No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Idag genomförs drygt 50 hjärttransplantationer i Sverige per år. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå patientens känslor och upplevelser under väntan för att kunna främja hälsa och lindra lidande. Indikationerna för en hjärttransplantation är en hjärtsvikt i funktionsklass tre eller fyra. Syfte: Att belysa patientens upplevelse under väntan inför en hjärttransplantation. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som grundar sig på tio vetenskapliga artiklar. Sökningen gjordes i välkända omvårdnadsvetenskapliga databaser. Analysen genomfördes i flera steg. En övergripande genomläsning gjordes först för att sedan gå djupare in i varje artikel och hitta huvudkategorier och underkategorier. Resultat: En upplevelse av att vara begränsad framkom som ett fynd. Den fysiska begränsningen var ett faktum precis som en psykisk begränsning. Deltagarna kände sig sjuka. Det sociala nätverket påverkades både positivt och negativt genom att vänner drog sig undan men även nya vänskapsband knöts på grund av den nya situationen. Oro fanns för om det nya hjärtat skulle passa och om det skulle dyka upp i tid. Information framkom som något som både kan hjälpa samt stjälpa. Diskussion: Huvudfynden var att vänta på något utan att kunna påverka situationen är påfrestande, att information kan både hjälpa och stjälpa samt att få känna gemenskap skänker tröst och lättnad. Studiens resultat kopplas till närhetsetik, KASAM samt Disease och Illness.

Bakgrund:Majoriteten av de patienter som avlider i Sverige varje år till följd av cancer vårdas vid sin död på sjukhus. Många erhåller palliativ vård som innebär medicinska behandlingar eller omvårdnadsåtgärder i livets slutskede. Ett holistiskt förhållningssätt hjälper patienter att uppleva god livskvalitet i livets slutskede och uppnå en god död. Tidigare studier har påvisat svårigheter att tillgodose patienter på sjukhus en optimal palliativ omvårdnad. Via patienters upplevelser kan den omvårdnaden utvecklas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av palliativ omvårdnad på sjukhus vid cancersjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar som framkom efter systematiska databassökningar i Cinahl och PubMed. Dessa granskades med HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar, analys genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Följande sex kategorier framkom; Betydelsen av kontroll i livets slutskede, Upplevelsen av ensamhet, Den gode vårdaren och lojala patienten, Att vara beroende, Vikten av kontinuitet och Bibehålla sin självständighet. Resultatet visade att sjukhuset kunde vara en trygghet men att den palliativa omvårdnaden överlag präglades negativt av en stressig miljö där patienterna upplevde både ökad självständighet och ökat beroende. Diskussion: Arbetet bedöms tillförlitligt och verifierbart då datainsamling och analys är redovisat och kontinuerligt utvärderat i grupp. Pålitligheten stärks av att förförståelsen är redovisad. Resultatet bedöms överförbart till en sjukhuskontext, men kanske inte till patienter med andra diagnoser. Resultatet bidrar till ökad kunskap inom området palliativ omvårdnad. Tre huvudfynd belyses som påvisar en bristande holistisk omvårdnad relaterat till bland annat tidsbrist, ett medicinskt fokus samt okunskap hos vårdpersonalen angående palliativa omvårdnadsbehov.

ABSTRAKT Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig sjukdom med ett snabbt sjukdomsförlopp. Det blir allt vanligare att familjen väljer att vårda sin anhörige i hemmet, vilket leder till förändringar i familjens roller och strukturer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa upplevelser och omvårdnadsbehovet hos familjer efter att någon i familjen diagnostiserats med ALS. Metod: Litteraturöversikten består av nio kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats för att få en bild av resultaten. Materialet har sorterats in i fem kategorier. Resultat: Många familjer upplever att sjukdomen begränsar vardagen och ovissheten inför framtiden har en negativ inverkan på alla i familjen. I de fall där samarbetet mellan den professionella vården och familjen fungerade sågs en bättre livskvalitet, jämfört med de som kände att deras behov av information, avlastning och stöd inte tillgodosågs. Diskussion: Det är av vikt att alla familjer bemöts på ett personligt sätt, där den professionella vården är flexibel och lyhörd för att på bästa sätt kartlägga familjens behov av omvårdnad. Slutsatts: Ytterligare forskning inom detta område behövs för att ge en ökad förståelse och höja kvaliteten på vården för en familj där någon har ALS.

Bakgrund: Det finns brister i den fysiska vårdmiljön som påverkar patientens hälsa. Tidigare forskning har visat att miljön upplevs som klinisk och förfallen där det inte finns tydliga riktlinjer för hur sjuksköterskor kan anpassa vårdmiljön efter patientens behov. Syfte: Att beskriva vad i den fysiska vårdmiljön som har betydelse för patientens välbefinnande. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa och fyra kvantitativa studier. Examensarbetet har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Resultat: Fem huvudkategorier som hade betydelse för patientens välbefinnande framkom; Estetisk distraktion, natur, hemlik miljö, arkitektonisk rumsutformning samt säkerhet. Resultatet påvisade att förändringar i vårdmiljön kan ske utifrån enkla medel och låga kostnader, som att införskaffa växter eller hänga upp tilltalande tavlor i vårdrummet för att inge harmoni och välbefinnande hos patienten. Slutsats: Det är viktigt att ta hänsyn till patientens individuella önskemål för att uppnå en vårdmiljö som främjar välbefinnande. Vårdmiljön visade sig vara en viktig aspekt i upplevelsen av god sjukvård för patienten. Vårdmiljön kan fungera som en stödjande funktion vid sjukdom och ohälsa genom att ha en positiv inverkan där välbefinnande beaktas.

No description available.

No description available.

No description available.