftet var att beskriva vårdares kommunikation med personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där åtta artiklar söktes fram genom att använda kombinerade sökord. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs metodbeskrivning över analys vid litteraturöversikt där fokus låg på att skapa en översikt över den aktuella befintliga forskningen. Resultat: I litteraturöversikten identifierades tre teman: Kommunikationens betydelse i omvårdnadssituationen berörde hur verbal och icke verbal kommunikation ökade förståelsen för personen, Kommunikationens betydelse i bekräftande omvårdnad berörde hur vårdarens följsamhet för personens känsla av verklighet präglade omvårdnadssituationen och Kommunikationens betydelse för det relationsskapande vårdandet berörde hur individuellt anpassad omvårdnad påverkade samspelet med personen. Diskussion: Diskussionen fördjupade sig kring ämnena Relationens betydelse i vårdandet, vårdares kompetens och kunskap och kommunikationsstrategier som en omvårdnadsåtgärd, samt återkopplade till Feils teori om validationsmetoden och det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet vårdande. / Background: The number of persons with dementia disease in Sweden is approximately between being around 110 000 – 170 000. The verbal and non-verbal communication is important to meet this group of people while interacting and caring for this group. Difficulties in understanding and interpreting persons with dementia complicate the care situation, which means that communication becomes a challenge for the caregiver. Aim: The objective was to describe carers’ communication with persons with dementia disease. Method: A literature review was conducted in which eight articles were sought through the use of combined keywords such as carer, communication and dementia. The analysis was conducted using the method of literature reviews described by Friberg which focused on creating an overall summarization of the existing research. Results: The literature review identified three different main themes: The importance of communication that involves verbal and nonverbal communication and its effects in the interaction with the person. The importance of communication in confirming nursing involves how the effect of knowledge of the person’s lifeworld characterized nursing situations. The importance of communication when creating caring relationships involved how individually adapted caring actions effected interactions with the person. Discussion: The discussion focused on the topics: the meaning of the caring relationship, the knowledge and competence of the carer, and communication strategies as a caring action. It also made connections to Feil’s theory on validation and the common nursing concept of caring.

Bakgrund: Mindfulness är ett nytt koncept inom omvårdnad. Mindfulness-based stress reduction (MBSR) är ett program som utvecklats från mindfulness inom vården. MBSR har studerats i samband med olika sjukdomar däribland cancer. Bröstcancer är den vanligaste maligna cancern hos kvinnor världen över och att få en cancerdiagnos medför både fysiska och psykiska svårigheter. Syfte: Att beskriva effekter av MBSR på personer med bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt baserad på RCT-studier (randomised controlled trials). Datainsamling gjordes via CINAHL, Medline och PsychINFO och tolv RCT-studier granskades med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet bygger på tolv RCT studier som jämför MBSR med vanlig behandling (VB) och är indelat i effekter avseende fysiskt välmående, effekter avseende psykiskt välmående, effekter avseende hantering och effekter avseende socialt välmående. Slutsats: Generellt finns kortsiktiga positiva effekter till följd av MBSR-programmet hos personer med bröstcancer. Dock är dessa effekter ofta uppmätta direkt efter interventionen och flera studier visar att dess effekt minskar efter tolv månader. Evidensen för att använda MBSR i vården av personer med bröstcancer är ännu låg och fler studier med längre uppföljning bör göras. / Background: Mindfulness is a fairly new concept in nursing. The MBSR-programme (Mindfulness based stress reduction) was developed from mindfulness in healthcare. MBSR has been studied in relation to different healthcare settings and illnesses there among cancer. Breast cancer is the most common cancer amongst women worldwide. To live with cancer entails both psychological and physical issues. Aim: To describe the effects of MBSR on persons with breast cancer. Method: A literature review based on RCT-studies (randomised controlled trials). Data collection was done using CINAHL, Medline and PsychINFO and twelve RCT-studies was examined with an inductive approach. Results: The result is based on twelve RCT-studies comparing MBSR with standard treatment and presented in effects related to: physical wellbeing, psychological wellbeing, coping and social wellbeing. Conclusion: Generally, there are short term positive effects of the MBSR-programme on persons with breast cancer. These effects are often measured directly after the intervention and several studies show that the effects diminish after twelve months. Evidence to use MBSR in healthcare for persons with breast cancer is still low and more studies with longer follow up should be conducted.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Under de senaste decennierna har intensivvården utvecklats och blivit mer specialiserad, med flera olika inriktningar och specialområden. Dock är respirationssvikt fortfarande en vanlig och allvarlig komplikation. Patienter som förväntas behöva lång respiratorvård blir ofta trakeotomerade. Motivet är att minska tiden för respiratorbehandling, effektivisera urträningsprocessen samt minska risken för komplikationer. Syftet med denna systematiskt integrativa litteraturöversikt var att kritiskt granska och sammanställa forskningsresultat vilka beskriver hur intensivvårdssjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan stärka den trakeostomerade patientens hälsoprocesser, under urträningsfasen från respiratorbehandling. Ett delsyfte var även att sammanställa kunskap för att på så sätt underlätta urträningsprocessen och förhindra rekanalysering. Litteratursökningar gjordes via databaserna CINAHL, MEDLINE, PubMed samt Scopus. I examensarbetet framkom det att patienter i urträningsprocess från respiratorbehandling upplevde brist på verbal kommunikation som mycket ångestframkallande. De intensivvårdssjuksköterskor som vårdar dessa patienter ska genom sina omvårdnadsåtgärder erbjuda patienten lindring av ångest och skapa trygghet. Denna lindring och trygghetsskapande kan intensivvårdssjuksköterskan erbjuda bland annat genom att visa förståelse, informera patienten fortlöpande, integrera dag- och nattrutiner för att främja sömnen samt respektera patientens autonomi. Examensarbetets resultat visar att det tycks finnas ett behov av ökad kunskap och förståelse för hur patienter i urträningsprocessen från respiratorbehandling upplever intensivvårdssjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. Intensivvårdssjuksköterskan ska kunna vårda patienten enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), som uttrycker att patienterna ska vårdas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.