Bakgrund: Att legitimerad sjuksköterska förväntas klara av att arbeta utifrån sina specifika kompetenser. Som nyexaminerad sjuksköterska saknas oftast erfarenhet inom ett antal områden vilket kan påverka den nyexaminerade sjuksköterskans arbete negativt. Syftet: var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av det första året som yrkesverksam. Metod: Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades tolv artiklar som kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Erfarenheterna sjuksköterskorna hade presenterades utifrån Duchschers transitionsmodell doing, being och knowing. Sjuksköterskorna upplevde ett stor steg mellan utbildning och klinisk praxis. De kände en osäkerhet och rädsla över att göra fel vilket hade en negativ inverkan på självförtroendet. Att känna sig accepterad av kollegorna och få det stöd de behövde var viktigt för att uppnå en bra inskolning på arbetsplatsen. Diskussion: Den bristande kunskap och erfarenhet de nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde skulle kunna äventyra patientsäkerheten. Därför skulle simuleringar kunna användas för att skapa en säker miljö där sjuksköterskorna får möjlighet att öva på verklighetstrogna situationer. Slutsats: Genom en bra inskolning, positiv feedback, och stöttning från kollegorna ökade deras kunskap och självförtroende. Misstag, bristande stöd och handledning ledde istället till motsatsen och hämmade utvecklingen. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Bakgrund. Sjuksköterskans förmåga att utföra handhygien har visat sig ha god effekt vad det gällde att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). Syfte. Belysa Sjuksköterskans följsamhet till handhygien och undersöka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien inom slutenvården. Metod. Arbetet utformades som en litteraturöversikt som baserades på kvantitativa (n=10) och kvalitativa (n=1) artiklar som analyserades med induktiv analys. Resultat. Observerad följsamhet var lägre än den självskattade följsamheten och följsamhet innan patientkontakt var lägre än efter patientkontakt. Attityder, samarbete, arbetsbelastning, utbildning och tillgänglighet var faktorer som påverkade sjuksköterskan i utförandet av handhygien. Diskussion. Hälso- och sjukvårdslagen syftar till att vården ska vara säker och hygienisk vilket ej uppfyllts vid bristande handhygien. Sjuksköterskan ville utföra bättre handhygien än vad som utfördes men flertalet faktorer spelade in. Följsamheten innan och efter patientkontakt kunde kopplas till attityden att skydda sig själv respektive patienten. Samarbete med patienten sågs vara fördelaktigt för utförandet av handhygien. Slutsats. Förutom sjuksköterskans egna ansvar att utföra handhygien framkom att organisationen besatt ett betydande ansvar relaterat till arbetsbelastning, utbildning och patientsäkerhet. Det ansågs därför vara av stor vikt att anställa fler sjuksköterskor för att minska arbetsbelastningen och utbilda sjuksköterskor gällande handhygien. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Stöd till egenvård kan vara ett sätt att öka personers välmående, sjukdomskunskap och förmåga att hantera sin sjukdom.Syfte: Att belysa hantering av sjukdom och egenvård hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: En litteraturöversikt med 21 vetenskapliga artiklar analyserades med en induktiv textanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; att ta kontroll och anpassa sig till en förändrad livssituation, att acceptera och ta ansvar, att förneka, känna skuld och ilska, att förebygga förändring och minska progression av sjukdom samt att ta stöd av närstående och hälso- och sjukvård.Diskussion: Sammanfattningsvis handlade hantering av sjukdom om att minska sjukdomens inverkan på livet. Hjälp från närstående och vårdpersonal visades vara ett bra stöd. Kan vården stödja och erbjuda dessa personer utbildning om sjukdomen men också egenvårdsåtgärder innebär det att personerna mer självständigt och med tilltro till sig själva bättre kan hantera sin sjukdom.Slutsats: Hantering och egenvård vid KOL handlade främst om att minska symtom, förlänga liv och göra livet hanterbart trots sjukdom. Litteraturöversikten kan anses användbar för att öka sjukvårdspersonals förståelse för hur personer med KOL hanterar sjukdomen och de egenvårdsåtgärder som anses viktiga. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Bakgrund: Sjuksköterskan ska arbeta enligt lagar och förordningar, samt förhålla sig till ett etiskt tillvägagångssätt. Samtidigt ska sjuksköterskan upprätthålla god omvårdnad och ett gott bemötande gentemot patienterna. När sjuksköterskan inte upplevde sig kunna tillhandahålla den vård som förväntades, eller tvingades utföra vård som stod i motsats till sitt eget samvete, skapades ett oroligt samvete. Samvetsstress innefattar det oroliga samvetet och den stress som samvetet medför och uppstod då sjuksköterskor inte kände att de kunde leva upp till sina moraliska värderingar som i sin tur tyngde dess samvete. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av samvetsstress, vilka de bidragande faktorerna är samt hur samvetsstress hanteras. Metod: En litteraturöversikt innehållande 15 artiklar, varav åtta med kvantitativ ansats och sju med kvalitativ ansats. Resultat: Samvetsstress visade sig uppstå när sjuksköterskorna inte upplevde sig kunna förändra eller påverka situationer i deras dagliga arbete, ofta på grund av tids- och resursbrist och otillräckligt stöd. Samvetsstress medförde många olika känslor såsom frustration, maktlöshet och otillräcklighet. För att klara av att hantera detta behövdes stöd från organisationen. Diskussion: För att sjuksköterskan ska kunna klara av att hantera sin samvetsstress, eller förebygga att den uppstår, vore det bra att i tidigt skede erhålla information om vad detta begrepp innebär, eventuellt redan på sjuksköterskeutbildningen. Stöd från organisation och chefer i form av tillräckliga resurser, som hälso- och sjukvårdslagen hävdar ska finnas. Likaså teamsamverkan mellan medarbetare bland de olika professionerna inom hälso- och sjukvård för att stärka teamet och minska på rollkonflikterna, eventuellt i form av spegling på arbetsplatsen. Slutsats: Samvetsstress uppkom när sjuksköterskan förhindrades från att tillhandahålla god omvårdnad eller tvingades ge omvårdnad som kändes fel. När sjuksköterskans tillämpning av omvårdnad äventyras riskerades även patientsäkerheten att påverkas. Vidare forskning inom ämnet krävs för att detta relativt nya hälsoproblem ska uppmärksammas och minska. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

No description available.

Bakgrund: Den främsta orsaken till venösa bensår är venös insufficient. Trots att det finns evidensbaserade metoder för att behandla venösa bensår, fortsätter svårläkta sår vara ett ständigt dilemma inom öppenvården. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans roll för egenvård till patienter med venösa bensår inom öppenvården. Metod: Artikelsökningar utfördes i PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 13 vetenskapliga originalartiklar, både kvalitativa, kvantitativa och mixed method. Dessa har sammanställts till en litteraturöversikt. Resultat: Sjuksköterskans roll är viktigt för omvårdnadsarbetet för patienter med venösa bensår. Resultatet presenteras i två huvudkategorier, sjuksköterskan undervisande roll och sjuksköterskans stödjande roll som vardera består av tre subkategorier. Subkategorierna belyser kunskapens betydelse för egenvården, patientutbildning, sjuksköterskans attityd till patientutbildning, relation mellan sjuksköterska och patient, socialt stöd samt de patientfaktorer som påverkar egenvården. Diskussion: Trots att venösa bensår kan likna varandra, är människan bakom det venösa bensåret ändå ensam om sin unika upplevelse av sjukdomen. Eftersom att det finns ett tydligt samband mellan sköterskans och patientens relation för att en framgångsrik egenvård, bör omvårdnaden av patienter med venösa bensår ta sin utgångspunkt i patientens livsberättelse och inte i sårvården Slutsats: Sjuksköterskan kan främja egenvård vid venösa bensår med hjälp av utbildning och patientstöd. Sjuksköterskans stödjande funktion är ett viktigt fynd som kan generaliseras till allt omvårdnadsarbete. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Bakgrund: I Sverige, och även globalt, ökar andelen äldre av befolkningen. Medellivslängden i Sverige var 84 år för kvinnor och 80 år för män 2016. Att bli äldre kan innebära både möjligheter och begränsningar. Ålderdom kan innebära ohälsa och funktionsnedsättning med behov att anpassa sig till nya förutsättningar då kroppens funktioner inte längre kan tas för givna. Problem: Forskning om äldre på äldreboenden visar att brister på resurser i form av personal, lämpliga lokaler och utomhusmiljö förekommer. Många anhöriga menar att deras närstående blir isolerade när de inte kan aktivera sig eller komma ut, vilket leder till sämre livskvalitet. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av aktiviteters påverkan för patienter på äldreboende. Metod: Allmän litteraturöversikt genomfördes och i analysen användes sex artiklar med kvantitativ och fyra artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Sociala interaktioner hade påverkan på livskvalitet för patienterna och genom fysisk aktivitet hade patienterna möjlighet att påverka sin livssituation och förväntningarna på aktiviteten. Patienternas rörlighet ökade och mentala hälsa förbättrades efter träningsprogram. Slutsats: I resultatet framkom aktiviteternas påverkan på patienterna genom samhörighet, möjlighet att lära känna nya människor och att dela glädje och intresse med andra vilket påverkade patienternas livskvalitet.

Bakgrund: I sjuksköterskeprofessionen är empati en viktig del av kompetensbeskrivningen. Compassion fatigue (CF) är ett begrepp som myntades på 1990-talet och beskriver erfarenheter av otillräcklighet och hjälplöshet inom vårdande yrken, däribland hos sjuksköterskor. Problem: Arbetsförhållanden med akuta och kritiska vårdsituationer innebär en ständig exponering av lidande, stress och död. Sjuksköterskor kan vid tillfälle ha hög arbetsbelastning och tidsbrist vilket kan utgöra en risk att sjuksköterskan inte får tid för reflektion och bearbetning. Med ökad kunskap och förståelse kan förhoppningsvis ett förebyggande och hälsofrämjande arbete ske. Syfte: Syftet var att göra en litteraturöversikt över sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue. Metod: Allmän litteraturöversikt med fem kvantitativa artiklar, tre med kvalitativ ansats och två artiklar med mixed-methods. Resultat: Sjuksköterskor som vårdar kritiskt sjuka patienter riskerade att utveckla CF. Tidsbrist och bristfälligt stöd från ledningen på arbetsplatsen hade också en inverkan i utvecklandet av CF. Hanteringsstrategier som mindfulness och reflektion ansågs vara verktyg för att hantera CF och förebyggande åtgärder kunde vara goda mat-och sömnvanor samt förmågan att skilja arbete från privatliv. Slutsatser: CF är förekommande hos sjuksköterskor inom vårdande yrken men det är ett obekant begrepp. Kunskap om CF kan leda till tidigare upptäckt eller förebyggande av CF hos sjuksköterskor. / -

Bakgrund: I genomsnitt drabbas 10,1% av alla patienter som vårdas på sjukhus av en vårdrelaterad infektion. Detta medför stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Den enskilt effektivaste metoden att förhindra smittspridning är att vårdpersonalen konsekvent följer de riktlinjer som finns för handdesinfektion. Syfte: Att belysa sjuksköterskans följsamhet av de gällande riktlinjer som finns för handdesinfektion i omvårdnadsarbetet på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Det fanns brister i sjuksköterskans följsamhet till befintliga riktlinjer i handdesinfektion. Följsamheten främjades respektive motverkades av olika faktorer. Faktorer som motverkade följsamheten var; hög arbetsbelastning, brist på kunskap, arbetsklimat och negativa förebilder samt överskattad följsamhet. Faktorer som främjade följsamheten var; tillgänglighet, utbildning, riskmoment, omgivningens förväntningar samt belöningssystem. Diskussion: Att öka följsamheten i handdesinfektion av gällande riktlinjer kräver olika metoder eftersom icke följsamhet är ett komplext problem. Tillgängligheten av ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel visade sig vara den enskilt viktigaste faktorn för god följsamhet. Arbetsgivaren har en viktig uppgift att skapa förutsättningar så att god följsamhet kan uppnås. Chefens engagemang och goda förebilder på arbetsplatsen har betydelse för följsamheten. Att inneha kunskap som tillägnats genom utbildning gör att sjuksköterskan förstår konsekvenserna av sitt handlande och detta kan bidra till ökad följsamhet. Slutsats: Kunskap om vilka faktorer som påverkar följsamheten kan vara till nytta för sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete. Studier med kvalitativ metod och studier med färre kombinerade interventioner kan bidra till fortsatt kunskapsutveckling.

Sjuksköterskebrist är ett stort problem och rekrytering är särskilt svårt i glesbygden. Vårdarbete i glesbygden är komplext, där sjuksköterskor behöver vara flexibla och mångsidiga. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om vad som påverkar arbetstillfredsställelse för sjuksköterskor som arbetar i glesbygd. En integrerad litteraturöversikt utfördes där 19 vetenskapliga artiklar valdes ut genom en systematisk databassökning och som därefter ingick i analysen. Av dessa hade elva kvantitativ ansats, fyra kvalitativ ansats och fyra hade mixad metodansats. Tre kategorier och nio subkategorier av faktorer som påverkade arbetstillfredsställelse framkom i resultatet. De kategorier som framkom var social förankring i glesbygden, sjuksköterskeprofessionen, samt organisation och vårdgivare. För att kunna rekrytera sjuksköterskor till glesbygd behövs kunskap om villkoren för att utföra omvårdnad i glesbygd, ett lyhört ledarskap, kontinuerlig fortbildning och adekvata resurser för sjuksköterskor så att de kan tillgodose patienters behov av vård och omvårdnad. Förslag på ytterligare forskning är att belysa sjuksköterskors arbetsvillkor i skandinaviska glesbygdsmiljöer för att få kunskap om möjligheter att bedriva vård och omvårdnad med god kvalitet i glesbygd.