Akutmottagningar i Sverige präglas av ett högt inflöde av patienter med akuta sjukdomar och skador. Detta kräver att sjuksköterskorna som är verksamma på en akutmottagning innehar en bred och god kunskapskompetens för att kunna prioritera och ta egna beslut. Det höga inflödet av patienter tillsammans med bristande personalresurser och allvarligt sjuka patienter kan bidra till stress för sjuksköterskorna. Uppkommer denna stress kan vårdkvalitén bli bristande och patientsäkerheten riskeras. Därav var syftet med denna studie att undersöka orsaker till uppleveld stress hos sjuksköterskor verksamma på akutmottagningar. Studien är utformad som en litteraturöversikt där författarna analyserat 10 stycken vetenskapliga artiklar som innehöll forskning som var relevant för att svara på studiens syfte. Artiklarna studerades genom Fribergs analysprocess. Sju artiklar var kvalitativa, två var kvantitativa och en som var av mixad metod. Analysen av artiklarna identifierade två huvudteman: organisatorisk stress och patientrelaterad stress. Vidare redovisas resultatet genom dessa två teman med innehållande subteman. Organisatorisk stress påvisas bero på brister ifrån ledningen gällande av saknad av stöd, orealistiska förväntningar och brister på resurser. Det innefattar även organisationens miljö som kännetecknas av hög arbetsbelastning och konflikter mellan medarbetare. Patientrelaterad stress innefattar vårdandet av barn, unga, bekanta, hanterandet av kritiskt sjuka patienter och dödsfall och hotfulla patientsituationer. Diskussionen innehåller en fördjupning och problematisering av orsakerna till stress som identifierats i resultatet. Dessa orsaker diskuteras och lösningsförslag uppmärksammas för att eventuellt kunna reducera stress hos sjuksköterskor verksamma på en akutmottagning. Slutligen sammanfattas arbetet och förslag till framtida forskningar och kliniska implikationer tydliggörs.

Anorexia Nervosa (AN) är en psykiatrisk sjukdom kännetecknad av avsiktlig viktminskning som kan resultera i livshotande tillstånd om adekvat behandling inte sätts in. AN medför ofta sekundära kroppsliga konsekvenser, psykiatrisk samsjuklighet samt förändrade sociala beteenden. En framgångsrik behandlingsstrategi är familjebaserad behandling vilket innebär att tonåringen och föräldrarna genomgår behandling tillsammans. Bakom kulisserna av en tonåring med AN står ofta de dolda vårdarna, föräldrarna, som bär ett stort ansvar i tonåringens sjukdom. I denna studie belyses föräldrarnas upplevelser av att leva med en tonåring med AN. En litteraturöversikt utgör metoden där resultatet av nio kvalitativa studier analyserats och utgör litteraturöversiktens data. Tre huvudteman och nio subteman presenteras där resultatet påvisar den vårdande bördan föräldrarna upplever, innefattande känslor av förnekande, skuld, hopplöshet och oro kring framtiden. Resultatet påvisar även hur AN påverkar hela det familjära sammanhanget och övriga relationer negativt samt upplevelser kring behandlingen. Diskussionsdelen åskådliggör de teman som identifierats i resultatdelen och fokuserar främst på föräldrarnas upplevda känslor, hur livet förändrats samt sjukvårdens betydelse i vårdandet av barnen med AN. Diskussionsdelen diskuterar hållbar utveckling i förhållande till psykisk ohälsa hos barn och unga och hur ökad delaktighet hos föräldrarna kan underlätta ett förebyggande arbete. I diskussionsdelen framkommer även ett genusperspektiv då det framför allt är mammors perspektiv som framträder i de presenterade artiklarna och en intressant aspekt för framtida forskning hade varit att belysa pappors perspektiv mer. Slutsatsen beskriver att det är viktigt att inta ett föräldraperspektiv för att kunna utforma en god vård för hela familjen.

No description available.

Samverkan i team vid akutmottagningar är essentiellt för att främja en god, patientsäker vård. En fungerande teamsamverkan påverkas av flera faktorer. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa faktorer som påverkar teamsamverkan vid akutmottagningar. En integrerad litteraturöversikt genomfördes och två frågeställningar formulerades, vilka faktorer främjar respektive motverkar teamsamverkan. 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. I resultatet framkom fem grupper med faktorer som främjade teamsamverkan, god kommunikation, tydligt ledarskap, respekt och förtroende, positiv inställning och teamträning. Fyra grupper med faktorer som motverkade teamsamverkan framkom, bristande kommunikation, hierarki, bristande kompetens och personalbrist. Slutsatsen drogs att kommunikation är nyckeln för en fungerande teamsamverkan och denna kan stödjas genom teamträning. Vikten av fortsatt forskning inom området teamsamverkan anses betydande för att öka vårdkvalitet och patientsäkerhet.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.